Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig.

I detta arbete har jag försökt att kartlägga soundet till musiken till filmen ?Inception?, från 2010, från två olika vinklar. Fokusen ligger dels på den musikaliska kompositionen, alltså det musikteoretiska, dels på ljudbilden, alltså det klingande. Målet har också delvis varit att ta reda på om någon av de två vinklarna har större betydelse än den andra för soundet. Jag har gjort en djupgående analys och tagit reda på vad som gör ?Inception-musiken? till vad den är och skapat egen musik från de två infallsvinklarna, både kombinerade och var för sig.

At vaere både sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve både en evne til at lytte indad til at kunne håndtere den sårbarhed, det medförer at stå frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Uppsatsarbetets syfte är att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad användande av digitala hjälpmedel som didaktiska redskap kan innebära för elevernas lärande i textilslöjd och musik. Frågor om hur lärare och elever tänker om och upplever användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att använda dem ställs i studien. Bakgrunden till studien är erfarenheter av elevgrupper med en stor andel elever med särskilda behov som koncentrationssvårigheter och låg motivation till skolarbete. För att uppnå syftet har lärare och elever som använder digitala hjälpmedel i de estetiska skolämnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjälp av två teorier om lärande, multimodalt lärande och olika lärstilar. Att digitala hjälpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sätt att både ta till sig och uttrycka kunskap på kan ses som de viktigaste resultaten av studien.

At vaere både sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve både en evne til at lytte indad til at kunne håndtere den sårbarhed, det medförer at stå frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

I vårt västerländska samhälle där musik är en stor del av mångas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundläggande byggstenar bort. Rytmen är en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehåll behandlar rytm som begrepp, läroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig på användningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare år, årskurs sju, åtta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lärare kan tolka och förhålla sig till kursplaner.

Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger på lågstadiet arbetar med musik i språkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar när de brukar musik i språkutvecklande syfte samt varför de arbetar på detta sätt. Som metod använde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av två pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del använder liknande sätt att arbeta på utifrån kategorier jag konstruerat, men att dessa sätt kan skilja sig något åt.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmål än svenska, samt hur barn spontant använder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv, Björkvolds syn på den musiska människan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger på en invandrartät förskola intervjuades, och där genomfördes även observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn använder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sång och dans. Undersökningen visar även hur pedagogerna använder sig av musik i syfte att utveckla barnens språk till viss del, men också att pedagogerna inte alltid är medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns språkinlärning exempelvis i den spontana musiska leken..

Mitt arbete handlar om redan från de att jag startade mitt eget band Ridge fram tills dess att vi släppte vår debutskiva Same Ground. Om att våga göra musik från sitt hjärta,att tveka,kämpa,repa,spela in och att släppa skiva på eget bolag. Det handlar också om min uppväxt och hur det påverkat mig. Jag skriver reflekterande om processen..

Demens är en sjukdom som ökar i samhället till följd av att den äldre populationen ökar. Sjukdomen innebär ofta en försämrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhällsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförändringar är exempelvis oro, aggressivitet samt depression. Läkemedel är en vanlig förekommande åtgärd vid beteendeförändringar, men innebär ofta negativa konsekvenser såsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik är därför ett alternativt sätt till läkemedel för att lindra beteendeförändringar, då musiken skapar en lugn atmosfär och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva musikens påverkan på personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade på musik.

ABSTRACT Bjelkenbrant, Pernilla, 2007: Musik och kommunikation ? en kursutvärdering (Music and communication ? a course evaluation) The purpose of this study is to do a quality assurance of the course ?Music and communication? (MUPR1205) as it was implemented in a class of music students at the program of Arts and Culture at Törnströmska upper secondary school in Karlskrona during 2006/2007. The overall question is to what extent the shaping of the course involves the attainment of the values and goals formulated in the national school documents. The study includes an interpretation of course goals related to overall goals, and a suggestion of how theories of the relationship music ? society can be applied to those goals to make a successful course structure.

Denna uppsats kommer att handla om hur man kan utveckla turism på landsbygden, uppsatsen ska ge läsaren en inblick i vilka utmaningar man kan stöta på när man utvecklar turism på landsbygden.Jag har valt att fokusera på en destination/attraktion, Harplinge Väderkvarn som ligger ca 16 km från Halmstad.Läsaren kommer att få ta del av olika teorier som jag tagit fram med hjälp av den tidigare forskning som jag hittat. I dagsläget är den tidigare forskning om väderkvarnar som turistattraktioner i Sverige nästan obefintligt och det kommer därför att bli intressant att undersöka detta..

Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i ett stort intresse för musikämnet men även att vi, under vår grundskoletid fick uppleva olika bra samt värdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att få inblick i hur lärare upplever ramfaktorer och artefakters påverkan på undervisningen i musik. Genom åtta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara våra frågeställningar: Vilka ramfaktorer anser lärarna påverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lärare ramfaktorer som möjligheter och begränsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lärarna påverkar undervisningen och på vilket sätt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de två delstudierna? Vi har genom studiens gång fått inblick i hur lärare resonerar kring de påverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begränsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek är sådana faktorer vilka påverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte är ändamålsenligt samt ifall elevantalet är för många i förhållande till lokalen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observeratsnär denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrån den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något somresultatet av undersökningen underströk.