Syftet med denna uppsats var att undersöka musikens roll och betydelse inom event marketing. Idag är event marketing ett vedertaget och accepterat marknadsföringsverktyg och en effektiv väg att nå konsumenter. För att föstå hur hur företag inom denna sektor använder sig av musik för att påverka människor och hur strategiska val rörande musiken utförs gjordes en fallstudie på tre olika företag inom event marketing industrin. Studien visade att musik är en betydelsefull beståndsdel inom event marketing för sin förmåga att påverka och skapa stämmninglägen samt att valet av genre och artist har en stor inverkan på evenemangets image och att eftertänksamhet måste ingå vid dessa val..

Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhåller och använder sig av musik. Jag undersöker även musikens funktion som gruppmarkör och klädstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i årskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förståelse för mina blivande elever. Min huvudfråga är; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker även hur musik och klädstil hör ihop.

Uppsatsens syfte är att belysa barn och ungas användande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det är att skolan tar tillvara på elevernas musikaliska erfarenheter. Enkäter besvarades av 83 barn i åldern 10-12 år och intervjuer gjordes med 6 barn i åldern 10-11år. Undersökningen visar att musiken används mycket på fritiden och till viss del även i skolan, dock inte så mycket som barnen önskar. De vill använda "sin egen" musik mer i skolan.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne.

Patienter som ska genomgå en undersökning känner ofta oro och ångest inför detta. Ett sätt att reducera oron och ångesten kan vara att låta patienten lyssna på musik under undersökningar som på något sätt kan vara ångestladdade för patienterna. Studier i ämnet har visat på god effekt av musik. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående undersökningar. Litteraturöversikten baserades på tre frågeställningar som utvecklats från syftet: reducerar musik ångest/oro hos patienter under pågående undersökningar, påverkar musiken övervakningsparametrar som pulsfrekvens och blodtryck hos patienterna, och påverkar musiken patienternas till ett minskat intag av lugnande och smärtstillande läkemedelsanvändning före och under undersökningen? Studien omfattade tretton artiklar som granskades utifrån dessa tre frågeställningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheterna för att skriva väl fungerande tv- och dataspelsmusik som har de kvalitéer som ett spel kräver och som dessutom fungerar självständigt, till exempel i ett konsertsammanhang eller på cd-skiva. I undersökningen har jag skrivit musik för demoversion av ett dataspel samt gjort en enkätundersökning där musikstuderande har fått lyssna dels till musiken från spelet och dels till musik som inte är skriven för dataspel. I enkäten fick de frågor om hur de upplevde musiken med hjälp av olika musikaliska parametrar, huruvida de trodde att musiken var skriven för ett dataspel samt om sina orkester- och data-/tv-spelsvanor. Informanternas upplevelser var mycket nära den vision jag och spelproducenterna hade om hur musiken skulle upplevas och de kunde i huvudsak skilja på spelmusiken och den självständiga musiken. De kunde också motivera varför de trodde att styckena var skrivna för ett dataspel eller ej.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan.

Med utgångspunkt i den pågående debatten om datorskapad musik och dess vara eller inte vara, diskuteras i denna rapport för- och nackdelar för att skapa musik med dator istället för med verkliga instrument. I rapporten ställs en frågeställning upp som grund för att genomföra en undersökning. Syftet med undersökningen var att se om datorskapad musik kan ersätta verklig och vilka skillnader som upplevs när de olika typerna jämförs. Under arbetets gång skapades en virtuell version av introt till orkesterstycket España. Den virtuella versionen jämfördes sedan med tre verkliga inspelningar av samma stycke i en undersökning med studenter.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet var att undersöka på vilket sätt olika typer av musik kan ha en positiv effekt på demenspatienter och därmed underlätta och förbättra omvårdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons omvårdnadsteori.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ?popifiering? som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt..

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik.

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself..

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstå vad som gör att unga konsumenter väljer att lyssna på den populärmusik de lyssnar på. Detta för att förstå hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förändrade musikindustrin. För att uppnå detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i åldrarna 16-18 år från Stockholm. De frågor vi formulerat till fokusgrupperna baserades på hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle få dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrån teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.