I den hÀr studien har jag undersökt hur förskollÀrare kan anvÀnda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens sprÄkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan sprÄk och musik. Jag har undersökt fem förskollÀrares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollÀrare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och sprÄk har mycket gemensamt, bÄda innehÄller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. FörskollÀrare anvÀnder musik, sÄng, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring tvÄ fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och frÄn min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt frÄn existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades frÄn att se livsvÀrlden frÄn tvÄ förhÄllningssÀtt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Detta examensarbete Àr ett försök att att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Syftet Àr att öka trivseln och glÀdjen i skolan i allmÀnhet och arbetsglÀdjen i synnerhet. Jag har genomfört och sedan utvÀrderat dagliga musikaktiviteter tillsammans med barnen. Dessa utvÀrderingar har tillsammans med observationer och dagboksanteckningar legat till grund för min slutsats att det Àr möjligt att skapa arbetsglÀdje i skolan genom att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Dessutom har jag funnit att musik rent allmÀnt representerar ett plusvÀrde i skolan.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring tvÄ fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och frÄn min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt frÄn existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades frÄn att se livsvÀrlden frÄn tvÄ förhÄllningssÀtt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Tidigare forskning har visat att musik kan frÀmja sprÄkutvecklingen hos barn pÄ olika sÀtt. Denna studie syftar till att se hur man kan arbeta med musik pÄ fem avdelningar i förskolan idag, men ocksÄ vilken betydelse pedagoger pÄ dessa avdelningar anser att musik har för barnens sprÄkutveckling. Undersökningen begrÀnsades till Äldersgrupperna fyra-femÄringar och utfördes via fem kvalitativa intervjuer med hjÀlp av 13 öppna frÄgor som förberetts inför intervjuerna. Resultatet visar pÄ mÄnga olika vÀgar i hur man kan arbeta med musik och att pedagogerna pÄ varierade sÀtt anser att musik Àr en viktig del i verksamheten och för sprÄkutvecklingen. Betydande faktorer som pÄverkar verksamheten Àr tillgÄngen till resurser, tid och hur de fördelas i verksamheten.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

Uppsatsen undersöker tillgÀngligheten pÄ lÀromedel i Àmnet musik. FrÀmst dÄ inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklÀrare och tvÄ rektorer. Vi stÀllde frÄgor rörande behovet av lÀromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn pÄ lÀromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de sjÀlva anvÀnder sig av för lÀromedel.

Kandidatuppsats om animation skapad för synkronisering med musik. En kortfattad historik Àr inkluderad. Del ett Àr en rapport frÄn 3d-projektionsprojektet jag deltog i som praktikant pÄ digitala reklambyrÄn North Kingdom. Den andra delen bestÄr av fyra analyser av olika audiovisuella verk frÄn olika tider och stilar. Den sista delen Àr en diskussion om hur animation relaterar till musik, hur musik ser ut och vad skillnaden Àr mellan projektion för tredimensionella objekt jÀmfört med plana ytor, genom att titta bÄde pÄ mitt projekt och dessa fyra analyser..

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumÀrkeskapital kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt för att stÀrka varumÀrket. Alla organisationer Àr olika och musik kan hjÀlpa varumÀrken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumÀrket till musik genererar ett starkare varumÀrkeskapital oberoende av hur stark kopplingen Àr till musiken, förutsatt att organisationen Àr medveten om att musik pÄverkar hur varumÀrket uppfattas. Att stegvis förbÀttra och utveckla anvÀndningen av musik i kommunikationen anser vi Àr av vikt dÄ bÄde den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumÀrket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovÀrdig av marknaden, anser vi Àr det mest effektiva..

Tanken med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om musik kan anvĂ€ndas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler Ă€mnen Ă€n bara musikĂ€mnet och om det hĂ€r bidrar till en positiv pĂ„verkan i lĂ€roprocessen.För att komma fram till det hĂ€r bestĂ€mde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, dĂ€r vi intervjuade tvĂ„ stycken pedagoger och en musikterapeut. FrĂ„gorna vi stĂ€llde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser hĂ€nder med mĂ€nniskan vid musikalisk aktivitet samt hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt integrerar musik i undervisningen. I vĂ„r undersökning jĂ€mförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring Ă€mnet musik i lĂ€roprocessen.I vĂ„rt resultat framkom det att musik Ă€r ett viktigt redskap för lĂ€rande och att musik bidrar till att befĂ€sta kunskaper men det framhĂ€vdes Ă€ven att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det dĂ€rmed ocksĂ„ missgynnar inlĂ€rning. Det kan dock generellt sĂ€gas att enligt vĂ„r undersökning Ă€r musik ett glĂ€djefyllt moment i sig.Är man bara medveten om syftet av anvĂ€ndandet av musik i övriga Ă€mnen sĂ„ kan det pĂ„verka lĂ€roprocessen pĂ„ ett positivt sĂ€tt..

Syftet med studien Àr att utforska vilka uppfattningar fyra musikutbildade personer med erfarenhet av Àldre har nÀr det gÀller musik och Àldre. Forskning om sambandet mellan musik och Àldre Àr nÀstintill frÄnvarande och den forskning som finns om Àmnet rör sig frÀmst kring musik och demenssjukdom. Denna studie tar utgÄngspunkt i en kombination av forskning om Àldre i allmÀnhet och forskning om Àldre med demenssjukdom. För att söka svar pÄ syfte och forskningsfrÄgor tar studien sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer, dÀr en semistrukturerad intervjuform i samtal med informanterna har utgjort studiens huvudsakliga forskningsmetod. Studiens informanter har varierad bakgrund, men har gemensamt att de alla Àr utbildade inom musikpedagogik eller musikterapi och arbetar eller har arbetat med musik för Àldre pÄ institution. I studien framkommer en enighet dÀr informanterna menar att musik kan pÄverka Àldre bÄde fysiskt, emotionellt, kognitivt och socialt. .

Jag har i denna undersökning observerat lokaler och intervjuat lÀrare inom fritidshem för att faststÀlla anvÀndandet av musik. Studien har genomförts pÄ fyra olika fritidshem. Undersökningen fokuserade pÄ vad de besökta fritidshemmen har för musikaktiviteter, hur de genmför musikaktiviteter och varför de har musikaktiviteter. Först observerade jag fritidshemmen för att se om det fanns musik i verksamheterna. Sedan intervjuade jag nÄgon eller nÄgra ur personalen.