Sahlgrenska Academy at University of GothenburgDepartment of Department of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: Does coffee consumption affect the risk of stroke?Author: Jenny KÀllSupervisor: Heléne Bertéus ForslundExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: May 22, 2012___________________________________________________________________________Background: The widespread consumption of coffee worldwide makes this drink interesting to study from a public health perspective. Even minor health effects may be important for the whole population. Stroke patients require the largest number of days spent in hospitals and nursing homes than any other medical condition group. Risk factors for stroke include smoking, high alcohol intake, physical inactivity, hypertension, hypercholesterolemia, high waist-hip ratio and diabetes.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller smÄ fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt frÄn akutsjukvÄrden till hemmet efter en kort vÄrdtid. VÄrd vid en strokeenhet Àr en effektiv vÄrdform och utgör basen för omhÀndertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Musik har förmÄgan att pÄverka mÀnniskor och har under historiens gÄng haft stor betdelse för mÀnniskor. Det Àr av stor vikt att anaylsera hur anvÀndningen av musik som ....

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

VÄrt syfte med arbetet var att utveckla barns motorik med hjÀlp av musik. Vi oberverade tvÄ barngrupper med sammanlagt sju barn i Äldrarna ca 1 till och med 3 Är, pÄ tvÄ olika förskolor. Vid observationerna anvÀnde vi oss av videokamera för att fÄ en bra grund att analysera hur musiken pÄverkade den motoriska utvecklingen. Vi utförde först rörelseövningar utan musik, sedan rörelseövningar med musik. Vi sÄg att barnens motorik utvecklades, och hur musiken pÄverkade den motoriska utvecklingen.

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundÀr depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet Àr att belysa situationen med fokus pÄ indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundÀr depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehÄllsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och kÀnslor.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om musik och sprÄkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för sprÄkutvecklingen, tycker de att det frÀmst genom musiken som barnen lÀr sig sprÄket eller Àr det genom nÄgot helt annat. För att reda pÄ svaren pÄ mina frÄgor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelÀrare pÄ tvÄ förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de frÀmsta sÀtten att lÀra sig sprÄket pÄ i förskolan och nÀstan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik Àr inte enbart bra för sprÄket utan Àven för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik Àr ett roligt sÀtt att lÀra sig sprÄket pÄ, och barnen Àr omedvetna om att det Àr sprÄket de trÀnar nÀr de hÄller pÄ med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelÀrare, musik, sprÄkutveckling..

Bakgrund Stroke Àr en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan det drabbar Àven i stor utstrÀckning de nÀrstÄende. För att kunna möta de nÀrstÄendes behov Àr det viktigt att sjuksköterskan har förstÄelse för deras situation och upplevelser. Syfte Att beskriva de upplevelser som nÀrstÄende till personer med stroke har i kontakt med vÄrden och i hemmet. Metod Studien Àr en litteraturstudie som baserats pÄ kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med hjÀlp av en manifest kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). Resultat NÀrstÄende till personer som drabbats av stroke upplevde brister nÀr det gÀller information och stöd frÄn sjukvÄrden och de upplevde Àven ensamhet och isolering, att de hade lite tid för sig sjÀlva samt att de kÀnde oro och osÀkerhet inför framtiden. Slutsatser VÄrdpersonal kan med rÀtt kunskap hjÀlpa de nÀrstÄende att fÄ den kunskap och det stöd de upplever att de behöver..

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nÀstefter hjÀrtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan Àven för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det Àr att vara anhörig till en person som för första gÄngen insjuknat i stroke, och Àr utskriven frÄn sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visade pÄ olika kÀnslor som intervjupersonerna upplevde den första mÄnaden.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolÀmnen i Ärskurs 1-3 i VÀsterÄs Stad. Studien Àr kvalitativ med kvantitativa inslag och Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med frÄgor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i Ärskurserna 1-3 i VÀsterÄs stad tillÀmpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom nÄgot skolÀmne. Resultatet visar att mÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. MÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning för att skapa glÀdje, avslappning och stimulera lÀrandet. Resultatet visade ocksÄ att ju Àldre man Àr som pedagog, desto mer anvÀnder man sig av musik i sin undervisning.

Stroke Àr en vanlig sjukdom som mÄnga drabbas av. Inom den prehospitala akutsjukvÄrden möter ambulanssjuksköterskan patienter drabbade av stroke. Tiden Àr avgörande för den fortsatta vÄrden och att patienten kommer till rÀtt vÄrdinstans direkt. AnvÀndningen av mÀtinstrumentet inom den prehospitala akutsjukvÄrden ökar patientens möjligheter till rÀtt vÄrd. Syfte: undersöka vilka mÀtinstrument och metoder som Àr lÀmpliga för att identifiera strokesymtom hos patienter i en prehospital akutfas.

   SammanfattningBakgrund: Stroke Ă€r ett samlingsnamn för olika kĂ€rlsjukdomar i hjĂ€rnan. ÄtsvĂ„righeter definieras som en eller flera svĂ„righeter som inverkar negativt pĂ„ förberedelse och intag av mat och/eller dryck. Ät- och svĂ€ljningsproblem efter stroke kan leda till malnutrition, uttorkning och viktnedgĂ„ng. Syfte: Syftet Ă€r att beskriva patienters upplevelser av Ă€tsvĂ„righeter efter stroke. Metod: Metoden för detta arbete Ă€r en systematisk litteraturstudie.

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka bÄde spinala vÀgar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbÀttring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) Àr en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanstÀllning som undersöker effekten av klinisk tillÀmpning av elektrisk stimulerings modaliteter pÄ post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansÀttning för att skapa en överblick över kunskapslÀget inom elektrisk stimulerings effekt pÄ post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

Stroke Àr den vanligaste orsaken till lÄngtidssjukvÄrd och leder bland annat tillnedsatt balans. Personer som haft en stroke utgör en av de största mÄlgrupperna för fysioterapeutisk behandling, som framförallt bestÄr av trÀning av personens funktionsnedsÀttningar exempelvis rörlighet, styrka och balans. Den nedsatta balansen som uppstÄr efter en stroke medför en försÀmrad gÄngförmÄga och ökad risk för fall. Tidigare studier har pÄvisat ett samband mellan balans och bÄlstabilitet samt att en förbÀttrad balans medför en förbÀttrad gÄngförmÄga och minskad fallrÀdsla. RedcordŸ Àr ett koncept sominnefattar instabil trÀning i slingor och bÄlstabilitetstrÀning med instabila redskap har visat pÄ signifikanta förbÀttringar gÀllande balans hos personer som haft en stroke.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de pÄverkas av musik vid inlÀrning i formella miljöer. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur de hÀr mÀnniskorna anvÀnder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan pÄverkas av musik i olika lÀrmiljöer. Denna undersökning Àr en fallstudie dÀr jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i Äldrarna 14-16 Är som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de pÄverkas av musiklyssning vid inlÀrning och hur de anvÀnder musik i formella miljöer. Respondenterna har fÄtt svara pÄ öppna frÄgor i en delvis strukturerad intervju.