Syftet med studien var att beskriva distriktsarbetsterapeuters tillÀmpning av Bobath koncept vid behandling av strokepatienter i primÀrvÄrden. Metoden som valdes var en totalundersökning med postenkÀt med bÄde slutna och öppna frÄgor. De slutna frÄgorna bearbetades deskriptivt och redovisades i figurer och de öppna frÄgorna analyserades med innehÄllsanalys. Resultatet av de slutna frÄgorna visade att informanterna tillÀmpade principer som överensstÀmde med Bobath koncept och att de blandade metoder utifrÄn patientens behov. Resultatet av de öppna frÄgorna presenterades i kategorier som motsvarade Bobath koncepts principer och visade att informanterna tillÀmpade dessa genom att guida, instruera och uppmuntra patienten.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktygför lÀrande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick Àven attkartlÀgga pÄ vilket sÀtt lÀrare anvÀnder detta verktyg i sin undervisning och ommusikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras pÄ en kvantitativ ansatsmed pappersenkÀter till elever i Ärskurs 4-6 och en webbenkÀt till NOlÀrareverksamma mellan Ärskurs 1-6. Den kvalitativa metoden anvÀndes för attnÀrmare fÄ veta hur lÀrare anvÀnder musik inom NVT. Resultaten visar att majoritetenav samplets lÀrare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen.Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur man arbetar med musik pÄ olika förskolor utifrÄn en kvalitetsaspekt, dÀr förskollÀrarna sjÀlva uttrycker vad som Àr ett meningsfullt musikarbete med de Àldre barnen i förskolan (3-6 Är). Studien genomfördes under vÄrterminen 2015 med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollÀrare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansÄg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glÀdjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan anvÀndas för att utveckla barns sprÄk, samt att ett spontant musicerande Àr vÀrdefullt i sig.

I detta arbete har jag försökt att kartlÀgga soundet till musiken till filmen ?Inception?, frÄn 2010, frÄn tvÄ olika vinklar. Fokusen ligger dels pÄ den musikaliska kompositionen, alltsÄ det musikteoretiska, dels pÄ ljudbilden, alltsÄ det klingande. MÄlet har ocksÄ delvis varit att ta reda pÄ om nÄgon av de tvÄ vinklarna har större betydelse Àn den andra för soundet. Jag har gjort en djupgÄende analys och tagit reda pÄ vad som gör ?Inception-musiken? till vad den Àr och skapat egen musik frÄn de tvÄ infallsvinklarna, bÄde kombinerade och var för sig.

Bakgrund: Stroke Àr en folksjukdom som leder till bÄde motoriska och kognitiva funktionsnedsÀttningar som pÄverkar aktivitetsförmÄgan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbÀttra sin kapacitet till aktivitetsförmÄga genom ÄtertrÀnade och kompensatoriska ÄtgÀrder. Tre ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas i praxis Àr Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utstrÀckning dessa anvÀnds i praxis Àr dock bristfÀllig. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga tre arbetsterapeutiska ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas inom slutenvÄrden för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Uppsatsarbetets syfte Àr att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad anvÀndande av digitala hjÀlpmedel som didaktiska redskap kan innebÀra för elevernas lÀrande i textilslöjd och musik. FrÄgor om hur lÀrare och elever tÀnker om och upplever anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att anvÀnda dem stÀlls i studien. Bakgrunden till studien Àr erfarenheter av elevgrupper med en stor andel elever med sÀrskilda behov som koncentrationssvÄrigheter och lÄg motivation till skolarbete. För att uppnÄ syftet har lÀrare och elever som anvÀnder digitala hjÀlpmedel i de estetiska skolÀmnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av tvÄ teorier om lÀrande, multimodalt lÀrande och olika lÀrstilar. Att digitala hjÀlpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sÀtt att bÄde ta till sig och uttrycka kunskap pÄ kan ses som de viktigaste resultaten av studien.

At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle dÀr musik Àr en stor del av mÄngas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundlÀggande byggstenar bort. Rytmen Àr en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehÄll behandlar rytm som begrepp, lÀroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig pÄ anvÀndningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare Är, Ärskurs sju, Ätta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lÀrare kan tolka och förhÄlla sig till kursplaner.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger pÄ lÄgstadiet arbetar med musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar nÀr de brukar musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de arbetar pÄ detta sÀtt. Som metod anvÀnde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av tvÄ pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del anvÀnder liknande sÀtt att arbeta pÄ utifrÄn kategorier jag konstruerat, men att dessa sÀtt kan skilja sig nÄgot Ät.

Bakgrund: År 2050 berĂ€knas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i vĂ€rlden. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvĂ„rdnaden personlig Ă€r avgörande för en god vĂ„rd. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmĂ„ga att sjunga och kĂ€nna igen musik Ă€ven i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvĂ„rdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanstĂ€lldes för varje artikel. Likheter och skillnader jĂ€mfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar vĂ€lbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad Ă„ngest, minskad agitation, förbĂ€ttrad sinnestĂ€mning samt uttryck av glĂ€dje och lekfullhet.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt hur barn spontant anvÀnder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lÀrandeperspektiv, Björkvolds syn pÄ den musiska mÀnniskan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger pÄ en invandrartÀt förskola intervjuades, och dÀr genomfördes Àven observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn anvÀnder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sÄng och dans. Undersökningen visar Àven hur pedagogerna anvÀnder sig av musik i syfte att utveckla barnens sprÄk till viss del, men ocksÄ att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns sprÄkinlÀrning exempelvis i den spontana musiska leken..

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Mitt arbete handlar om redan frÄn de att jag startade mitt eget band Ridge fram tills dess att vi slÀppte vÄr debutskiva Same Ground. Om att vÄga göra musik frÄn sitt hjÀrta,att tveka,kÀmpa,repa,spela in och att slÀppa skiva pÄ eget bolag. Det handlar ocksÄ om min uppvÀxt och hur det pÄverkat mig. Jag skriver reflekterande om processen..