Denna avhandling tar upp filmmusiken i Fantastic Mr. Fox.Syftet Àr mer specifikt att ta reda pÄ vad musiken har för funktion i filmen, hur man anvÀnder musiken för att hjÀlpa till att föra fram handlingen och varför anvÀnder man sig av bÄde egen komponerad musik och redan befintlig musik.Urvalet av lÄtar Àr grundat pÄ hur stor betydelse de har för samspelet mellan musik och bild.Metoden som Àr anvÀnd Àr ett nÀrstuderande, eller snarare ett nÀrlyssnande, av musiken i filmen med hjÀlp av teoretisk grund i tidigare forskning och litteratur.Texten behandlar dels de lÄtar som Àr specifikt komponerade för filmen och dels de som Àr tagna utifrÄn, det vill sÀga redan befintlig musik, som har anvÀnts i filmen.Genom en diskussion utrönas ocksÄ det olika musikala bestÄndsdelarnas viktigare element dÀr diskussionen utmynnar i en jÀmförelse mellan de tvÄ musikala huvudgrupperna, det vill sÀga de sammanstÀllda (de redan befintliga) lÄtarna och de sammansatta (de speciellt komponerade) lÄtarna.Avhandlingen slutar med att diskutera olika metoder man kan anvÀnda sig av för att studerna musiken i Fantastic Mr. Fox och Àven att förklara resultaten i analysen mer djupgÄende..

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhÄller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner pÄ kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor pÄverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet Àr hÀmtat frÄn sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhÀlle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien bestÄr av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk smÄstad. Resultatet visar att ungdomarna Àgnar en stor del av sin fritid Ät att lyssna pÄ musik och att den frÀmsta musikkÀllan idag Àr Spotify.

Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrÄn Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats Àr att beskriva de sju intelligenserna med fokus pÄ den musikaliska intelligensen. Jag har Àven tittat pÄ hur musiken pÄverkar inlÀrningen i skolan och hur man kan anvÀnda sig av musik som ett hjÀlpmedel i undervisningen. Arbetet bygger pÄ kv.

Inledning: En vanlig missuppfattning Àr att feta individer Àr lata och inte vill försöka uppnÄ viktkontroll, eller gÄ ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar pÄverkar viktuppgÄng som upphov till övervikt och fetma hos sig sjÀlva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och tvÄ mÀn i Äldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har nÄgon gÄng efter 18 Ärs Älder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgÄng.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik anvÀnds i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig pÄ litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik Àr en viktig del av förskolans verksamhet och de anvÀnder sig av musik bÄde som mÄl (att berika barnens liv) och som verktyg (förbÀttra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete Àr oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men Àven dÀrför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de kÀnner tar tid frÄn barngrupperna. PÄ sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att Àven musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen kÀnner sig stressad och otillrÀcklig..

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik anvÀnds som ett verktyg och en metod för lÀrande pÄ förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vÄr empiri för nÀrmare analys och bearbetning och dÀrefter kategoriserat det centrala för vÄr studie. Det som framkommit i studiens resultat Àr att musik frÀmst ses som en glÀdjekÀlla, men ocksÄ som kultur- och individförstÀrkare genom individuell utveckling, sÄsom sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förstÄelse inom andra Àmnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförstÄelse i matematik och sprÄkinlÀrning. Slutsatsen av denna studie Àr att pedagogerna Àr medvetna om musikens utvecklingspotential i lÀrandesammanhang, att de Àven anser att de borde anvÀnda sig mer av den som ett lÀrandeverktyg i det dagliga arbetet..

Vi har valt att ge vÄrt examensarbete namnet ?Dramatiska sÄngfÄglar?. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten pÄ en utvald förskola. ?Dramatic songbirds?.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre mÀn och tvÄ kvinnor, alla födda pÄ 30-talet utom en man som föddes pÄ 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kÀnnedom om lÀmpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början.

Undersökningens syfte Àr att fÄ djupare förstÄelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhÀllet. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att fÄ en inblick i vilka arbetsmetoder som anvÀnds för att rekrytera, behÄlla och utveckla elever samt att fÄ kunskap om olika faktorer som pÄverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare frÄn olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgÄr frÄn olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förÀndring samt teorier om förÀndringar i skola och samhÀlle.   I resultatet visas att det finns flera olika förvÀntningar pÄ musik- och kulturskolan vilka skiftar frÄn skola till skola och frÄn kommun till kommun. PÄ nÄgra av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nÀstan helt saknar en sÄdan styrning.

I Sverige Àr stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsÀttning bland vuxna mÀnniskor. Stroke Àr ingen enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn pÄ den symptombild som utvecklas. Symptomen yttrar sig oftast genom svaghet i armar och ben, förvirring, försÀmrad balans och talsvÄrigheter. Rehabiliteringen efter insjuknandet pÄbörjas redan efter första dygnet pÄ sjukhus och fortsÀtter sedan i hemmet efter utskrivning. I hemmet Àr det vanligt att vÄrdtagarens make/maka eller sambo vÀljer att bli informell vÄrdgivare.

Bakgrund: FrÀmjandet av hÀlsa faller inom sjuksköterskans ansvarsomrÄde. DÄ vÀlbefinnande kan ses som en bestÄndsdel i hÀlsa Àr det sjuksköterskans uppgift att ta reda pÄ vad som bidrar till vÀlbefinnande hos den enskilda patienten. Det finns ett stort intresse för komplementÀra metoder i hÀlso- och sjukvÄrd. Musik Àr ett eget sprÄk som kan underlÀtta kommunikation och skapa kÀnsla av tillhörighet. Upplevelsen av musik Àr individuell och musikterapi skulle genom sin lugnande effekt kunna verka som ytterligare en metod vid behandling av sjukdom hos mÄnga mÀnniskor.Syfte: Syftet med föreliggande arbete Àr att belysa effekter av musik som komplementÀr metod i omvÄrdnad.Metod: Som metod har en litteraturstudie genomförts dÀr bÄda författarna gemensamt granskat kvantitativa artiklar som berör Àmnet musik som komplementÀr metod.

Uppsatsen gÄr ut pÄ att undersöka om det finns skillnader pÄ tekniker som anvÀnds vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas pÄ dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R nŽB, osv. och annan musik som vanligen spelas pÄ radio, TV, Mp3-spelare, bÀrbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som Àr dansinriktad och spelas pÄ dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, dÄ den ocksÄ har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.

Stroke Àr en vÀrldsomfattande sjukdom som orsakar mÄnga dödsfall men leder Àven till funktionsnedsÀttningar. Att drabbas av stroke innebÀr för de flesta att deras livs-kvalité försÀmras. Forskning visar att livskvalitén kan öka, genom stöd frÄn den stro-kedrabbades omgivning, som bestÄr av anhöriga och vÀnner men inkluderar Àven vÄrdpersonalen. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur vÄrdpersonalen inom akut och hemsjukvÄrden upplever att de kan stödja strokepatienten samt vilken funk-tion stödjandet kan ha. Till detta finns ett delsyfte angÄende nÄgon specifik omvÄrd-nadsmodell som kan tÀnkas anvÀndas inom vÄrden av strokepatienter.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begrĂ€nsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att fĂ„ en förĂ€ndrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förĂ€ndras; Att göra det bĂ€sta av situationen och uppleva livskvalitet. Resultatet visade att kroppen beskrevs som brĂ€cklig, otrygg, förbryllande och opĂ„litlig. SjĂ€lvkĂ€nslan pĂ„verkades och identiteten upplevdes hotad.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.