Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt..

 Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation.

Syftet med denna uppsats avsåg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet på träningsbloggar i Sverige samt hur de väljer att framställa sina kroppar. Frågeställningarna har utgått från att undersöka hur bloggskribenterna väljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mäns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hälsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som användes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras på träningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrån socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Denna uppsats handlar om hur motionärer upplever musiken under styrketräningspass vid gruppträning och vad i musiken som är motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag använt mig av observation, enkät och analys av musik vid ett och samma styrketräningspass på Olympen Träningscenter. Empirin har utvärderats och tolkats utifrån den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan från University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.

Syftet med denna studie var att kartlägga användningen av musik som ett verktygför lärande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick även attkartlägga på vilket sätt lärare använder detta verktyg i sin undervisning och ommusikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras på en kvantitativ ansatsmed pappersenkäter till elever i årskurs 4-6 och en webbenkät till NOlärareverksamma mellan årskurs 1-6. Den kvalitativa metoden användes för attnärmare få veta hur lärare använder musik inom NVT. Resultaten visar att majoritetenav samplets lärare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen.Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen.

Denna uppsats handlar, som rubriken antyder, om musikens betydelse för den individuationsprocess som Carl Gustav Jung förespråkat. Ansatsen är helt och hållet kvalitativ och författaren har också, genom att använda sig själv i processen, försökt att ytterligare tydliggöra känslomässiga processer som har med musik att göra.I syftet med uppsatsen finns en önskan att klargöra vad Jung egentligen menade med individuationsprocessen och en ambition att via det jungianska tänkandet finna godtagbara förklaringar till musikterapeutiska fenomen.Författaren använder också delar av sin egen livshistoria för att servera ett skelett att hänga upp individuationsprocessen på. Om detta är ett fruktbart grepp överlåts åt läsaren att avgöra men avsikten har varit att slippa föreställa sig vad andra människor tänker och känner och servera sina slutsatser genom en andrahandsupplevelser.Som en röd tråd genom uppsatsen löper också en strävan att på ett godtagbart sätt presentera musikens existentiella kvaliteter och i enlighet med detta också servera godtagbara beskrivningar av musikens förhållande till arketyperna..

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig.

I detta arbete har jag försökt att kartlägga soundet till musiken till filmen ?Inception?, från 2010, från två olika vinklar. Fokusen ligger dels på den musikaliska kompositionen, alltså det musikteoretiska, dels på ljudbilden, alltså det klingande. Målet har också delvis varit att ta reda på om någon av de två vinklarna har större betydelse än den andra för soundet. Jag har gjort en djupgående analys och tagit reda på vad som gör ?Inception-musiken? till vad den är och skapat egen musik från de två infallsvinklarna, både kombinerade och var för sig.

At vaere både sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve både en evne til at lytte indad til at kunne håndtere den sårbarhed, det medförer at stå frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..