Den här uppsatsen behandlar ett konstnärlig projekt i vilken upphovsmannen arrangerade ett antal låtar ur afroamerikansk tradition för symfoniorkester. Syftet var att undersöka arbetsprocessen vid överföring av denna typ av musik till detta specifika medium. Metoden som användes var skisser och intervjuer med professionellt verksamma arrangörer som underlag för att skapa och analysera det konstnärliga materialet. Arbetet resulterade i en konsert den 3:e mars på Nybrokajen 11 i Stockholm 2011. Nyckelord: arrangering, afroamerikansk tradition, symfoniorkester, arrangörer, popmusik.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lärarna gör för att hantera den. Studiensfrågeställningar var: Vilka stressorer upplever lärare i idrott och hälsa i yrket? Hur hanterarlärarna i idrott och hälsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lärare i idrott och hälsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bättre efter en längre tid i yrket?Metod: Metoden som användes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill säga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgår från 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer där fyra respondenter har mindre än två års erfarenhet i läraryrketoch fyra stycken har minst 7 års erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in på en diktafonoch sedan transkriberats.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att öka förståelsen för synen på kunskap inom ämnet idrott och hälsa genom att undersöka lärarstudenters uppfattningar av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Vidare analyseras kunskapssynen inom ämnet idrott och hälsa ur ett utbildningssociologiskt perspektiv synen på kunskap diskuteras i relation till olika kunskapsbegrepp.MetodMed en fenomenografisk forskningsmetod undersöktes vilka uppfattningar lärarstudenter i ämnet idrott och hälsa har av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Data samlades in genom intervjuer med fem studenter som befann sig tidigt i lärarutbildningen och som valdes ut efter en enkätundersökning. Intervjuerna analyserades med målet att urskilja variationen av uppfattningar av dels ämnets centrala kunskapsområden, dels ämnets värden. De identifierade uppfattningarna har legat till grund för en utbildningssociologisk analys av den kunskapssyn som framträder.ResultatDe identifierade uppfattningarna av ämnets centrala kunskapsområden var hälsa, rörelsekompetens, idrottskunskap, friluftsliv samt personlig och social kompetens.

Musik används ofta för att presentera och förstärka narrativet i både film och spel. Det innebär till exempel att den får publiken eller spelaren att känna vissa känslor, att den presenterar underliggande narrativa element eller markerar specifika rörelser i bilden. Syftet med den här rapporten är att jämföra spelmusik och filmmusik ur ett narrativt perspektiv. I denna jämförande studie intervjuas åtta testpersoner som får spela en spelsekvens och titta på en kort film tagna från spelet The Elder Scroll V: Skyrim (2011), båda med musik speciellt skriven för undersökningen. Det som sedan utvärderas är om testpersonerna upplever några skillnader i det musikaliska narrativet och i så fall på vilket sätt de gjorde det.

Meningen med musikHur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ?kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten.Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

I denna uppsats undersöker jag hur pass effektiv jag kan vara i mitt musikskapande och hur jag kan göra för att bli ännu mer effektiv. Under nästan två månader skrev jag tre låtar i veckan som resulterade i totalt 16 stycken låtar. Av dess valde jag ut fem stycken som jag spelade in och producerade. Genom att ge mig själv tydliga tidsgränser och använda effektiva verktyg och metoder, har jag lyckats skriva mer musik än vad jag någonsin tidigare har gjort. Resultatet visar att med vilja, disciplin och rätt verktyg så kan jag producera betydligt mer material än vad jag tidigare hade vågat tro..

Syftet med studien var att undersöka hur elever på gymnasiet i årskurs 1-3 anser sig bli motiverade till att delta i ämnet idrott och hälsa. Visionen med ämnet i skolan är att få eleverna till ett livslångt fysiskt aktivt liv. Vi ville undersöka om de blev motiverade med inre eller yttre faktorer av lärarna. Tidigare forskning visar att eleverna anser att betygen är till för andra än de själva. De ansåg att lärarna snarare använde betygen för att kontrollera eleverna och informera föräldrarna.

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Föreningsidrotten är den största organiserade fritidssysselsättningen och har en anmärkningsvärd stark ställning i många ungas liv. Hur påverkar detta ämnet idrott och hälsa? Skiljer sig föreningsaktivas attityder och motivation till ämnet idrott och hälsa i jämförelse med icke föreningsaktiva elever? Dessa frågor skapade en nyfikenhet. Genom en kvantitativ ansats ämnade jag att undersöka denna problematik. I studien blev eleverna uppdelade i två analysenheter, den föreningsaktiva och den icke föreningsaktiva.

Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa.I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak.Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ?spelregler? där vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstärks under utbildningen.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever till aktivt deltagande på idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslärare i en ort söder om Stockholm. Lärarna undervisar elever från årskurs 4-9 och är alla nyanställda på skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har även observerat dessa lärare.ResultatI resultatet finner jag att många elever redan är motiverade till idrott då de antingen idrottar på fritiden eller har bra betyg som mål, dock framkommer det att lärarna har svårt att motivera elever som inte är intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag även hur lärarna går till väga när de väl tänker på att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever är svår då alla elever måste motiveras samtidigt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas.