Syftet med studien är att undersöka om/hur förskollärare använder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser på kombinationen av dessa ämnen. För att ta reda på detta har observationer och intervjuer använts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd tråd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollärarna ser kombinationen musik och matematik som något naturligt, som hör ihop och de är samtidigt hungriga att lära sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den här studien är att musik och matematik hör ihop och att det går att kombinera de två ämnena tillsammans.

Musik har förmågan att påverka människor och har under historiens gång haft stor betdelse för människor. Det är av stor vikt att anaylsera hur användningen av musik som ....

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

Vårt syfte med arbetet var att utveckla barns motorik med hjälp av musik. Vi oberverade två barngrupper med sammanlagt sju barn i åldrarna ca 1 till och med 3 år, på två olika förskolor. Vid observationerna använde vi oss av videokamera för att få en bra grund att analysera hur musiken påverkade den motoriska utvecklingen. Vi utförde först rörelseövningar utan musik, sedan rörelseövningar med musik. Vi såg att barnens motorik utvecklades, och hur musiken påverkade den motoriska utvecklingen.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling..

Examensarbetets tre artiklar undersöker användar- och branschperspektiv på musikplattformen Soundcloud, som lanserades sent under 2008.De musikaliska konsumtionsmönstren ? sätten vi lyssnar på, delar, köper, tar till oss ny musik ? dikteras inte längre av en gammalmodig bolagsinriktad bransch och avståndet mellan upphovsmänniskor och konsumenter har krympt avsevärt, med en rad påföljande konsekvenser.Arbetet undersöker i tur och ordning vad som binder samman de användare som uteslutande använder Soundcloud för att hitta ny musik och varför de gör det samt vad de som använder Soundcloud för att dela sin egen musik har gemensamt. I den tredje delen får tre experter inom sina respektive områden ge sina perspektiv på hur Soundcloud har förändrat det musikaliska landskapet samt sia om hur framtiden ser ut för det svenskstartade företaget.Artiklarna visar på hur social interaktion på Soundcloud har påverkat användarnas uppfattning av musiken och på ett fördjupande plan gör artiklarna bland annat anspråk på att likna Soundcloud vid en tolkningsgemenskap ? ett ?community? ? som lämpar sig till studier ur ett etnografiskt perspektiv.I den medföljande reflektionsrapporten presenteras valen av ämne, genre och metod närmare. Dessutom beskrivs de svårigheter som uppstått under arbetets gång, och alternativa tillvägagångssätt diskuteras..

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de påverkas av musik vid inlärning i formella miljöer. Syftet med undersökningen är att förstå hur de här människorna använder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan påverkas av musik i olika lärmiljöer. Denna undersökning är en fallstudie där jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i åldrarna 14-16 år som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de påverkas av musiklyssning vid inlärning och hur de använder musik i formella miljöer. Respondenterna har fått svara på öppna frågor i en delvis strukturerad intervju.

I den här studien har jag undersökt hur förskollärare kan använda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens språkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan språk och musik. Jag har undersökt fem förskollärares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollärare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och språk har mycket gemensamt, båda innehåller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. Förskollärare använder musik, sång, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens språkutveckling.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket.Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling.

Detta examensarbete är ett försök att att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Syftet är att öka trivseln och glädjen i skolan i allmänhet och arbetsglädjen i synnerhet. Jag har genomfört och sedan utvärderat dagliga musikaktiviteter tillsammans med barnen. Dessa utvärderingar har tillsammans med observationer och dagboksanteckningar legat till grund för min slutsats att det är möjligt att skapa arbetsglädje i skolan genom att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Dessutom har jag funnit att musik rent allmänt representerar ett plusvärde i skolan.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever på konstnärlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte äratt undersöka upplevelser av feedback från lärarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre årskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrån metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mål och syfte med uppgifter ofta äroklara och att feedback på skolan brister i både kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar är viktig.Eleverna önskar att lärarna tydligare uttrycker sina åsikter. Utöverfrågeställningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag på reflektionsämnen, riktade till lärarna..