Sök:

Sökresultat:

1852 Uppsatser om Musik och hälsa - Sida 30 av 124

Kan sjÀlv!: FrÄn idé till fÀrdig mix pÄ egen hand

Det musikaliska samhÀllet Àr idag inne i en ny era dÀr helt nya förutsÀttningar rÄder. Skivbolagen kÀmpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna hÀnder. Men hur tar man dÄ sin musik och skapandet av den i egna hÀnder? Hur svÄrt Àr det egentligen att producera sjÀlv utan professionell hjÀlp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna lÄtar med de redskap jag hade tillgÄng till hemma.

Musik som kommunikation : en empirisk undersökning hur musik kan pÄverka startblocket av en lektion

Music affects us humans. Marketing has long made use of music as a means to enable customers to identify with a brand, and thus increase sales. The Influence of music is obvious, but can you use this on students, and how effective is it to use in a classroom?I will answer the question: how does soft music provide reassurance/create a harmoniums learning environment at the beginning of a lesson?By observing how students react and behave to the playing of soft music. My aim is to create different strategies that teachers can effectively use to get students to ?jump in? to their lessons without wasting 5-15 minutes of class time.Professor Lennart Grosin conducts research into what is in Sweden called PESKO.

Musik i förskolan

Sedan Är 2000 Àr romer tillsammans med fyra andra grupper erkÀnda som etniska minoriteter i Sverige, vilket fÄtt konsekvenser bland annat för modersmÄlsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell sÀrart och samtidig integration, dÀr skolans personal stÀller sig frÄgande till hur man ska möta en frÀmmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetssprÄk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika sprÄken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska fÄ undervisning pÄ rÀtt variant inte uppfylls..

Lyssna - sjung - skriv: En studie om hur lÀrare kan anvÀnda musik i arbetet med lÀs-, skriv- och sprÄkutveckling i Ärskurs ett och tvÄ

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur klasslÀrare samt musiklÀrare i Ärskurs ett och tvÄ ser pÄ möjligheten att anvÀnda musik i arbetet med lÀs-, skriv- och sprÄkutveckling. Fyra lÀrare har intervjuats, tvÄ musiklÀrare och tvÄ klasslÀrare. Tre observationer har Àven gjorts hos dessa lÀrare. Ingen av respondenterna hade nÄgon direkt teoretisk kunskap om Àmnet, men de flesta lÀrarna jobbade ÀndÄ pÄ ett sÀtt som kombinerar musik och sprÄk. Kombinationen har kategoriserats under följande rubriker: inlÀrningsstilar, Àmnesintegrering, det vidgade sprÄkbegreppet, ljuddiskriminering samt stavelser.

I ljudmolnet : Om identitet och ungdomskultur pÄ Soundcloud

Examensarbetets tre artiklar undersöker anvÀndar- och branschperspektiv pÄ musikplattformen Soundcloud, som lanserades sent under 2008.De musikaliska konsumtionsmönstren ? sÀtten vi lyssnar pÄ, delar, köper, tar till oss ny musik ? dikteras inte lÀngre av en gammalmodig bolagsinriktad bransch och avstÄndet mellan upphovsmÀnniskor och konsumenter har krympt avsevÀrt, med en rad pÄföljande konsekvenser.Arbetet undersöker i tur och ordning vad som binder samman de anvÀndare som uteslutande anvÀnder Soundcloud för att hitta ny musik och varför de gör det samt vad de som anvÀnder Soundcloud för att dela sin egen musik har gemensamt. I den tredje delen fÄr tre experter inom sina respektive omrÄden ge sina perspektiv pÄ hur Soundcloud har förÀndrat det musikaliska landskapet samt sia om hur framtiden ser ut för det svenskstartade företaget.Artiklarna visar pÄ hur social interaktion pÄ Soundcloud har pÄverkat anvÀndarnas uppfattning av musiken och pÄ ett fördjupande plan gör artiklarna bland annat ansprÄk pÄ att likna Soundcloud vid en tolkningsgemenskap ? ett ?community? ? som lÀmpar sig till studier ur ett etnografiskt perspektiv.I den medföljande reflektionsrapporten presenteras valen av Àmne, genre och metod nÀrmare. Dessutom beskrivs de svÄrigheter som uppstÄtt under arbetets gÄng, och alternativa tillvÀgagÄngssÀtt diskuteras..

It's all showbiz

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt musik och filmrum interagerar med varandra i filmmusikalerna ?Dancer in the Dark? och ?Chicago?. Detta görs huvudsakligen med utgÄngspunkt frÄn Richard Dyers teorier kring rumsgestaltning inom filmmusikaler, men ocksÄ utifrÄn deras roll som förmedlare av utopiska vÀrden, samt Michel Chions teorier kring ljudets olika effekter pÄ film. Vilka vÀrderingar och budskap filmerna har och hur de kommer fram diskuteras ocksÄ. Resultatet av analyserna visar att de tvÄ filmernas sÀtt att arbeta med rum och musik skiljer sig markant, men att de bÄda för fram ett samhÀllskritiskt budskap..

Anpassningsbar musik i spel

Hur musiken fungerar i spelet Mirrrors Edge..

En kompositionsprocess

Komponera och improvisera fram musik, för Orgel och piano, har jag alltid tyckt varit jÀttekul och inte sÄ svÄrt. Men att behöva tÀnka kring det, bestÀmma karaktÀr, tempo, stil, eller att det mÄste vara fÀrdigt till en viss tidspunkt m.m. har jag alltid vetat om att jag inte Àr bra pÄ, eller tyckt varit sÄ inspirerande att göra. Det har helt enkelt inte varit lika lÀtt av en hel del anledningar. I detta examensarbete kommer jag beskriva min förra kompoistionsprocess och den nya, utifrÄn en ny synvinkel, för min egen del, dÀr jag fÄr utmana och förÀndra mig sjÀlv som kompostiör genom att fundera hur jag gÄr tillvÀga och utvecklar min musik nÀr jag inte fÄr vara ?helt fri? vid instrumentet..

"Den store bland kejsare, Symeon" : Om maktansprÄk i Bysans och Bulgarien under tidigt 900-tal

Studien tar sin utgÄngspunkt i barns anvÀndande av musik och dess effekter pÄ sprÄkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollÀrare ser pÄ barns möjligheter att utveckla sprÄket genom att anvÀnda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien Àr att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att frÀmja barns sprÄkutveckling genom musik. Denna studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi valt att intervjua fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin Àr central och genomsyrar denna studie.

Musikens lindrande inverkan pÄ postoperativ smÀrta

OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr ett problem som sjuksköterskor i allmÀnhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som Äsamkar patienten bÄde fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenÄriga traditioner som lÀkande, har lÀnge varit en bortglömd intervention dÄ sjukvÄrden under lÄng tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvÄrdnadsÄtgÀrd i samband med postoperativ smÀrta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smÀrtupplevelse, lindrad upplevelse av kÀnslomÀssigt lidande och underlÀttad mobilisering.

Bakgrundsmusik i klÀdesaffÀrer för ungdomar: hur sker val av musik och ljudnivÄ

Vi har skrivit en C-uppsats om bakgrundsmusik i klÀdesaffÀrer för ungdomar dÀr syftet har varit att förstÄ hur affÀrerna anvÀnder sig av musiken. Vi gjorde en fallstudie dÀr personer frÄn tre olika klÀdesaffÀrer blev intervjuade. Vi kom fram till att det viktigaste att ta i beaktning vid val av bakgrundsmusik och volym Àr mÄlgruppen. KlÀdesaffÀrerna mÄste se till att musiken och volymen Àr anpassad till deras primÀra kunder. Vi fokuserade studien pÄ ungdomar och kom fram till att pop musik Àr en viktig genre som anvÀnds ofta.

Att höra och göra : En observationsstudie i konsten att planka musik

Studiens syfte Àr att upptÀcka strategier och metoder för att pÄ gehör planka musik. Detta har undersökts genom studier av min egen lÀrprocess nÀr jag plankar en för mig okÀnd lÄt pÄ gehör. Under processen har jag filmat mig sjÀlv och fört loggbok för att kunna dokumentera vad som har hÀnt och vad som har upplevts. Vid analysen av filmerna har jag tittat pÄ mitt lÀrande utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv. Jag har dÄ upptÀckt olika resurser för att ?höra och göra?.

AnmÀlningar till landstingets patientnÀmnd gÀllande etik och bemötande           : En registerstudie

Demens Àr en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem pÄ sÄ vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd, men det finns kunskap om hur vÄrden av dessa mÀnniskor kan bli sÄ lÀmplig som möjligt. SÀmre minne, aggressivt beteende och Ängest Àr nÄgra av de sÀtt som sjukdomen yttrar sig pÄ. Sjukdomen kan medföra svÄrigheter för vÄrdtagaren att fungera sjÀlvstÀndigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vÄrd ofta behövs. Tidigare studier har pÄvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

ADHD och musik : Jobbar skolan med musik som inlÀrningmetod för barn med ADHD?

A pupil with ADHD is constantly getting new impulses and is unable to focus and remain concentration on their task at school. When the pupil loses concentration he or she can often be loud and thereby disturbing all the other pupils in the classroom. One of the reasons for losing their concentration is that these pupils got poor working memory. A recently study shows that working memory can be improved by playing and practice music.A theory that all people have a multiple intelligence that emerges from learning is a part of this study because school should encourage all children and ensure their individual learning. Multiple intelligences means that each person learns in different ways, for example through the musical intelligence that this essay partly focuses on.

P3-Soundet! : Den statliga ungdomsradions musik

I uppsatsen behandlas frĂ„gestĂ€llningarna: GĂ„r det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablĂ„ ut under en vecka? Dessa frĂ„gestĂ€llningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som Ă€r Sveriges Radios ungdomskanal. FrĂ„gorna undersöks genom att utgĂ„ frĂ„n tidigare forskning i Ă€mnet, information frĂ„n P3:s hemsida samt genom djupgĂ„ende analyser av sju lĂ„tar frĂ„n de artister som spelades mest under vecka 46 Ă„r 2010. Analyserna utformas utifrĂ„n Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues anvĂ€nds.Analyserna presenteras först lĂ„t för lĂ„t och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->