This is the first investigation of the activity with feature film (video) in Swedish publiclibraries.Due to the Swedish copyright legislation, the activity with feature film in Swedish publiclibraries was not possible until an agreement was set between Kommunförbundet and SverigesVideodistributörers Förening in 1989.My investigation is based upon a form that I made in cooperation with Statens kulturråd.The form was sent to the main public libraries in the 286 municipals in Sweden. 250 (87 percent) of the public libraries answered the questions. 130 (52 per cent) of the libraries whoanswered had an activity with feature film.The main reason the libraries bought feature film, was that they hoped that feature filmwould attract new visitors to the library. The investigation also showed that high costs forhiring feature films has a negative influence on the lending of feature films..

In this paper we aim to delve deeper into the film industry and how their approach to streaming services such as Netflix might be the solution to the problems with piracy (people downloading illegally instead of paying for the products) - but before they can change the mindset of people, they have to overcome some issues that might make it hard for the film industry to adapt a fully functionable streaming sollution in the veins of Spotify. To come up with some conclusions regarding this matter, we focused our study on the consumers rather than the industry in order to get a better understanding about what the consumers think about the streaming services of film that are offered today. We used both surveys and interviews in order to gather information regarding the consumers thoughts on how the landscape of film distribution has evolved to a point where Video-on-Demand offers the opportunity to watch movies and TV-series whereever and whenever they want. Our research shows that the majority of consumers are willing to pay for streaming services of film and hold the new technology in high regard. However, the concensus among the consumers that were involved in our study shows that the streaming services offered today have to evolve even further in the future before it can fully work as a substitute for illegal downloading.

Musik är en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs på morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller språklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mån förskollärarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att främja elevernas lärande, samt på vilket sätt de talar om musikens potential. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats, vilka är: ?Hur använder lärarna musik i förskoleklass för att främja lärandet? samt ?På vilket sätt talar de för studien utvalda förskollärarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frågor används en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare i varierande åldrar, kön och år som verksamma förskollärare i förskoleklass har intervjuats.

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Ända sedan filmens och senare tv-spelens uppkomst har musik varit en stor del av den upplevelse mediet vill förmedla. Musiken har i dessa sammanhang tjänat en rad olika syften där gemensamt varit att berika upplevelsen för betraktaren. Det här arbetet grundar sig i om musik i olika tempo kan ha någon undermedveten påverkan på spelares prestationsförmåga. Exempelvis om det finns skillnader i hur många poäng spelaren lyckas samla i ett visst spelmoment samt om det går att se skillnader i spelarens reaktionstid och precision beroende på vilken musik hen lyssnar till. Resultatet av undersökningen visar tendenser till att tempot i musiken påverkat spelarna i sitt utförande, men det är svårt att fastställa den egentliga orsaken..

Since the release of Avatar in 2009, the 3D movie industry has experienced an apparent growth. Almost all blockbuster movies are being released in 3D at the cinema, but the 3D format has been met with mixed opinions by the consumers. Some argue that 3D is the future, while others believe that the 2D format is enough for an appreciated movie experience. Through a qualitative survey, twenty participants with 3DTV in their homes answered questions regarding their experience of 3D movies and what improvements they desire. We suggest that 3D film creates immersion, realism and effects that 2D films can´t handle.

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvårdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan på bästa sätt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna på engelska. De granskades med hjälp av granskningsmallar.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är:Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll?Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området.I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus.

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrån feministisk teoribildning. Analysen utgår ifrån Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa ställs vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovärdighet..

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom.

Studiens syfte är att i två skolor undersöka hur sex pedagoger använder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrågeställningen är: hur kan musik användas pedagogiskt för att stimulera estetiska såväl som utomestetiska lärandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar på tydliga samband mellan musik och inlärning där musiken både direkt och indirekt förstärker förmågor hos eleverna. I litteraturen pågår en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmåga att förstärka utomestetiska läroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frågor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lärande eftersom olika läroprocesser blir informella.