Denna uppsats behandlar hur multimedia för lärande designas och används på allmänna kunskapsinstitutioner som Museum och Science Centers i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga designers förhållningssätt till designprocessen samt till aspekter som lärande, upplevelse och multimedia när en multimedial applikation utformas. Ytterligare syften var att identifiera problem och avslutningsvis utforma och presentera riktlinjer för design av multimedia för allmänna kunskapsinstitutioner. Studien, som antog en kvalitativ ansats, initierades med inledande intervjuer med en extern designer och två utställningsdesigners. Dessa intervjuer vägledde sedan frågeställningarnas utformning till de sex huvudintervjuerna, som hade en semistrukturerad prägel.

The aim of this study is to compare how three local librarieshandle their collections, and to compare this with handlingcollections at national level. I have investigated librarian?sopinions of their collections and how they take care andpreserve them for the future. It has also been studied if thelibraries collections of old material contains more than justold book rarities.In this study I had compared my respondents answer withSvante Beckman and Magdalena Hillström`s theory ofMuseum`s four idealtypes. Their view of a Museum is in theforms of a treasury, archive, school and a theatre.

This paper deals with the problems that can occur during the move of an entire collection. Thecollection discussed is located at the Gothenburg Maritime Museum and it has beenconsidered to move the collection to a storage where the other collections of the Museum iskept. No decisions are taken but this is a suggestion of how it could be done. The collectionwhich is studied contains of different kinds of objects like for example paintings, work onpaper and photographs. The whole moving project is looked into and all the different parts areanalyzed.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:05.

Jag har valt att studera etnologi vid Lunds universitet med sikte på en karriär inom museivärlden. Grundutbildningen i etnologi kan därför bidra med en mängd användbara teoretiska redskap och en god inblick i mänskliga kulturmönster och livsvärldar. Genom tidigare studier i museologi samt yrkespraktik vid Malmö Museer har jag dock upptäckt att arbetsuppgifterna på ett Museum även kräver konkret kunskap om föremålens betydelser och hur man kan använda sig av dem i scenografiskt och pedagogiskt syfte. En möjlighet till fördjupning i den etnologiska föremålsforskningen, genom en förändrad kursplan eller möjligheten att välja en tilläggskurs, skulle alltså vara till stor värde för oss studenter som siktar på en museal karriär.För att få reda på vilka etnologiska kunskaper som kan komma till användning på ett Museum har jag, med relevant litteratur som utgångspunkt, undersökt vad som definierar ett Museum samt hur dagens museer arbetar. Genom intervjuer har jag sedan bildat mig en uppfattning om vilka kunskaper som verkligen krävs av de anställda för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra sina arbetsuppgifter.

Uppsatsen fokuserar på Livrustkammarens utställning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populärkulturen. Med utgångspunkt i den svenska renässansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen från museet är att besökaren ska ifrågasätta historiebrukets olika användningsområden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utställningsrummet utöver de berättelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utställningars iscensättningskaraktär och min ambition är studera den interna ordningen i iscensättningen. Uppsatsen är uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Uppsalas befintliga konstMuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt Museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar:- Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:16.

Många konstMuseum vänder världen ryggen, och deltar inte i stadslivet. Så är inte fallet med nya Uppsala KonstMuseum, som både tar plats i staden, och låter staden ta plats i museet.Uppsala är rikt på symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men är det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i Fyrisån, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt värdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Årummet delar staden, men ger en unik stadskaraktär i utbyte.Museet spelar på denna karaktär, men lämnar också plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas själ består av, och hur ett Museum kan bidra till denna.På platsen fanns tidigare endast parkering.

Syftet med examensarbetet är att skapa kunskap och reflektion för mellanstadiebarn för att bidra till folkbildning i samhället och hjälpa till i arbetet med att göra Jönköpings läns Museum till nästa generations Museum samt Sveriges bästa Museum. För att kunna skapa kunskap och reflektion har bilder av miljöer från 1600-talets Visingsborg tagits fram och kombinerats med bilder från nutiden. Allt är framtaget med hänsyn till mellanstadiebarnen och museets olika krav. För att ta fram de olika kraven har museets personal intervjuats. För att få en bild över hur mellanstadiebarn fungerar och hur de tar till sig kunskap har litteratur studerats, en intervju har gjorts med en mellanstadieklass samt en intervju med en bildpedagog.

Uppsalas nya konstMuseum har fått sina proportioner från det som redan innan fanns på platsen. Godsmagasinet, en låg avlång tegelbyggnad från 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet sträcker ut sig längs varandra. Mellan dem byggs ett nytt torg på vad som tidigare var en parkeringsplats. I båda ändarna av byggnaderna leder trappor upp till torget som är upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, två butiker och en jazzklubb.

This masters thesis concerns three different types of cataloguing within three different memory institutions Museums, archives and libraries. The focus lies on the cataloguing elements which are compared in order to illuminate similarities and differences. The Regional Archive and The National Museum of World Cultures - both in Gothenburg - were chosen and compared to KRS, the Swedish counterpart to the Anglo-American Cataloguing Rules, AACR2, 2: nd ed. The purpose of this comparison is partly to display the elements in order to make students disciplines, but also the staff within archives, libraries and Museums to become conscious of each others cataloguing methods in regard to future cooperations within the memory institutions and to see if it is possible to create common cataloguing rules for archives, libraries and Museums. The questions asked in this thesis are: 1.

This bachelor thesis summarises the history of ?Jämtgården? based on literature research andempirical documentation. Jämtgården is a typical 1800th century duplex timber buildingoriginating from the province of Jämtland. However, it was moved to VästernorrlandslänsMuseum in Härnösand in the year of 1918. During the 1920's the Museum decided tofocus on the region of Västernorrland and therefore Jämtgården was somewhat left behind.The building's interior walls are decorated with distemper paintings but the current conditionis poor.The aim of this thesis is primarily to compile knowledge about the building and its interiordecorations as well as finding out whether primary distemper paintings, from the periodbefore the relocation, remain on the walls.

Ett sammanfattande arbete med genomförda utställningsprojekt. Här berättas om en attityd till skapande inom fältet utställningsarkitektur. Med ett stort intresse för och arbete med upplevelsebaserat lärande, utforskande via medverkande besökargrupper, utvecklande av utställningsmediet, presenteras ett antal utställningar via text och bild..

The aim and purpose of this essay is to study if three Museums are using Facebook strategically to promote two-way communication with their target audiences in their external communication. A qual-itative and comparative research method and has been used and communication managers from each of the three Museums have been interviewed. These interviews have been transcribed and coded in order to reveal opinions and views on how that particular Museum feels about social media and the use of these tools in their external communication. A number of Facebook statuses have also been collect-ed in order to discover how each of the Museums is using social media in order to reach and engage their target groups. Should the results of this essay be summarized it would show that the Museums are using the communication channel that they feel suits the needs of reaching a specific audience.