Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Denna uppsats berör barnets lärande i skilda museala miljöer, sett ur museipedagogens perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad museiansvariga och museipedagoger anser deras verksamhet kan erbjuda i form av lärande och lek. Samt analysera kontextens och lekens betydelse för lärande i de olika museala miljöerna.Tidsresan/rollspelet, som får stort utrymme i min uppsats, är uppbyggd och består av lek och upplevelse. Uppsatsens problemformulering är tematiskt utformad eftersom de är skilda företeelser och tendenser jag önskar vaska fram ur empirin, inte specifika frågor. I min strävan att uppfylla syftet har jag utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi.För genererande av empirisk data har jag genomfört intervjuer med företrädare för skilda museala verksamheter samt gjort observationer av skolklasser på Vikingatiders upplevelseanläggning.Studiens resultat visar att leken har stor betydelse i de olika museala verksamheterna men den är inte uttalad.

The subject of this master thesis is co-operation between archives, libraries and museums. The purpose is twofold: 1 To map out activities within the area to get an overall picture. The mapping is done by studies of documents and consists of international outlooks and an overview of national and regional projects and reports; 2 To investigate how leaders of the respective institutions within the various regions of Sweden apprehend co-operation between the three sectors. The empirical study is accomplished by inquiries and is mainly qualitative. An intermediate purpose of this essay is to try using grounded theory to treat and analyse the gathered material.

Detta är ett självständigt arbete bestående av en uppsats och en produkt som utformats inom förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet i nära samarbete med Museum Gustavianum. Undersökningar visar att Museer och förskola/skola ofta vill samarbeta, men att detta samarbete ofta uteblir trots den goda viljan. I detta examensarbete har vi valt att titta närmre på vilka trösklar som finns och utvecklat en produkt för att främja användandet av museum som arena för lärande.Som ett led i produktutvecklingen har vi i förarbetet gjort en omvärldsanalys. I denna ingår en enkätundersökning, två observationer av guidade visningar, ett besök på museet med en barngrupp samt inläsning av tidigare forskning på området.Produkten är ett förberedelsematerial för förskolan i form av en berättelse, tänkt att kunna användas av pedagoger och barn inför ett besök på Museum Gustavianum. Ambitionen är att materialet ska väcka upptäckarlust och ge en introduktion och förkunskaper genom text och bild.

Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden?s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

The aim of this thesis is to describe digitization of images in two Swedish museums. We want to examine their reasons to digitalize; the administrative and organizational aspects of their work and how they handle the problems of preservation and access to the digitalized images. These problems will be examined through our main questions: Why do the museums choose to digitize their image collections? How are their work organized in terms of staff and economical matters? What kind of software do they use, and which technical solutions do they choose? Which preservation and access strategies for ensuring long-term preservation and access of the digital images do the museums work with? How do the museums select material for digitization? How do they handle the matter of discarding of materials? The study was conducted both by reading text material and interviewing personnel at the two museums. The museums? main reasons for digitization seem to be to protect fragile materials from deterioration and provide greater access to the collections.

Detta arbete är en studie av konstpedagogikens funktion på svenska länsMuseer. Bakgrunden till frågeställningen är dels min egen erfarenhet och nyfikenhet kring konstpedagogikens verksamheter, samt vetskapen om att konstpedagogiken i Sverige är ett relativt outforskat område. Syftet med denna studie har varit att undersöka konstpedagogiken med fokus på dess vidare begrepp, och på så sätt därigenom spegla dess kulturella kontexter, och anställdas attityder på länsMuseerna.Undersökningens huvudsakliga material är insamlat genom intervjuer med anställda på länsMuseer, samt från platsobservationer. Intervjuer och platsobservationer har gjorts på Stockholms, Örebro, samt Jönköpings läns museum. Resultatet belyser konstpedagogikens funktion på länsMuseerna i förhållande till länet, utställningsrummen, publiken och anställda. Resultatet pekar på många likheter i konstpedagogikens funktioner på länsMuseerna, men också på många olikheter. Vad som förorsakar dessa likheter och olikheter har däremot inte kunnat fastställas i denna studie.

The aim of this study has been to create a future scenario of what archiving might look like in the future. The main theory used in the study comes from future studies, but also a theory about the social impact of technology on work were used. The questions that were analysed were about the tasks of the archivist, the appearance of the archival institution, collaboration with other LAM institutions, knowledge requirements for the archivist and the amount of archivist positions. The method used in the study was scenario writing, which derives from future studies. The source material consisted among other things of regulations and laws related to archiving together with some archival manuals.The tasks of the future archivist will probably consist of the same tasks as those of present archivists who work with digital archiving, even though archivists probably forever also will have to work a little with paper records.The future archival institution will probably retain its paper records and keep its digital records on digital storage media.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

The purpose of this essay is to look at how museums design their activities as tourist destinations through the dissemination of history. In order to research this problem we have posed the following questions: How do museums act in order to animate and interpret history? What does the future hold for the museums? In order to find the answers to these questions we have made a deep-going analysis of the activities of four museums, Nordiska Museet, Etnografiska Museet, Historiska Museet and Naturhistoriska Museet. These museums have been analyzed by means of interviews, observations and the study of documents. Our theoretical perspective is informed by a hermeneutic perspective as well as Foucault´s definition of museums as institutions, and the concept of storytelling.

This essay is a case study based on two sources of empirical data, qualitative interviews and responses from a questionnaire, which examines upper secondary school students? attitudes to history teaching in a museum context. The students? answers are further analyzed in relation to the concept of historical consciousness. Thus, history teaching in the museum, from a student perspective, and the students? capacity of expressing a historical consciousness in their answers, constitute the core of this essay.

Nationalmuseum är en fantastisk byggnad som har en unik placering på Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbättring av Nationalmuseums verksamhet är dock nödvändig då inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, så ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Studiens syfte var att utifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan å ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutställning och å andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lärande. I studien användes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, självrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en åk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utställningen gestaltades som en multimodal konfiguration där eleverna var deltagare i produktionen av utställningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i både form och innehåll (mening).