BakgrundTrots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig faktor, där intresset är en viktig beståndsdel. Nyttan kan här ses som en motivationsfaktor. Syftet Att få en djupare förståelse och jämföra lärares och elevers uppfattning kring nyttan med ämnet svenska, vad de anser är viktigt och oviktigt, eller vad man lägger tyngdpunkten på i förhållande till läro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvämlighetsurval som grund. För att kunna få svar på frågeställningarna har fyra behöriga gymnasielärare och fyra gymnasieelever intervjuats.

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är.Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa.Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs.

Undersökningen i den här uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks är nio elevlösningar, tre vardera från betygen A, C och E, från det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i stil mellan texter som fått betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sådana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och användning av referatmarkörer.Undersökningen visar att användningen av personliga pronomen är likvärdig oavsett betyg. De texter som fått A uppvisar dubbelt så många opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg.

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig.

AbstractHow do we remember? What do we remember? How does the memory change over time? These are the main questions in this essay.Five persons, who have lived or are still living in the old parish Rystad, situated seven kilometers from the town Linkoping south of Lake Roxen, have participated in interviews. They have been given the possibility to present their oral history which has been recorded and later transmitted to texture. The participants represent different social backgrounds and professions and they were born between the years 1920 ? 1936.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån.

Arbetets syfte var att undersöka hur lärare använder miniräknaren i sin undervisning men även hur eleverna använder den och om det finns några skillnader i attityder och användning mellan elever och lärare. Undersökningen gick också ut på att se om användandet har ökat eller minskat i gymnasieskolan. Arbetet syftade också till att undersöka om det finns några skillnader mellan tjejer och killars attityder till miniräknaren och tjejer och killars användning av den. En lärarenkät och en elevenkät delades ut på fem olika skolor och dessa låg till grund för undersökningen. Resultatet pekar på en ökad användning, en mer positiv attityd till miniräknaren hos gymnasielärarna och att alla lärare, i någon form, tar hänsyn till miniräknaren vid prov.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lärande om informationen från bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen. Bedömningen används då framåtsyftande, formativt. Syftet med studien var att få en bild av hur elever i årskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sätta detta i relation till hur lärare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lärarenkäter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och läxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad från lärarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervägande formativ.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts.

Syftet med denna studie är att undersöka variationen i utläsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andraspråks-kommunikation, som används för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick läsa utvalda symboluttryck högt innantill, men också med ord skriva hur de skulle läsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utläsning och många variationer noterades. Då den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvärderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle säga? resulterade i text som lätt kunde översättas i talspråk och därefter analyseras på liknande sätt som muntliga utläsningar.

Det här examensarbetet handlar om planering, simulering och jämförelse av kraftförsörjning till laddparker för elbilar för olika behov. Det har medfört att göra kompletta planeringar av laddparker i olika miljöer och med olika förutsättningar.Olika skrifter från IEC, IEEE, Svenska elektriska kommissionen, studentlitteratur, muntliga källor och internet har använts för att projektera laddparkerna. Detta för att säkerställa att de uppfyller de grundläggande kraven.Kablarna har dimensionerats med hänsyn på belastningsförmåga, kortslutningstålighet och utlösningsvillkor. Det har antagits att en effektbrytare och jordfelsbrytare kommer att användas för att skydda mot överlast, överströmmar, och jordfelströmmar.Fyra olika miljöer med antagna förutsättningar har simulerats med hjälp av ett mjukvara för att bestämma den stationära belastningsprofilen.Spänningsfall, effektförluster och reaktiv effekt har studerats där resultaten har visat att dessa låg inom de rekommenderade nivåerna. Osymmetri har också studerats där det visar sig att hänsyn bör tas med enfasiga laddstolpar.Även harmoniska distorsioner har studerats med antagande om den värsta scenario där eventuella billiga laddstolpar används.

Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.   För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar:Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden?Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden?Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd?Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.   Jag upptäckte följande:Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen.De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades.Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren.Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp.Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med..

Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet.

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig.