Syftet med studien var att studera hur lärare och specialpedagoger beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi har genom kvalitativa intervjuer med lärare och specialpedagoger fått en bild över hur de förebyggande och stödjande arbetssätten kan se ut. Undersökningen genomfördes på fyra olika skolor bland pedagoger som undervisar i år 1-5. Resultatet visar att det finns skillnader i lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av sina förebyggande och stödjande arbetssätt. De lärare som undervisar yngre elever har mer förebyggande arbete än de lärare som undervisar äldre elever.

Inledning: Risken för återinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjärtsvikten utifrån egenvårdsråd. Förmågan att ta till sig information har även en central roll i detta. Hjärtsviktspatienter med dålig följsamhet i sin egenvård av sjukdomen skrivs oftare in än de som har bra följsamhet. Minskad förståelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstå information, läsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner.Metod: Ett frågeformulär delades ut till patienter på två hjärtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test.

Bakgrund: Föräldrar är ofta oroliga i samband med barnets operation. Studier har visat att god information till föräldrarna kan minska denna oro. Dock har studier även visat att föräldrar till barn som ska opereras får ofta bristfällig information både pre-, per- och postoperativt.Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur föräldrar till barn som har opererats, på ett barnsjukhus i mellersta Sverige, upplevde informationen de har fått pre-, per- och postoperativt.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio deltagande föräldrar. Data analyserades med innehållsanalys.Resultat: Den skriftliga hemskickade informationen upplevdes bristfällig då information om operationen samt hemsidan saknades. Den muntliga preoperativa informationen upplevde vissa föräldrarna som tillräcklig då de fick information angående operationen.

Bakgrund: Hörselnedsättningar är mycket vanligt idag, framför allt bland äldre och många använder hörapparater. Hörselnedsättningar bland äldre tas på mindre allvar än i andra åldersgrupper, trots att kommunikation är mycket viktigt även inom denna grupp. Ofta läggs ansvaret för äldres hörapparater på omsorgspersonal. Tidigare undersökningar har visat att omsorgspersonal ofta saknar tillräckligt kunnande för att kunna hjälpa de äldre med hörselnedsättning med hörselrelaterade angelägenheter.Syfte: Syftet med detta arbete var att utforma ett informationsmaterial i två delar, en skriftlig informationsbroschyr och en inspelad informationsvideo, som behandlar hörsel, hörselnedsättningar, kommunikation och hörhjälpmedel. Målgruppen var personal inom äldreomsorg samt närstående till äldre med hörselnedsättning.Metod: Utifrån tidigare forskning, principer för informationsgrafik, modeller för patientundervisning och muntliga framställningar har en informationsbroschyr och en informationsvideo om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter utformats.Resultat: En informationsbroschyr och en informationsvideo har utformats i detta arbete.Slutsatser: Att utforma informationsmaterial har varit ett krävande arbete då det fodrar kunskaper inom många områden.

Sirat Antar är ett arabiskt folkepos med fästen långt tillbaka i tiden. Detta epos har berättats under åtminstone flera hundra år, och dess innehåll berör stora delar av den arabiska historien, ända tillbaka till förislamisk tid. I dagens samhälle är berättelsen fortfarande välkänd och populär, och utifrån personliga samtal under resor jag gjort i Mellanöstern vågar jag påstå att de allra flesta känner till den hjältemodige Antara och hans förälskelse i Abla. Berättelsen filmatiserades i en egyptisk produktion år 1960 och filmen Antar the black Prince ? Antara bin Shaddad finns fortfarande att köpa i butiker och marknadsstånd.

Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation.

Guideline AB är inom flugfiskebranschen ett av de största varumärkena i norden. De har även stora marknadsandelar i övriga Europa. Guideline utvecklar och säljer allt ifrån flugfiskespön och rullar till kläder och fluorcarbon tafsar. För att hänga med i konkurrensen och för att kunna erbjuda kunderna de senaste och bästa produkterna krävs ständig utveckling av nya produkter. En produkt som det ställs stora krav på både vad det gäller funktionalitet och design, är deras flugfiskerullar.

SAMMANFATTNINGInledning: Brister i kommunikationen vårdpersonal emellan är en bidragande faktor tillmajoriteten av alla skador och missöden i vården. Anestesisjuksköterskan lämnar patienternatill en uppvakningsavdelning efter att anestesin har avslutats där hon ger en muntlig rapporttill intensivvårdssjuksköterska. Den muntliga överrapporteringen har som syfte attsäkerhetsställa kontinuiteten i vården. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskan är två olikaspecialistområden och ämnet kommer att beskrivas ur dessa två perspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor upplevelse avmuntlig postoperativ överrapportering.Metod: En pilotstudie utfördes med fyra semistrukturerade intervjuer; tvåanestesisjuksköterskor respektive två intensivvårdssjuksköterskor för att pröva studienshållbarhet. Resultatet av pilotstudien kommer att redovisas.

Enligt Skolverket (2008) har ungefär en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstaspråk. Flerspråkiga barn eller barn med små eller inga svenskkunskaper är därför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvärtom något som allt fler lärare i allt större utsträckning kan förväntas komma i kontakt med. Detta kräver speciell kompetens av lärarna. Det övergripande syftet med detta arbete var därför att närmare studera hur arbetet med flerspråkiga elever sker i skolan. I det här examensarbetet gjordes en undersökning av hur lärare i praktiken arbetar med flerspråkiga elever, detta genom en observation av tre lärare i deras undervisning av samma förstaklass med många (tre av fyra) flerspråkiga elever.

Att tala inför andra är för de allra flesta både nervöst och svårt. I skolan ställs krav på elever att de ska vara goda talare. Vad händer om eleverna inte har de rätta förutsättningarna och kanske rent av lider av talängslan? Genom att undersöka fenomenet talängslan, som är något långt mer än bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktär. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för elever med talängslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling.

Erik Beckmans roman Inlandsbanan (1967) har, tillsammans med hans hela författarskap, både kritiserats och hyllats som obegriplig, med en berättarstruktur som aktivt bryter mot ett konventionellt, episkt berättande och anammar en försvårande, gestaltande skriv- och läsakt. Derrida diskuterar i Of Grammatology (1967) funktionen hos den skrivna texten som betecknande det betecknande, det vill säga betecknande det talade språket som betecknar den refererade betydelsen, och hur relationerna dessa sinsemellan förskjutits. På ett liknande sätt har Inlandsbanans textfunktion förskjutits från en episk berättartradition till en icke-muntlig, materialistisk struktur. Med hjälp av en inomkompositionell, intermedial begreppsapparat, och en hypotes kring ett musikaliserat berättande, där gestaltande former tar sig runt den muntliga språktraditionen inom litteraturen, ses Inlandsbanan här i ett nytt ljus och en del av dess påstådda obegriplighet redes ut. Allt detta sker integrerat i en diskussion av en intermedial metod för analys, som hela tiden har sitt stöd i Erik Beckmans roman.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur några svensklärare i årskurs 2-3 resonerar och arbetar med bedömning för lärande. I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (2011) står det att elever ska få en allsidig bedömning samt att de ska få vara delaktiga i sitt lärande. För att nå syftet i denna studie har vi börjat med att samla in tidigare forskning och litteratur om just bedömning för lärande. Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevernas lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Vår studie baseras på fem olika lärare från två olika kommuner i södra Sverige.

Syftet med det självständiga arbete är att visa på hur förskolepedagogerna i studien definierar begreppet självkänsla, hur de i praktiken arbetar med detta i verksamheten och hur de upplever sig ha för förutsättningar att arbeta med barns självkänsla. Frågeställningar som används är: hur definierar förskolepedagogerna begreppet självkänsla? Hur arbetar förskolepedagogerna konkret för att stärka barns självkänsla? På vilket sätt ser förskolepedagogerna ett resultat? Vilka förutsättningar har förskolepedagogerna för att stödja barn med låg självkänsla? Denna studie utgår från en kvalitativ ansats, med muntliga intervjuer och öppna frågor. I intervjuerna medverkar tolv förskolepedagoger, samt en förskolepsykolog och en specialpedagog. De flesta definierar begreppet självkänsla i likhet med litteraturen att det handlar om varandet och det inre hos en människa.

Syftet med studien är att undersöka några speciallärares målsättningar och verksamhet vad det gäller språkutvecklande arbete och ordförrådsutveckling i årskurs 1 och 2. Den teoretiska utgångspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallärare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En kvalitativ tematisk analys användes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit är Ord i text och Muntligt arbete.

Syftet med studien är att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat på forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella läge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets läsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits på området. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benämningar och modeller för bearbetningen, men också konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnår dessa på bästa sätt i undervisningen. Studien har genomförts med utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv.