Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Munkedal - Sida 1 av 1


Industrikombinat : en affärsmöjlighet för Vattenfall

Syftet med detta arbete är att identifiera geografiska platser i Sverige där det finns affärsmöjligheter för Vattenfall med industrikombinat som grundtanke samt definiera industrikombinatets uppbyggnad. Då arbetet skrivs för Vattenfall Elproduktion Norden ska elproduktion ingå i industrikombinatet. Begreppet industrikombinat används i detta arbete för att beskriva samarbeten där restvärme från en produktionsenhet används som primärvärme i en annan produktionsenhetBranscherna med störst energianvändning i Sverige anses vara mest intressanta att samarbeta med eftersom det i dessa branscher bör finnas affärsmöjligheter med störst potential. Industrier ur dessa branscher kartläggs och placeras ut på en Sverigekarta för att lokalisera geografiska områden med stor energianvändning. Även enskilda industrier med stora energibehov ur andra branscher placeras ut på kartan.

Miljöutredning av verksamheten på Hästeskedsmossens avfallsanläggning i Munkedal

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt.Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat.Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt.

Konkurrensutsatt fjärrvärme

I de flesta svenska kommuner finns det möjlighet för hushållen att köpa fjärrvärme från ett lokalt fjärrvärmeverk. Kunderna är då hänvisade att köpa från det företag som verkar där kunden bor vilket gör att det inte finns någon konkurrens på marknaden utan monopol uppstår. En marknad med monopol kännetecknas av att priserna inte sätts effektivt och i dagsläget varierar priserna på fjärrvärme mycket mellan olika städer. I år, 2014, är det högsta priset i Sverige för småhus som använder 20 MWh/år 125,58 öre/kWh vilket betalas i Munkedal och det lägsta priset är 50,00 öre/kWh i Luleå.Att priserna varierar så pass mycket gör att marknadssituationen för fjärrvärme kan ifrågasättas. Många är skeptiska till den nu rådande situationen där fjärrvärmebolagen har monopol på fjärrvärme på sin ort.

Svängningar på bostadshyresmarknaden-en studie av hur kommuner arbetar med höga vakanser

Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd.Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit.