Bioenergy from the forest has been heavily debated in Sweden for several decades due to the interest of society to decrease dependence upon fossil fuels and limit the effects of climate change. The actual use of bioenergy from the forest has shifted over the years but increased during the last decades. Private actors within forest and nature conservation sectors play an important role for the development of bioenergy from the forest as well as for the debate and the implementation of political goals. Forestry in Sweden is characterised by ?freedom under responsibility? for private actors and the perspective of governance is valuable for studying actors and discourses.

This paper exposes the problems and challenges organizations face when integrating aged systems, web based systems and web services. The paper focuses on how people with different titles in an organization experience systems integration and the factors that contribute to project failure or success. The research methodology used in this is Grounded Theory and the resulting theory of this paper has taken form through the coding of transcribed interviews, which have gone through a constant comparing to other theories in the area of interest, mostly articles about success factors in system integration. The resulting outcome is a success model aimed to describe the underlying indicators to achieve project success.The success model consists of three factors that contribute to success in integration projects. The factors are: globalization, governance and balance.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett teoretiskt och begreppsmässigt ramverk, bestående av en diskussion kring demokratiteori, governance, samstyre och deltagande, att genomföra en analys av samstyret i naturumprocessen. Förloppet kring naturum utgjorde en betydande del i processen kring bildandet av Kosterhavets nationalpark. Karaktäristiskt för naturums samstyre har varit att företrädare för myndigheter från nationell, regional och kommunal nivå har styrt och samarbetat tillsammans med företrädare från lokal nivå. De aktörer som har ingått i samstyret har varit Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Strömstads kommun, Kosternämnden och helårs- och delårsboende kosterbor. Fokus finns framförallt på medborgarnas och Kosternämndens deltagande.

Syftet med studien var att undersöka kommunsjuksköterskan omvårdnadsdokumentation om bensår i hemsjukvård. Som metod valdes journalgranskning. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen brister på många sätt..

Purpose/aim: My purpose is to illustrate the significance of the language in communication with immigrants having a different native language, who suffers from dementia. The three main questions have been:How important is the native language in the communication with immigrant who suffers from dementia?What consequences can happen for the immigrant who does not understand Swedish? How can we use the salutogenesis point of view to create satisfactory care for immigrants who has difficulties to make them self understood in the Swedish language? Material/method: I made qualitative interviews with staff working in nursing homes with dementia care. I also searched scientific articles and other findings in this area of science. Main results: The best care for immigrants with dementia is nursing homes where the staff speaks the immigrant?s native language.

The aim of this thesis is to investigate the points of view of three groups of actors about their local learning center and its collaboration with the library. By interviewing groups of actors from the municipal sector, the library staff and students, I aim to investigate their associations of the learning centre, what kind of services it should offer, and how they understand the role of the library staff in specific collaboration between the public library and the adult education administration. The study design is based on Gunnar Grepperud?s and Terje Thomsen?s three missions for a local learning centre; the mission of a broker, a meeting place and a motivator. I also use Carol Kuhlthau?s levels of mediation as an approach to investigate how the actors want the library staff to work in relation to the centre.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen.

Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie.Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv.

Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor.

Uppsatsen syftar till att med hjälp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benämnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhållande till GCC. Företag kan genom att tillämpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare är nyckelord i dessa sammanhang..

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den.Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna.Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls.

Water related problems are highlighted as a challenge to sustainable development and the topic of forests and water is gaining increased attention worldwide. Governing forest and water is a complex issue, as the interactions are affected by policies and actors from multiple levels and sectors. In Sweden, forests cover much of the land and forestry is an important land-use, inevitably impacting the water in the landscape. This study aims to understand and explain the existing governance framework around forestry and water in Sweden. Based on the Policy Arrangement Approach, the study?s research questions focused on the actors involved, the formal and informal rules, the resources and power structures and the discourses related to forestry and water in Sweden.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden.

We have chosen to write our essay in collaboration with Varbergs kommun, where our starting point is to improve energy efficiency by management control. Their occupation separates from a pure profit driven corporation and therefore the management controls have to be adapted accordingly.  The reason why we have chosen to write an essay about the management control opportunities to improve the energy efficiency depends on two different reasons. The first reason is that we find it very interesting, how with support from the management control it is possible to improve different parts of the operation. And the second reason is that Varbergs kommun expressed a wish that they wanted to improve their energy efficiency process.The purpose of the essay is to describe and analyze the opportunities with support from the management control to help improving the process of energy efficiency in a municipal operation.