Bakgrund: December 2009 fanns mer än 5 000 personer infekterade med HIV registrerade i Svenska Smittskyddsinstitutets register, varav cirka 2300 fått diagnosen AIDS. Att leva med HIV/AIDS medför en traumatisk förändring av livet med självstigmatisering och diskriminering.Syfte: att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever sjuksköteskans bemötande samt vilken inverkan detta har på patienterna.Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo och SweMed+ valdes för att söka efter vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar valdes och utgjorde studiens data.Resultat: Studiens resultat kan uppdelas i ett positivt och ett negativt bemötande. Patienter med HIV/AIDS upplevde sjuksköterskans bemötande som förtroendeingivande och medmänskligt, något som ledde till upplevelse av trygghet och motivation.

Denna rapport ger en bakgrundsbeskrivning av datainsamlingsföretaget Norstat och hur de genomför en tracking-undersökning med panel via internet. Vidare analyseras samband mellan variabler som beskriver personer som ingår i undersökningen och hur dessa personer besvarar undersökningen. I rapporten tas också reda på hur länge en undersökning behöver vara igång och om inkomna svar skiljer sig åt beroende på när en person har svarat. En ingående beskrivning av bearbetning och de variabler som ingår i det använda datamaterialet kommer också att ges. Tidigare forskning med anknytning till paneler och webbundersökningar tas upp för att ge läsaren en nyanserad bild av för- och nackdelar med webbundersökningar.Logistiska regressionsmetoder har använts för att utreda vilka variabler som påverkar om en person besvarar undersökningen eller ej, samt vilka variabler som gör att en person besvarar undersökningen tidigt eller sent.

Bakgrund och problem: 1 april 2010 sänktes dåvarande kapitalkrav från SEK 100 000 till SEK 50 000 för att bland annat underlätta för företagare att nyttja bolagsformen. Flera remissinstanser argumenterade mot en sänkning och underströk betydelsen av att ytterligare forskning var nödvändig.Syfte: Att komplettera tidigare forskning med en konsekvensstudie av hur det sänkta kapital-kravet har påverkat konkurser i samtliga svenska mikroföretag som registrerats under 9 månader före och efter lagändringen.Avgränsningar: Studien beaktar endast företag som enligt EU definieras som mikroföretag. Vidare analyseras enbart företagens finansiella rapporter. Ingen hänsyn tas till företag som startar med ett aktiekapital överstigande SEK 200 000, då de inte anses påverkas av lagändringen.Metod: Dubbelsidig hypotesprövning, med både ett parametriskt och icke-parametriskt test, testar skillnader i aktiekapital mellan de företag som går i konkurs och de som fortlever. En multipel logistisk regressionsanalys testar om företag med ett aktiekapital om SEK 100 000 eller högre, har högre odds för att fortleva.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt är ett problem då det innebär ett individuellt lidande p.g.a. nedvärderande kommentarer. Övervikten påverkar människan negativt både på ett fysiskt och psykiskt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de treMellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de treUppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts tillSvenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Syfte: Syftet med vår studie är att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och holländska bolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar den.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår observationer av 488 årsredovisningar. I sekundärdata ingår de fyra oberoende variablerna land, år, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjär sannolikhetsmodell har använts.Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lägre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad.

Löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är ett väl utforskat ämne i tidigare studier, såväl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgår ofta ifrån att löneskillnaderna beror på olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och män eller att vissa grupper utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus på sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning från sådan utbildning. Detta görs utifrån humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlängningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förväntas inverka på lön samt hur avkastningen från personalutbildning förväntas skilja sig för kvinnor och män och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta används svensk riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar där hela arbetsmarknaden först studeras följt av två analyser där offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar på ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhållandet inte är det omvända.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

SammanfattningTitel: Imorgon blir det börsfall! En studie om hur olika börser påverkar varandra i fördröjning.Seminariedatum: 28 maj, 2012Ämne/kurs: FEK 61-90 Kandidatuppsats i Corporate Finance, 15 poäng Författare: Stefan Koch, Malin Molin Handledare: Hans MörnerExaminator: Kent SahlgrenNyckelord: Anomali, anomalier, veckodagseffekt, måndagseffekt, index, korrelation, S&P 500, OMXS 30, effektiva marknadshypotesenSyfte: Att undersöka ifall en eventuell anomali på det svenska OMXS 30 indexet eller det amerikanska S&P 500 ger en effekt på nästföljande dag på det motsatta indexet. Om en veckodagseffekt kan påvisas och den fördröjda korrelationen mellan indexen är tillräckligt stark kan metoden användas för att generera överavkastning.  Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är hypotestestning av medelvärden med ett z test, beräknat korrelationskoefficienten mellan de två indexen och utfört en multipel regressionsanalys med dummyvariabler.Slutsats: Genom vår analys kom vi fram till att en veckodagseffekt inte kan påvisas på någon av de två undersökta indexen. En korrelation kunde finnas mellan de två indexen, däremot går det att ifrågasätta om korrelationens styrka är tillräckligt stark att handla utifrån. För att generera överavkastning krävs dessutom att den extra avkastning som genereras med hjälp utav vår metod med korta aktieaffärer överstiger den eventuella transaktionskostnaden som uppstår vid aktiehandel, något vi starkt betvivlar att den gör..

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.

Syftet med undersökningen är att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation på arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har använts och arbetsförmedlare runt om i länet har intervjuats. De teoretiska utgångspunkterna är olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar på att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rädsla och okunskap hos arbetsgivare. Språket ansågs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in på arbetsmarknaden.