Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpåverkan behandlas i dagstidningstext.FörfattareHelena FernándezKursBreddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TerminVårterminen 2007SyfteAtt beskriva hur Dagens Nyheter under 2006 skrev om bilismens miljöpåverkan.MetodKvalitativ innehållsanalysMaterialEtt totalurval av journalistiken om bilismens miljöpåverkan i Dagens Nyheter under2006, sammanlagt 40 texter.HuvudresultatDen grundsyn som genomsyrar Dagens Nyheters miljöjournalistik är den ekologiskamoderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nämns i majoriteten av detexter som undersökts, men den bild som förmedlas är sammantaget att läget är underkontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemonisom dominerar ger mycket begränsat utrymme för alternativa sätt att betrakta världen. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrädare är de som allra oftast får komma till tals.

Den här studiens syfte är att undersöka två olika läromedel i engelska för årskurs 9 utifrån ett genusperspektiv och hur väl läromedlen relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor. Våra frågeställningar är Hur framställs kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv? och Hur relaterar läromedlen i engelskundervisningen till de jämställdhetsfrågor som tas upp i LGR11?Vi utgår ifrån socialkonstruktionism och genusteori och sammanlänkar dessa i begreppet doing gender. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med den så kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa två böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av män och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av båda könen.

I Sverige har man sedan flera år tillbaka arbetat för ett enklare ochbegripligare myndighetsspråk. Idag är det till och med lag på att myndigheterska uttrycka sig begripligt för att svenska medborgare ska få insyn i derasarbete. I och med Sveriges inträde i EU ställs svenskan inför nya utmaningar.Översättarna inom EU måste exempelvis följa punktregeln vid översättning avvissa typer av dokument, vilket innebär att en mening i källtexten ska motsvaraen mening i måltexten. Denna regel vållar problem för de svenska översättarnaeftersom den ofta innebär att de svenska meningarna måste packas med såmycket information att textens läsbarhet försämras. ?EU-svenska? brukardessa informationstunga meningar kallas, och de är ett svårt bakslag förmyndigheternas språkvårdsarbete.I min uppsats har jag valt att titta närmare på svenska översättningar avEU-texter som inte följer punktregeln för att se om EU-svenskan existerar ävendär.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.

Med denna studie har jag undersökt om och på vilket sätt svenskundervisningen i grundskolan har förändrats utifrån Lgr 80 och Lpo 94, både vad gäller lärares erfarenheter och åsikter om eventuell förändring i undervisningssättet samt i kursplanstexter. Vad gäller Lpo 94 är det de reviderade kursplanerna från 2000 som studerats och jämförts med Lgr 80. Tre lärare med olika bakgrund och med erfarenhet från undervisning i de båda kursplanerna har intervjuats och deras svar jämförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna anser sig äga en större frihet att lägga upp sin undervisning utifrån Lpo 94 samt att Lpo 94 sätter eleven som individ i fokus. Lärarna påpekar också vikten av erfarenhet i sina yrken.

Examensarbetet ?Villa Sassi - ett gestaltningsförslag? redogör för tankar och processer under utformningen av det slutliga förslaget till trädgårdens utformning. Villa Sassi ligger i Lunds norra utpost, och förslaget tar hänsyn till platsen. Huset är ritat av arkitekt Heidi Sassi. De har själva byggt huset. Idag bor de i huset med sin familj. Arbetet inleddes med diskussioner med Heidi Sassi om hennes visioner för trädgården.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Denna uppsats är en fallstudie av en tvåspråkig persons individuella språkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgångspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar såväl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika språkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och växelverkan mellan informantens två språk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende på lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer påverkar på olika sätt utformandet av informantens två idiolekter. En analys görs också av hur dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien.

Sammandrag Det här arbetet handlar om elevgrupper på tre olika nivåer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. Två av grupperna har svenska som sitt andraspråk; en av dem går på grundläggande vuxenutbild-ning och den andra på den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstaspråk, och dessa studerar på gymnasial vuxenutbildning.För att fastställa andraspråkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivå utifrån Processbarhetsteorin och därefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. Därefter anläggs olika perspektiv på bisatsanvändning, såsom nivåer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivå är viktigare faktor för L2-tillägnande än förstaspråk.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om läs- och skrivsvårigheter där vårt syfte är att undersöka vad pedagogen kan erbjuda och göra i klassrummet för elever med läs- och skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är Sveriges vanligaste handikapp (Gustafsson, 1990- talet). I litteraturavsnittet tas bland annat upp att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå utbildningsmålen. Om alla ska lyckas nå målen måste skolorna erbjuda lämpliga hjälpinsatser. Vi tar även upp en historisk bakgrund och vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Undersökningens syfte är att jämföra datorskrivna och handskrivna elevtexter för att ta reda på om gymnasieelevers texter skiljer sig åt utifrån vissa språkliga aspekter beroende på om eleverna skriver på dator eller för hand. I undersökningen har en komparativ studie av fem datorskrivna och fem handskrivna elevtexter genomförts utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på texternas språkfunktion, disposition, textbindning, syntax och ortografi. Utöver dessa har även två kvantitativa analyspunkter tillämpats i undersökningen: textlängd och genomsnittlig meningslängd.Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas datorskrivna och handskrivna text, men bara på vissa områden. De största skillnaderna berör främst de kvantitativa analyspunkterna som visar att både textlängd och meningslängd är längre i de datorskrivna texterna. Likaså går att fastställa små skillnader mellan texternas språkfunktion, referentbindning och satsradning.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare och elever talar om språk i några givna skönlitterära texter samt vilka ord de använder när de gör det. Jag har sedan gjort en text- och diskursanalys för att se hur diskursiva praktiker i en skolkontext påverkar informanternas läsning av texten. Jag har också diskuterat huruvida informanterna använder ett metaspråk när de talar om de skönlitterära texterna samt vidrört frågan om den enligt vissa lägre prioriterade språkliga delen i skolans svenskämne. Resultatet visar på att eleverna och lärarna använder få metaspråkliga begrepp men överlag har god metaspråklig förmåga. Mönster av hur man talar om skönlitterär text i skolan kan urskiljas, där värderingar och subjektiva bedömningar spelar in.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där en del av landets befolkning har ett annat modersmål än svenska. Kommunikation över språkgränserna har blivit ett naturligt inslag i vårt liv. Vi har idag ett stort antal modersmål som talas och används i hemmen och det språk som talas utanför hemmen är det svenska språket. Att tillägna sig ett nytt språk ställer stora krav på både individen och samhället.Detta arbete är en kontrastiv undersökning inom området tvåspråkighet av de svenska och ryska språken. Svenskans struktur studeras i ett kontrastivt perspektiv med tyngdpunkt på företeelser i svenskan som brukar vålla problem vid andraspråksinlärning.

AbstraktStudien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs..