This study focuses on the social medium Facebook. Its intention is to examine the contents of the Facebook statuses the Swedish parliament parties chose to publish in the final two weeks before the parliamentary elections in 2010. The key concepts used in the analysis are interactivity and multimodality. Aspects to be explored are interactivity of their status updates and how the parties used various multimodal objects. A comparison of the parties' usage also follows.

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..

Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

Bakgrunden beskriver att ungefär 19 000 personer ådrar sig en höftfraktur varje år i Sverige, och är en vanligt förekommande skada hos äldre människor. Antalet höftfrakturer kommer sannolikt att öka i takt med att antalet äldre människor ökar i samhället. Sjuksköterskorna behöver kunna sätta sig in i patienternas behov och ge en bra omvårdnad. Denna patientgrupp är ofta utsatt och rehabiliteringen kan bli långvarig. Syftet var att belysa patienternas upplevelser av vård och rehabilitering vid en höftfraktur.

Syftet med studien var studera och analysera, hur självförmåga påverkar mäns och kvinnors återgång till arbetsmarknaden. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ fråga om motivation (n=31) personer som är i rehabilitering hos en kompletterandeaktör. Resultatet visar på en tendens till skillnader mellan könen, medelvärdet skattades högre bland män och korrelationen hos längden av tid hos kompletterande aktör ökade självförmåga hos män. Kategoriseringen formulerades på en beskrivande nivå som ett uttryck vad kvinnor och män har för mål med rehabiliteringen, och ledde fram till tre teman (1) Arbete (2) Hälsa (3) Fysik förmåga och aktivitet är viktiga för individer i en rehabilitering. Slutsatsen som framkom: Självförmågans resultat i medelvärde har hela tiden visat att män har en tendens till högre värden i självförmåga än kvinnor.

Bakgrund: Korsbandsruptur är en vanlig skada både hos människor och hundar. I de flesta fall krävs operation och eferföljande rehabilitering. Inom veterinärmedicinen finns inga standardiserade funktionella tester att tillgå vid utvärdering efter korsbandsrehabilitering, vilket har efterfrågats. Syfte: Syftet med studien har varit att utforma, utveckla och utvärdera en enkät med ändamål att fungera som ett utvärderingsinstrument i samband med sjukgymnastisk rehabilitering av korsbandsopererade hundar. Metod: Enkäten har utformats utifrån WOMAC Osteoarthritis Index.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Funktionell fotledsinstabilitet, FAI, beskrivs som en känsla av att foten ger vika. Vid FAI skadas fotens strukturer och skapar då instabilitet, nedsatt proprioception, styrka och muskelaktivitet. Rehabiliteringen av FAI syftar till att återställa den funktionella stabiliteten. Syfte: Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabilitering på funktionell fotledsinstabilitet. Metod: Litteratursökning skedde i fem databaser, och totalt 170 artiklar hittades, varav 12 inkluderades.

En knäprotes förbättrar ofta livskvalitén för de som har levt med långdragna smärtor. Oftast är det patienter med artros eller reumatiska besvär som får en ny knäled, i synnerhet de som har hotad gångförmåga. Operationsresultaten är ofta mycket goda utifrån smärtlindringsaspekter men många patienter har bestående kraft och funktionsnedsättningar i den nya leden. Aktiv rehabilitering har visat goda resultat för dessa patienter. Vad gäller tidig styrketräning däremot finns det mycket få studier.

Bakgrunden beskriver att ungefär 19 000 personer ådrar sig en höftfraktur varje år i Sverige, och är en vanligt förekommande skada hos äldre människor. Antalet höftfrakturer kommer sannolikt att öka i takt med att antalet äldre människor ökar i samhället. Sjuksköterskorna behöver kunna sätta sig in i patienternas behov och ge en bra omvårdnad. Denna patientgrupp är ofta utsatt och rehabiliteringen kan bli långvarig. Syftet var att belysa patienternas upplevelser av vård och rehabilitering vid en höftfraktur.

Höftfrakturer är ett stort hälsoproblem i Sverige. Många patienter har svårigheter att återfå sin tidigare funktionsnivå efter en höftfraktur. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar höftfrakturpatienters möjligheter att återfå tidigare funktionsnivå. Genom systematisk sökning av artiklar i tre databaser valdes 10 artiklar ut för denna litteraturstudie och granskades med hjälp av ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Resultatet visade att smärta, kognitiv funktion, depression, ålder, balans och rädsla för att ramla, annan sjukdom, rörelseförmåga innan frakturen är faktorer som påverkar patienternas återhämtning.

Vid rehabilitering efter en idrottsskada kan man se dålig följsamhet av rehabiliteringsträningen och en av de främsta orsakerna som påverkar hur rehabiliteringen efterföljs och utgången av den är idrottarens motivation. Här kan man se hur det framförallt är en autonom motivation som resulterar i att rehabiliteringsträningen utförs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med rehabilitering efter en idrottsskada och i vilken utsträckning som dessa motivationsfaktorer sågs som autonoma. Metod: Kvalitativa intervjuer utifrån en semi-strukturerad intervjuguide med damfotbollsspelare som genomgår en rehabilitering efter en idrottsskada analyserade med innehållsanalys och utifrån självbestämmande teorin. Resultat: Motivationsfaktorerna som upplevdes var motiven till varför de utförde rehabiliteringsträningen, sina målsättningar, ett socialt stöd samt av en extern och intern press.