Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, måleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ?läs- och skrivkunnighet?. I det här arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med de estetiskauttrycksformerna. För att få svar på syftet har följande frågeställningar ställts: ? Vad innebär de estetiska uttrycksformerna i förskolan för läraren?? Hur arbetar förskolor med de estetiska uttrycksformerna?? Vad finns det för tanke bakom arbetssättet/arbetssätten? Uppsatsen teoretiska remverk utgår från Deweys och Vygotskijs tankar. Metoden somhar använts är kvalitativa öppna intervjuer. Det resultat som kom fram var att förskolorarbetar på många olika sätt, det finns en tydlig tanke bakom där barnens delaktighet ären viktig del.

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

The essay is an effort to examine and define three examples of liminal dance performances through an aesthetic, hermeneutic and semiotic analysis. The examples are three dance or liminal performances, made by three different choreographers and performed at ?Moderna Dansteatern? and ?Dansens Hus? in Stockholm during September and October 2005. In the effort to determine the liminal and cross-over in the performances, the analysis focus on aspects such as: the character of the work, choreography, the use of scenery, stage light, requisites, conception of place and interior room, the use of costume and mask, the use of different media as text, pictures, film, and music or not using any these, and the interaction with the audience. The analysis depends on a historical background and the use of literature in the subject.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmål än svenska, samt hur barn spontant använder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv, Björkvolds syn på den musiska människan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger på en invandrartät förskola intervjuades, och där genomfördes även observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn använder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sång och dans. Undersökningen visar även hur pedagogerna använder sig av musik i syfte att utveckla barnens språk till viss del, men också att pedagogerna inte alltid är medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns språkinlärning exempelvis i den spontana musiska leken..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

This paper is a thorough review of my internship, during which I designed infographics at Grafiskt Center, SVT, Stockholm. The purpose has been to find out what guidelines and policies SVT has regarding infographics while producing infographics in a professional environment. In addition, I present the daily routine at SVT and the tools used during the work process. Furthermore, the paper contains a reflection of my work effort during the internship as well as thoughts on how I adjusted to the guidelines in question. Finally, the essay treats some examples of infographics which I produced during my time at SVT..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger säger sig arbeta för att stödja de tvåspråkiga barnens språkutveckling och även att ta reda på vilka problem som kan inträffa under arbetets gång. Jag använder en semistrukturerad intervju för att få en uppfattning av förskollärarens tankegångar. Undersökningen visar att pedagogerna använder olika sorters material och metoder för att stödja barnens språkutveckling. De arbetar även med olika uttrycksformer som till exempel rörelse och dans. Lärarnas förhållningssätt har även betydelse för lärandet. Att främja barnens språkutveckling handlar inte i första hand om att göra speciella saker, eller att använda flera olika metoder.

Utifrån vår frågeställning: Vilken betydelse har terapeutisk beröring vid omvårdnad av personer som lever med demenssjukdom? Var syftet med denna systematiska litteraturöversikt att beskriva betydelsen av terapeutisk beröring vid omvårdnad av personer med demenssjukdom. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att effekter av beröring var förändrat beteende, som minskad oro, rastlöshet och att stressnivån sjönk. Att de som fick beröring i någon form upplevde avslappning både under och efter interventionerna.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur metoden Aggression Replacement Training (ART) används i arbetet med ungdomar. I ART tränas den unge i att förändra sitt aggressiva beteende och sina värderingar och ersätta dessa med positiva tankar och handlingar. Metoden är multimodal vilket innebär att den kombinerar olika delar i en och samma metod för att genom strukturerade övningar komma fram till bäst resultat. I vår undersökning har vi gjort fem kvalitativa intervjuer som vi sedan har jämfört med varandra och tidigare forskning. Vi fann att killar var överrepresenterade på ART träningen, att killar tenderar vara mer aggressiva och utåtagerande än tjejer.

Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns metoder inom upplevelseproduktion att aktivera det mänskliga belöningssystemet för att öka individens benägenhet att vilja konsumera den specifika upplevelseprodukten igen. Arbetet kretsar kring tre övergripande frågor för att möta syftet. Vad, varför och hur. Vad är det mänskliga belöningssystemet, varför har människan ett belöningssystem och hur kan man aktivera det mänskliga belöningssystemet i en upplevelseproduktion? Denna uppsats är en studie med ett positivistiskt förhållningssätt.

Författare: Edlira Sinani och Birsen MoutalibHandledare: Anders JerrelingTitel: Controllerrollen ? en jämförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktikBakgrund: Benämningen controller började användas i USA för cirka hundra år sedan. Det är svårt att ge en exakt definition av termen controller eftersom denna ursprungligen kommer från engelskan. På 1970-talet dök controllerrollenupp i alla slags organisationer i Sverige. Då bestod controllernsarbetsuppgifter av bland annat sammanställning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter samt ansvar för utveckling avkalkylsystem och budgetrapport.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten och karaktären av jämförande av elevprestationer som ?verktyg? vid bedömning och betygsättning av elever i grundskolan. Materialet till studien har insamlats genom djupintervjuer med åtta högstadielärare i olika ämnen. Intervjuerna har genomförts medelst halvstrukturerad intervjumetod och med en intervjuguide som bas. Det insamlade materialet har analyserats enligt tematisk analysmetod.