AbstractKnowledge is today usually used as a way to compete in todays working life. It has become a fashionable concept and is used without a purpose. Both Plato and Aristotle used knowledge as a concept and Plato foremost acknowledged the theoretical aspect of knowledge and called it episteme. The practical aspect of knowledge was by Aristotle called techne. Today there are several concepts that describe the practical and theoretical aspect of knowledge.

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och använder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vår värld. Målet med denna forskningsöversikt är därför att med hjälp av forskningsstudier från 2003 och framåt, söka få en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som använts för att besvara dessa frågor är en forskningsöversikt som bygger på elva forskningsartiklar i ämnet. Studien berör i huvudsak tre olika länder i var sina världsdelar. Den teori som används i analysen av studien är ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar såväl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att såväl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett är likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa länder.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.  .

Läraren spelar en central roll när det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det ingår ilärarens uppdrag att verka för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka på vilka sätt högstadielärare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger läraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet?Empirin består av fem deltagande observationer under biologilektioner i år 8 med fyra manliga och en kvinnlig lärare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lärare.Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förståelse är en av utgångspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen.

?Examensarbetet behandlar frågor om synen på hantverk och vilken betydelse det har på gymnasieskolans hantverksprogram. Huvudfrågeställningen är vad "hantverk" betyder utifrån Skolverkets styrdokument om hantverksprogrammet. Hantverksbegreppet undersöks ur flera betydelsenivåer. Idén om hantverk och dess påverkan på den enskilde individen synliggörs.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Denna uppsats handlar om genius loci. Utgångspunkten har varit en tes om att det är ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstår och påverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. Målet är att hitta fram till möjliga svar på dessa frågor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrån både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förståelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan använda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stämmer.

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vår studie, Omsorg, fostran och lärande i teori och praktik, valt att genomföra vår undersökning på fyra småbarnsavdelningar på fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om omsorg, fostran och lärande bildar en helhet på dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tänker kring och arbetar med att skapa en miljö för småbarn där omsorg, fostran och lärande skapar en helhet. Uppsatsen baseras på frågorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lärande i den pedagogiska verksamheten på fyra förskolor i en storstad? Och vad lägger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lärande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger på avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras på Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lärande. Kapitel Resultat är en sammanställning av empiri och teori.

In this paper, the aim was to investigate how the Swedish subject is projected in textbooks for grade 6 and grade 9. The study was conducted based on the grounds that teachers need to be aware of the increasing expectations placed on students? literacyknowledge. To determine how well a textbook helps students to develop these skills, four textbooks? assignments have been analyzed using textual analysis based on learning theories, literacypractices and Swedish substance conceptions.

Efter att ha gjort några observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestämde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om ämnet året därpå. Jag lärde mig att på min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den här typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring ämnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans värld. Med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever från min praktiksola har jag undersökt elevernas syn på det nuvarande upplägget för utvecklingssamtal.

För några år sedan togs politiska initiativ på överstatlig nivå att definiera entreprenörskap som en grundläggande kompetens hos varje samhällsmedborgare och en angelägenhet för skolväsendet. Som en följd av detta kom även den svenska grundskolans nationella styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehålla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lärare förstår och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser på lärarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisade i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lärarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmågor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmåga och initiativförmåga.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad begreppet läslust innebär samt ta reda på hur användandet och arbetandet med läsning och skapandet av läslust ser ut i teori och praktik i skolans tidigare år. Läsning har inte samma status idag som den haft hos tidigare generationer. Därför har det idag blivit aktuellt att använda begreppet läslust när man talar om att få barn och unga att vilja läsa mer litteratur, ett ganska diffust begrepp som inte alltid haft samma innebörd som det har i dag. Läslust kan väckas hos barn och unga idag med hjälp av ett flertal metoder som vävs in i den läsundervisning som utövas i skolorna. Metodvalet är av kvalitativ ansats där, förutom en litteraturstudie, även intervjuer med tre verksamma lärare har gjorts.

Att det föreligger ett problem kring bedömning i Idrott och Hälsa är ett tidigare känt problem. I denna studie tittar vi närmare på hur eleverna uppfattar och värderar olika kunskaper med avseende på teori och praktik i Idrott och Hälsa. Det granskas även vad eleverna tror att läraren värderar vid bedömning samt vad eleverna själva anser värdefullt att lära sig i kursen. Undersökningen är gjord med en enkätstudie på 187st gymnasieelever. Underlaget omfattar på pojkar, flickor, elever som läser studieförberedande program, elever som läser yrkesförberedande program, elever som motionerar regelbundet och de som inte gör det.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka.