Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori.

This report describes the master thesis project ?Weight Optimization of a Composite Chassis for a Multimodal Lightweight Vehicle? which is a part of the Master program in Naval Architecture and a part of a research project at the Centre for Naval Architecture, KTH. Demands on smart and energy efficient transport solutions are continuously increasing. In the Stockholm region the citizens are expected to increase with 25% and the road vehicles with 80% until 2030, putting high demands on the traffic system. Using a small multimodal vehicle deals with this problem and uses both the land and waterways for transportation.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.

ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda..

This report describes the work process to an interactive movie addressed to children with neurodevelopmental disabilities, where Jippieserien is the client. The aim is to explore how multimodal media can convey Jippieseriens message to children with neurodevelopmental disabilities and their parents, by taking the users needs into account.It is important to focus on the people who will use the system when designing interactive systems. This project is therefore using the designprocess human-centered design for interactive systems. The process includes four basic elements and provides guidelines for user-centered design. These parts are analysis, prototyping, implementation, and evaluation (Johansson.

The aim of this essay was to investigate how teachers in the preschool class work with literacy. How do they justify the methods used to develop children's literacy abilities? I also wanted to know to what extent teachers enable multimodal approaches within written language practices. My study considers the impact teachers' professional identity has on working methods in the preschool class. I hope this essay will help teachers reflect on their learning approach. I gathered information by interviewing three preschool teachers and one compulsory school teacher for the early years working in three different preschool classes in three different schools.

Employable humanists. A qualitative study on humanist students' views on employability.The crisis of the humanities is a controversial debate in the media and within academic settings. Because of lack of request for humanists in the labor market, the question of humanistic skills and employability is becoming increasingly important. The concept of employability importance not only echoes within the economic discussions, but also on everyday agenda in the academic world and takes a large part in the communication between the university and the students. It is therefore important to get answers to the question whether there is conformity in the interpretation of this concept between the university and the students.The aim of this desk study is to examine how the concept of employability has its significance in the academic communication and how the responsibility for employability is portrayed.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter.Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet.Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn.Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant.

My main purpose for this paper was to find out what the four teachers I interviewed thought about the design of their classroom and how they linked that to pedagogy, pupils learning and policy documents. I also wanted to find out if classroom design were something they discuss and reflects on in the college.My questions for this study were: What do some teachers who work in the early ages in the school think about the classroom design? Do these teachers link the classroom design to policy documents or pedagogy? Do these teachers consider classroom design to be something that should be discussed in the same way as other factors (for example teaching aids, resources etc.) within the college?My method was to make qualitative interviews with four teachers, analyze their answers and link them to my main theories and research in the area of the study. My main theories were multimodal communication, which means that there are several systems of signs in communication, which all have an essential function for the meaning of the communicated. It also means that learning happens both individually and socially and that school is a social construction, and that the system of opportunities and boundaries in which it takes form is mediated within our multimodal systems.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Cirka 20 % av Sveriges befolkning lider vid ett givet tillfälle i livet av svår till måttlig smärta. En stor del av dessa är också sjukskrivna och/eller får vård för sina besvär. Hos personer med långvarig smärta kan man utgå ifrån ett biopsykosocialt synsätt vid deras behandling. Det finns olika sorters team som arbetar på olika sätt för att uppnå ett gott resultat. Vid transdisciplinära multimodala teamarbeten är flera professioner inblandade, deras insatser är synkroniserade och en stor vikt läggs vid att patienten är delaktig i beslutsfattandet.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

År 1972 skickade NASA upp en rymdsond, kallad Pioneer 10, ut i rymden med en bild fastsatt på sondens utsida. Bilden var ett meddelande till utomjordiska varelser och illustrerade information om människan och jorden. Med bilden som en visuell utgångspunkt har jag designat en workshop för åtta gymnasielever i två olika grupper som fått i uppgift att skapa en animation att skicka upp i en rymdsond idag. Genom att omformulera den digitala berättelsens metod har jag velat undersöka hur deltagarnas process och animation kommer att formas om utgångspunkten är visuell. Jag har utifrån mina didaktiska designval undersökt vad deltagarna har gjort för egna val, material och tillvägagångsätt de använt sig av. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, filmmaterial, fotografier och fältanteckningar samt analyserat deltagarnas animationer.