Detta examensjobb syftar till att förbättra ett befintligt CAE-verktyg till uppdragsgivaren Sandvik Coromant för prediktering av krafter i 3 dimensioner. Sandvik Coromant ingår i Sandvik koncernen och är ett företag som tillverkar verktyg för skärande bearbetning. SIRIUS Masterplan har använts som modell för produktutvecklingsprocessen under examensarbetet. En behovsanalys genomfördes bland användarna av CAE- verktyget för att undersöka behoven av CAE-verktyget. Idéer kring utformandet och uppbyggnaden av CAE-verktyget togs fram för att slutligen bilda ett koncept.

Uppsatsens syfte är att ta en första titt på huruvida levande rollspel (lajv) har potential som ett verktyg för konflikttransformation. De huvudsakliga frågor som undersökts är: om, när och hur lajv skulle kunna vara ett användbart verktyg för konflikttransformation. Studien har använt en etnografisk metod för att undersöka lajv och den subkultur som utvecklats kring det. Slutsatsen är att lajv skulle kunna vara ett möjligt verktyg för konflikttransformation och kanske särskilt som ett verktyg för att konstruera sociala plattformar och uppmuntra the moral imagination (utvecklat av Lederach) på en mellan-nivå, samt som ett verktyg för försoning i en efterkonfliktsmiljö. Studien gjordes i en liten skala genom nio semistrukturerade djupintervjuer men den visar att vidare forskning kring lajv, som ett möjligt verktyg för konflikttransformation, inte bara skulle vara väl motiverad utan viktigt, då denna konstform, precis som andra före den, riskerar att missbrukas som ett medium för propaganda samt till främjandet av konflikter och krig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Detta arbete har gjorts för att utvärdera XMI 2.0. Utvärderingen har gjorts för att se om den nya standarden (2.0) av XMI är bättre än den gamla. Det finns måga typer av problem som kan testas denna rapport undersöker om det går att exportera/importera klassdiagram mellan olika verktyg med hjälp av XMI. De UML-verktyg som har testats är Poseidon, Visual paradigm, Magic draw, Altova Umodel, Argouml Bouml.Resultatet visar att det inte är så lätt som man kan tro att exportera/importera diagram mellan olika UML-verktyg..

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden.

I denna studie har vi tittat på hur digitala verktyg kan användas i musikundervisningen. Vi har undersökt hur digitala verktyg påverkar musiklärares arbetssituation och elevernas kompetens. De metoder vi använt för att samla in datamaterial är kvalitativa intervjuer och observationer. För att få en så bred förståelse som möjligt har vi inhämtat empiri från musiklärare, elever och oss själva i vår egen roll som lärare. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex musiklärare och två gymnasieelever.

Idag finns det många företag som erbjuder olika program/databaser som har till uppgift att lagraoch hantera data. Oracle är världens näst största mjukvaruföretag. Oracles databas genererar ungefär 75 % av deras inkomst.De senaste 40 åren har databashantering utvecklats från enkelt filsystem tillobjektrelationsdatabas, vilket har medfört att allt fler företag idag erbjuder verktyg som databasutvecklare kan arbeta med. Verktygen underlättar själva databashanteringen. Det är mångaföretag som erbjuder olika sorters verktyg och databas utvecklaren, eller själva databasföretaget,får svårt att skilja på verktygen.

Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter..

Denna uppsats är en intervjustudie där fem musiklärare på högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning där digitala verktyg har använts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar även upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lärarna berättar att de har upplevt i samband med undervisningen.Resultaten visade att många av lärarna använde liknande arbetssätt som kretsade kring användandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning användes främst för att dokumentera elevers färdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgänglig utrustning. Som fördelar nämns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behärskar instrument..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer.

I media kan man ständigt höra om ökande hot från virus och annan skadlig kod, samtidigt som botnäten bara blir större och större. Med fler och större hot på Internet så blir det allt viktigare att veta hur man kan försvara sig mot dessa. Denna rapport utvärderar en mängd verktyg som kan hjälpa till att hitta svagheter i nätverk, sedan rekommenderas en verktygslåda med de främsta av dessa. Slutligen så finns det en liten guide hur några av dessa verktyg kan användas tillsammans. De områden som främst behandlas är Nätverksmappning och Portscanning.

Manuell säkerhetsgranskning av Linuxsystems konfigurationer är en tidskrävandeoch mödosam uppgift. Det existerar flera automatiserade verktyg som säger sigkunna underlätta arbetet, upptäcka uppenbara säkerhetsrisker och genereraunderlag för manuella granskningar.I detta arbetet ställer vi oss frågorna; ?Hur väl klarar befintliga verktyg, på ettautomatiserat vis, att identifiera kritiska konfigurationsbrister i ett linuxsystem??och ?Går det att ta fram metoder som bättre identifierar dessa brister??. Arbetetundersöker detta genom att samla verktyg för automatisk auditing och testar dessa iavsiktligt sårbart konfigurerade testmiljöer baserade på vedertagna riktlinjer försystemhärdning. Parallellt med detta tog vi också ta fram förbättradeidentifieringsmetoder genom att utveckla ett eget verktyg som inkluderas iundersökningen..

Idag ?nns det en stor mängd program för att underlätta vid design av ett gra?skt användargränssnitt. Många av dessa gör det enkelt att snabbt skapa en prototyp för att exempelvis illustrera en idé kring hur ett gränssnitt kan se ut. Vad som däremot ofta saknas är ett e?ektivt och intuitivt verktyg för att skapa funktionalitet i prototypen och göra gränssnittet levande utan att behöva kunskaper i programmering.Den här rapporten studerar hur ett verktyg för att skapa funktionalitet i prototyper, och som inte kräver några kunskaper i programmering, skulle kunna fungera.

På senare tid har smarta mobila enheter fått en allt större roll i vardagen och det finns en uppsjö av applikationer till dessa. Den som är uppmärksam kan upptäcka att prestandan och användarupplevelsen kan variera kraftigt mellan olika applikationer. Prestandaoptimering är en viktig del i utvecklingsprocessen för mobila applikationer eftersom mobila enheter ofta har betydligt mer begränsade resurser jämfört med till exempel persondatorer. Eftersom prestanda är komplext med många faktorer som spelar in kan man använda sig av verktyg för att underlätta optimeringsarbetet. För att hitta de mest lämpliga verktygen för prestandaoptimering av Android-applikationer har en utvärdering av en delmängd verktyg som finns på marknaden utförts.