Andelen flerspråkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen så även behovet av kunskap om deras språkutveckling. Flerspråkiga barns språkutveckling har visat sig skilja sig i viss mån från den hos enspråkiga barn och då normer för flerspråkiga barns språkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osäkerhet kring hur deras språkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingår i det internationella forskningsnätverket COST Action IS0804 och ämnar utgöra ett litet bidrag till en växande databank om flerspråkiga barns språkutveckling, i detta fall i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från 100 narrativer berättade av sex- och sjuåriga enspråkiga svensktalande och flerspråkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjälp av två bildsekvenser från bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi från Uppsala universitet.

Den här studien syftade till att belysa hur några pedagoger med olika typ av bakgrund, verksamma i ett homogent svensktalande respektive ett mer mångkulturellt område, tänker om och arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Frågeställningarna rörde pedagogernas syn på hur en språkstimulerande miljö bör utformas, positiva samt negativa aspekter i arbetet med flerspråkiga förskolebarn, samt om skillnader i uttalanden hos de olika yrkesrollerna kunde utrönas. Jag ville också ta reda på om barnens modersmål talades i verksamheten eller om dess ursprung lyftes fram på något annat vis. Jag använde mig av intervjuer som forskningsmetod.Min resultatanalys visade att samtliga pedagoger betonar användandet av ett nyanserat, rikt och benämnande språk i det vardagliga talet, under alla situationer i verksamheten. För barn med annat modersmål än svenska blir det extra viktigt med stöd i form av bilder och konkret material, enligt pedagogerna.

The purpose of my study has been to find out how mother tongue teachers working in preschools where a majority of the children have a mother tongue other than Swedish make use of fictional children?s books during the mother tongue support lessons. In order to determine this, I am asking the following questions:- What is the range of children's books in the children's mother tongue available at the preschool?- In what ways are the native language teachers encouraging literacy development through the usage of children's books?- How do native language teachers view the childrens? linguistic development as well as the enhancement of cultural identity through the usage of the books?These questions have formed the basis of the methodical approach, which is based on a qualitative research method. The data collection consists of three parts; the observation of mother tongue support, interviews with language teachers as well as with the nursery manager and lastly a survey of children's books in languages other than Swedish at the preschool.The essay has as its theoretical basis the socio-cultural view of learning and development.

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

The purpose of this essay is to examine how public libraries work with children's books, in other languages thanSwedish, regarding acquisitions. The purpose is also to describe what the libraries assignments are in regard tochildren with non-Swedish backgrounds. This is then put in a relation to the libraries democratic assignment.The main questions are: What are the libraries' assignments, as described in the libraries regulations? How do thelibraries work to fulfil their assignments?To answer these questions a survey in two parts has been carried out. The first is a study of the libraries'regulations, and various handbooks that serve as an inspiration for librarians.