Tidigare forskning visar att utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmässigt använder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet på Multikompetens kan gå ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa två teman: kravet på Multikompetens, och användandet av sociala medier för utrikeskorrespondenter på SVT och SR, samt hur dessa två teman påverkar arbetsrutiner, nyhetsvärdering och källkritik.Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma utrikeskorrespondenter på SVT och SR har vi kommit fram till att kravet på Multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förväntas öka även i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskärningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för utrikeskorrespondenterna.Det råder ingen tydlig samstämmighet bland utrikeskorrespondenterna i frågan om hur de ställer sig till användandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan från arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men än saknar de rutiner och metoder för att kunna använda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De är också försiktiga med att uttrycka kontroversiella åsikter i sociala medier. Personliga intressen påverkar de tillfrågade korrespondenternas nyhetsvärderingen mer än vad sociala medier gör.De tillfrågade korrespondenterna upplever en förändring av yrkesrollen, med ökade krav på Multikompetens, något de är skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det.Nyckelord: Multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent..

Den journalistiska yrkesrollen har de senaste åren utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Stora aktörer på mediemarknaden slår sig in på fler marknader och producerar material till mer än ett specifikt medium vilket fört med sig att journalisterna på marknaden behöver hantera mer än bara en plattform. Termen som skapats är multijournalist, och i denna uppsats undersöker vi hur kraven på Multikompetens och produktion mot flera olika medier påverkar det grundläggande journalistiska arbetet.Genom kvalitativa intervjuer med två journalister på SR Ekot och två journalister på den norska motsvarigheten NRK Dagsnytt har vi skapat en bild av hur de två åtskilda Multikompetenskraven påverkar journalisternas arbete. I intervjuerna är de fyra journalisterna eniga om att Multikompetenskraven påverkar det grundläggande, informationssökande journalistiska arbetet negativt..

Titel: Jag pratar inte med folk jag inte kännerFörfattare: Linnea Erwander och Sissel HedqvistHandledare: Monica Löfgren NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionenför journalistik medier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2010Sidantal: 52Uppdragsgivare: TV4 Distrikt VästSyfte: Syftet är att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan lokalaredaktioner som producerar nyheter tillsammans i en centraliserad organisation.Metod: Kvalitativa intervjuer i kombination med deltagande observationer.Material: Intervjuer med 14 medarbetare från TV4:s lokalredaktioner i VästraGötaland. Observationer på sändningsorten Göteborg och editionsorterna Skövde och Trollhättan.Huvudresultat:Undersökningen visar att många journalister upplever att kommunikationen fungerar bäst mellan de redaktionsmedlemmar somkänner varandra sedan tidigare eller som åtminstone har träffats någon gång. I undersökningen har vi kommit fram till att det finns många olika faktorer som påverkar kommunikationen. Ett flertal av de intervjuade känner en större stress efter den omorganisation TV4 gått igenom.Tekniska problem är en av orsakerna till detta.

Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen.