Examensarbetet har handlat om hur man med produktdesign kan öka synligheten hos tjejer i åldrarna 18-25 år som rör sig i urbana, trafikerade miljöer under de mörka delarna av dygnet. Genom intervjuer, frågeformulär och litteraturstudie urskönjdes att målgruppen var väl medveten om nyttan med reflexanvändning men att detta trots allt inte var ett starkt nog motiv till att använda reflexer då existerande produkter ansågs löjliga, opraktiska och fula. Vad som huvudsakligen har bearbetats är mjuka värden såsom status och estetik samt yttre krav på ett optimerat reflexbärande. Resultatet är en väska som med sin Multifunktionalitet och sobra estetik medger synlighet för brukaren. Det är en reflexprodukt som målgruppen kan identifiera sig med och bära vid många tillfällen..

Vi lever i en värld där teknikutvecklingen går allt snabbare och till synes exponentiellt och oförtröttligt kommer att fortsätta öka. Hur detta påverkar Försvarsmaktens val av tekniknivå för framtida sensorförmåga för artillerilokalisering kopplat mot operativa krav, interoperabilitet och ekonomi blir extra intressant när radartekniken befinner sig i ett generationsskifte. Beprövad teknik, internationella och militära krav på en artillerilokaliseringsradar ställs mot ny radarantennteknik, svensk forskning och utveckling av Aktiva Elektroniskt Styrda Antenner (AESA).Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ny teknik är ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering eller är "gårdagens" teknik lika bra eller kanske till och med bättre i vissa användningsområden och situationer? Är AESA ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering?Metoden för uppsatsen är en jämförande litteraturstudie d.v.s. en kvalitativ textanalys utifrån en given teoriram.

Decennierna efter krigsåren bidrog en mängd faktorer såsom förbättrad ekonomi, stora årskullar och en stark migration från landsbygd till städer till att en stor efterfrågan på bostäder uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut från regeringen om det så kallade miljonprogrammet, där målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte länge innan miljonprogrammet började utstå stark kritik. Idag har många miljonprogramsområden utvecklats till förorter med stora sociala problem.

Sedan flera årtionden tillbaka är vattenbruk den livsmedelssektor som växer allra snabbast. Det finns dock få exempel på vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se på vattenbruket som en del av lösningen på många problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske är det här som fysiska planerare med strävan efter en holistisk syn på hållbarhet kan skapa förutsättningar för synergieffekter när vattenbruk och hållbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrågan på billig mat förstör planeten, då det moderna jordbruket hotar den biologiska mångfalden och bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.