Föreliggande studie hade syftet att undersöka sambandet mellan effektivitet och teamstruktur/-organisation samt sambandet mellan effektivitet och ledarkaraktäristika. Huvudhypotesen var att teamstruk-tur/organisation har störst betydelse för effektiviteten, sex underhypoteser skapades. Data samlades in via en enkät som besvarades av 91 personer i tvärprofessionella team inom välfärdsorganisationer. Hypoteserna prövades genom frekvens-, korrelations-, varians- samt multipel regressionsanalys. Följande signifikanta resultat erhölls: effektiviteten upplevs högre i (1) roll-kompletterande än rolldifferentierade team, (2) team som var kongruenta med sin idealtyp, (3) team som har en högre grad av konsensusbeslut och (4) team där aktivitetsgraden från teamledaren var hög oavsett om ledarstilen var produktions-, relations- eller förändringsorienterad.

Motivation främjar innovation, men innovationsprocesser måste samtidigt ta hänsyn till organisationens förutsättningar. Det krävs en jämvikt mellan flexibilitet och struktur i organisationen där team är ett optimalt sätt att skapa en sådan balans. Resultatet presenteras även i analysverktyget ITM med praktiska tillämpningsområden..

AbstractPURPOSE: The aim of this study was to describe and compare possible differences regarding selected prognostic factors for disability between patients with non-specific chronic pain who were about to start a multidisciplinary treatment program (MMR), either within primary care (MMR1) or hospital care (MMR2).METHODS: The study had a descriptive and comparative cross sectional design. Eighty-nine patients were recruited consecutively when they were about to start their team treatment (50 in MMR1,39 in MMR2). The measurements were; Evaluation of self-reported self-efficacy for eight daily activities (STIVA-8), The Pain Belief Screening Instrument (PBSI) and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS).RESULTS: The study found some significant differences between the answers from patients in MMR1 and those from patients in MMR2. For instance, patients in MMR2 estimated lower self-efficacy according to STIVA-8 than patients in MMR1. Also, there were fewer low risk patients and more high risk patients in MMR2 than in MMR1 regarding pain intensity according to PBSI.

Vårterminen 2006.

The comprehensive goal in this study was to examine important factors in an introduction of a new machine team. The aim was to identify what elements should be part of an introduction program for new machine team. The examination was done together with Stora Enso Skog. A new machine team and their supervisors where analyzed during a six month period. The evaluation was done with open interviews of the team members and their supervisors. The main question was what should be included in an introduction program to develop a successful machine team as effective as possible? Interviews of the new team and analyses gave good indications how the procedure should be done.

 Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM.

American football is a well-known sport in America. In addition to the design and rules of the game and the surface it is played on, there are also other differences that are not directly visible. One difference noted in this study is how the teams in the game provide players. Each team has a board of directors together with the team's leadership and they will determine which players are most suitable for the team. These players are recruited to the team after graduating from a U.S.

I samhället idag förekommer arbete i team i stor utsträckning och inom de flesta branscher. Att få dessa team att fungera väl och prestera som förväntat är ofta en utmaning. Det gäller även mångprofessionella team där individer med olika utbildningsbakgrund arbetar tillsammans i team. Ansvaret för detta faller ofta på HR-ansvariga och chefer i arbetsledande ställning som måste få dessa individer att inte bara fungera utan prestera väl tillsammans i ett team.Respondenterna i denna studie kommer från en bredd av organisationer, allt från vinstdrivna företag i den privata sektorn till vårdverksamheter inom offentlig sektor finns representerade i studien. Respondenterna har befattningar inom ledningen och ingår antingen i HR-avdelningen eller utövar arbetsledning över dessa tidigare nämnda team.Som bakgrund till studien finns tidigare forskning inom området grupputveckling och mångprofessionella team.Syftet var att se hur olika organisationer arbetade med utveckling av mångprofessionella team och detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer.Resultatet i studien visar att det skiljer sig väldigt mycket i organisationerna som undersökts kring hur de arbetar med utvecklingen av mångprofessionella team.I rapportens diskussionsdel analyseras resultatet i studien i förhållande till tidigare forskning och vissa tankar ges till organisationer som möter liknande utmaningar i form av mångprofessionella team.Slutsatsen är att det är väldigt viktigt för organisationen att känna till och arbeta med teamutveckling, förstå grupputvecklingsprocessen samt förstå att mångprofessionella team kan skilja sig mot andra typer av team när det kommer till gruppens utveckling..

Som butikschef vill man få sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svårt att få personalen att arbeta mot samma mål som krävs för att bli ett bra team. Lyckas man att få personalen att arbeta mot samma mål kan detta leda till att arbetsklimatet blir bättre och att personalen mår bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.

Virtual teams are teams where team members don?t sit and work in the same place, they canwork in different countries, cities and buildings. It?s not the distance between team members that defines a virtual team, it's the extent to which the team is dependent on information technology to communicate and carry out a task. Virtual teams is becoming more common in organizations, to use virtual teams organizations can reduced time and travel costs and create a larger knowledgebase.A project manager for virtual teams faces many challenges, they have to build trust with and among team members they rarely or never meet, create a common understanding of project objectives and manage the challenges that culture and information technology creates.

An emerging trend within the construction industry is the expectation of the customer to experience and sense the product, maybe even in a customized manner. The latter trend would extend the necessity of incorporating not only function and aesthetics, but also perception and sensation. To meet this trend while at the same time improve the productivity the use of information technology such as BIM and technical platforms has increased in construction projects. Nevertheless, in spite of large investments, the construction industry has not managed to increase the effectiveness and productivity as much as other industries. Evident is that successful use of information technology depend on the integration and collaboration of various experts in a continuous and dynamic process.

Abstract: When playing in teams, communication is important, not just communication with words but also non-verbal communication such as gestures and body languish. The purpose with this study is to see how there is a co-op among communicating players , between leaders and players and to examine what meaning communication and culture got  in a youth team. The ambition with this study was to increase our knowledge about communication and communicationculture in the youth floorball team. This study is qualitative and was inspired by an ethnographical method so we got the information from observations of a youth floorball team, totally we made four observations. The result were analyzed and categorized from our observation papers.

För att arbetet i ett virtuellt team ska vara framgångsrikt krävs en effektiv koordinering av arbetet. Målet med vår studie var att identifiera viktiga faktorer vid koordinering av virtuella team. Undersökningen visar att en kommunikationskanal inte behöver ha en hög grad av informationsrikedom eller social närvaro för att den skall upplevas som ett stöd vid koordineringen av virtuella team. Väl inarbetade vanor och rutiner samt användarnas personlighet avgör vilka kommunikationskanaler som väljs. Studien visar även att koordineringen kräver tydlighet med vilken information som ska cirkulera samt vilka kommunikationskanaler som ska användas.

Tidigare studier har visat att ett teams prestation bland annat påverkas av den psykologiska tryggheten i teamet. Några faktorer som i tidigare forskning har visat sig ha samband med psykologisk trygghet är ledarens beteende, organisatoriskt stöd, informell maktfördelning och tillit och respekt inom teamet. Denna studie syftade till att utforska vilka faktorer som bidrar till psykologisk trygghet i team. Tio respondenter i två olika team intervjuades; ett team med en medelhög psykologisk trygghet och ett team med en hög psykologisk trygghet. I analysen jämfördes de två teamen med varandra och resultatet visade både likheter och skillnader mellan teamen.

Utvecklingen mot virtuell och mobil samverkan i organisationer har skapat utspridda team som samarbetar med hjälp av tekniska lösningar (t.ex. e-post och telefonkonferens). Arbetets positiva faktorer för individen och för organisationen utmanas i virtuella sammanhang. Genom en enkätundersökning (N=38) undersöktes hur arbetstillfredställelse, tillfredställelse med teamet, teamets utspriddhet samt ömsesidigt uppgiftsberoende var relaterade till organisations- och teamengagemang. Engagemang mättes med frågor ur OCQ (Mowday et al., 1979).