Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner.

In this literature review the cemetery is studied in its role as a public space in an urban context. To be able to scrutinize the cemetery?s relationship to the public domain in the future, the cemetery?s background and history is studied in the beginning of the essay. The cemetery?s connection to the church, as well as a variety of other factors such as economic, architecture, hygienic aspects and different ideals has influenced the cemetery to be the place it is today.

 The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil?s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§.

This study is based on my work as a teacher of Swedish language and literature to upper secondary school students, and my interest in developing the teaching of literature by using both new criticism theories and theories of literary perception focusing on reader response. The purpose of the study is to examine the learning process in trying to develop literary competence and to find out how to describe the competence shown by the students. My starting-point is a discussion about literary competence and the theory and model of literary competence by Örjan Torell. In examining literary competence, by how students use their constitutional competence as well as performance and literary transfer competences, Torell´s model shows the possibility and the need for both knowledge of literature and personal reception by focusing on the dialogue between author and reader.The method is qualitative and the empirics are material collected in one senior high school class in the Social Science programme during their second and third year. The material contains written reading logs, written answers to tasks and transcribed recordings of discussions of literature.The analysis shows a variety among the literary competence shown and developed by the students and points to the complexity of understanding the concept of literary competence.

Few would disagree that the media landscape has undergone significant changes the last decade. From bulky computers and plain mobile phones to portable High-Definition computers and multi-functional smartphones. Other media, such as newspapers and music, have evolved and prospered in a digitalized environment. The constant urge to digitalize aspects and functions of our daily lives seems almost instinctive. Television has taken further steps into this environment as it is now accepted and featured via the Internet.

Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring äldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för äldre inom äldreomsorgen utifrån begrepp som makt, socialt ordningskapande och åldersordning. För att uppnå detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?Värdigt liv i äldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom språk och text är en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmärksammar även att det finns icke-diskursiva element som påverkar diskurser i dialektik.

The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand.

Test is an area in system development. Test can be performed manually or automated. Test activities can be supported by Word documents and Excel sheets for documenting and executing test cases and as well for follow up, but there are also new test tools designed to support and facilitate the testing process and the activities of the test. This study has described manual test and identified strengths and weaknesses of manual testing with a testing tool called Microsoft Test Manager (MTM) and of manual testing using test cases and test log templates developed by the testers at Sogeti. The result that emerged from the problem and strength analysis and the analysis of literature studies and firsthand experiences (in terms of creating, documenting and executing test cases) addresses the issue of the following weaknesses and strengths.

There is a common belief that the arts contain knowledge of creativity that can enrich the business world. Similarly, the arts are in need of additional support from the private sector and know-how of business practices. In short, there is a need for mutual understanding. With my background as a dancer paired with my studies at the Stockholm School of Economics I have taken the challenge of bringing the two worlds closer together. By changing a social system, like an organization, it is possible to get a better understanding of it.

Hur har modejournalistiken sett ut och utvecklats sedan 1921 till nutid? Denna uppsats undersöker det genom att analysera artiklar ur Idun och Husmodern från 1921, 1955, samt deras respektive slutnummer ? Idun 1963 och Husmodern 1988. Idun och  Husmodern kan ses som föregångare till dagens tidningar med modeinnehåll och därför görs även en jämförelse med två av dagens största modetidningar ? Damernas Värld och Femina.Syftet är baserat på frågorna: Hur mycket utrymme får modejournalistiken? Hur ser texterna ut? Hur är texterna skrivna? Hur ser illustrationerna och fotografierna ut? Hur samspelar texten, illustrationer/fotografier och annonser? En kvalitativ text- och bildanalys görs på de utvalda artiklarna. Fyra artiklar per år och tidning, Idun och Husmodern, från 1921 och 1955, samt en artikel från deras respektive slutår analyseras.

Detta examensarbete behandlar operatörsgränssnitt som har konstruerats av ingenjörer på ABB Atom. De operatörer som skall arbeta med dessa operatörsgränssnitt har intervjuats i en undersökning för att undersöka den visuella presentationen genom bildelement, färg och text. Mentala modeller har studerats för att avgöra hur väl konstruerade operatörsgränssnitten är. Resultaten visar att undersökandet av mentala modeller är ett utmärkt verktyg för att undersöka och ta reda på hur man kan förbättra operatörsgränssnitten..

Föreliggande studies syfte är att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som själva beskriver sig som framgångsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg från narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras på data i form av företagande kvinnors blogginlägg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berätta om sig själva genom tre generella berättelser: berättelsen om företagsamheten, berättelsen om familjen och självbekännelseberättelsen och där gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: den framgångsrika företagerskan, den goda modern och den moderna kvinnan. Berättelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de också konkurrera med varandra. Den spänning som skapas när berättelserna krockar och när de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstämmer kräver en retorisk finkänslighet och ett skickligt balanserande.

Knäckfrågan som uppsatsen rör sig kring är hur dessa rättigheter skall kunna garanteras när privata globala bolag, som inte har åligganden enligt FN-konventioner, kommer in som nya aktörer inom den kommunala vattenhanteringen. Hypotesen, att privatiseringar av vattenförvaltningen kan innebära risker för medborgarens rätt till tjänligt och tillgängligt vatten till rimlig kostnad, prövas därför.Vilka aktörer har i dagsläget egentligen makten över vattnet i Sverige och över de mänskliga rättigheternas tillämpning i vattenfrågan? För att få kunskaper om detta utfördes litteraturstudier i ämnet, liksom en jämförande studie mellan Norrtälje kommuns vattenförvaltning och dess driftentreprenör, Veolia Vatten AB, ett dotterbolag till det globala multi-utilitybolaget Vivendi.Konklusionerna är flera: dels att man från kommunalt håll upplever vissa fördelar med viss privatisering; dels att svensk vattenförvaltning är införlivat i ett globalt kommersiellt nätverk av privata aktörer och därför känner sig hotad av en potentiell maktförlust, s.k. ?överlagring?; dels att även den offentliga makten värnar sin domän i och med att den stiftar nya lagar med syfte att förhindra privatiseringar och stärka den offentliga kontrollen över vattnet; dels att det finns tendenser till global samverkan kring mänskliga rättigheter mellan FN-organ, det privata näringslivet, stater och ideella organisationer..