Björkman, Annika. (2013) Förskollärares och föräldrars röster om inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Handledare: Lisbeth Amhag Examinator: Magnus Erlandsson Syftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollärares erfarenheter och förhållningssätt fick vid inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses även på vilka sätt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, användes av förskollärare vid inskolningen samt på vilka sätt tre adoptivföräldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som användes i undersökningen var intervjuer och berättelser.

Ola Ljunggren: Outslitliga refränger. Om recensenters syn på musiken i 1920-talets svenska revyer, med särskilt fokus på jazzinslag. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap vt 2004. C-uppsats.Musiken i de svenska 1920-talsrevyerna utgör en viktig del av Sveriges populärmusikhistoria, men har tidigare behandlats vetenskapligt i mycket liten utsträckning. Syftet med detta arbete är att undersöka de samtida recensenternas syn på revymusiken, det vill säga revykupletter och -visor, särskilt beträffande eventuella jazzinslag.

Ambulanssjuksköterskor ställs dagligen i sin profession inför både akuta och icke akuta situationer som kan vara psykiskt och fysiskt krävande. Tidigare studier visar att en av de mest känslomässigt krävande situationer som ambulanssjuksköterskorna kan möta är de larm som involverar barn. Ambulanssjuksköterskor med utbildning i omvårdnad och medicinsk kompetens är ofta de som först anländer till det sjuka eller skadade barnet. Syftet med detta examensarbete var att genom semistrukturerade intervjuer beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda akut sjuka och skadade barn. Åtta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys.

  I centrala Umeå finns det 18 stycken hotell, som sällan är fullbelagda. Gästerna har således relativt stora valmöjligheter när de ska välja hotell. Det mest logiska är att en gäst väljer det hotell som efter sina förutsättningar och de förmåner de kan erbjuda ger kunden en upplevelse som möter eller överträffar kundens förväntningar. Många av kunderna idag ställer högre krav på företag och leverantörer än tidigare och tack vare Internet har de större möjligheter att undersöka och jämföra de olika företagens utbud och erbjudanden innan de gör sitt val. Hotell som i grunden har samma kunderbjudande, dvs.

För att leva upp till ökande omvärldskrav har miljöledningssystemstandarder tagits fram som ett hjälpmedel. LKAB Svappavaara har fungerat som ett pilotprojekt i LKABs pågående arbete med att införa miljöledningsstandarden ISO 14001 i hela koncernen. Syftet med detta examensarbete har varit att utvärdera effekterna av införandet av miljöledningssystem i LKAB Svappavaara med avseende på mottagandet i organisationen. Arbetet ska också ge vägledning inför framtida arbete med att införa miljöledningssystem inom LKAB. Arbetet har avgränsats till att endast behandla organisatoriska delar av miljöledningssystemet: kommunikation, utbildning, ledningens arbete, integrering av miljöledningssystem i kvalitetsledningssystem, revision och anställdas delaktighet.

Bakgrund och problem: Ett sedan länge identifierat problem på redovisningsområdet är denoproportionerligt höga kostnaden mindre företag har för att uppfylla kraven på finansiellrapportering, relativt nyttan de har av de rapporter som skapas. Många gånger handlar mindreföretags problem med redovisningen också om den mängd redovisningsval som karaktäriseraräldre normering på området, och som skapats i syfte att tillgodose informationskrav somsällan finns i de mindre bolagen. Dessa problem har föranlett utarbetandet av en ny nationellredovisningsreglering, med tydliga förenklingsambitioner för mindre bolag, kallat K2-regelverket. Efter att K2-regleringen lanserades i slutet av år 2008 har det stått mindreaktiebolag fritt att använda sig av den nya förenklade regleringen, eller den äldre meromfattande normeringen, fram tills det kommande alternativet K3 presenterats och bliralternativet till K2. Endast ett fåtal procent av de företag som tillåts använda sig av detförenklade regelverket har dock valt att göra det, något som tyder på att förenklingarna intevarit adekvata eller att normgivaren inte nått ut med sitt budskap.Syfte: Uppsatsens syfte är att besvara vår frågeställning: Vilka är de bakomliggandeorsakerna till mindre företags val om tillämpande av K2-regelverket?Avgränsningar: Geografiska avgränsningar har gjorts p.g.a.

Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framställningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrävande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsättningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med målsättningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltäckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 färdigställdes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till äldre normgivning.

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknadenUppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.

Syfte: Syftet för studien var att studera vilka förhållningsstrategier mottagande lärare har i Förskoleklassen för att bemöta barn i behov av särskilt stöd under deras första år i skolans värld. Som utgångspunkt för att komma åt forskningsfrågan studerades verksamheten utifrån hur pedagogerna utformar sin praktik för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Teori: Studiens teoretiska grundvalar bestod av det relationella perspektivet samt symbolisk interaktionism. Inom det relationella perspektivet ska barnets förutsättningar att nå målen ses i relation till omgivningen. Om förutsättningarna i omgivningen ändras, ändras också individens möjligheter att nå de krav som är uppsatta.

Kriget i Syrien har lett till att mer än 9 miljoner människor tvingats fly från sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt asyl i någon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande från Syrien åtminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och därmed beviljas permanent uppehållstillstånd, även i brist på grunder att beviljas flyktingstatus. En sådan praxis förekommer inte i någon annan medlemsstat.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag.

Lysekils kommun har en minskande och åldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmånaderna. Ungefär hälften av bostäderna står tomma under stora delar av året. Turister och fritidsboende utgör en tillgång för kommunen i form av besöksnäring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. Således är inte fler fritidshus önskvärt utan snarare billigare bostäder för åretruntboende där ett havsnära läge inte är prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet är till för att säkra allmänhetens tillgång till stränderna och att skydda viktiga miljöer för växter och djur (SFS 1998:808). Länsstyrelsen i Västra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet från generellt 100 meter till 300 meter längs den bohuslänska kusten.

Vårt språk lär vi oss tidigt i livet men den största delen av vår kommunikation sker ickeverbalt genom kroppsspråk, mimik och gester utan att vi reflekterar över det. Detta utgör cirka 80-95 procent av den dagliga kommunikationen och är av stor vikt i klientkontakten inom vården. Denna litteraturstudie tar upp vikten av medveten grundläggande kommunikation inom vårdyrken, såväl på humansidan som i arbetet med djur. Studien syftar till att ta reda på hur djurhälsopersonalen kan bli bättre på att kommunicera med djurägare och därigenom uppnå en högre följsamhet. För att effektivisera kontakten mellan klienter och vårdpersonal har modeller som The Four Habit Approach och CRAFT tagits fram, vilka ska öka samarbetsmöjligheter, följsamhet och vårdkvalitet. I den internationella litteraturen används de olika begreppen compliance, adherence och concordance för att beskriva just följsamhet.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.