Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ....

Sammanfattning HIV/AIDS är en epidemi i Sydafrika och antalet kvinnor som lever med denna sjukdom ärhögre än män. Studiens frågeställningar var, att genom organisationsrepresentanterna ta reda på; vad berodde detta på, hur smittades dessa kvinnor och hur upplevde och hanterade de sin sjukdom. Vilken hjälp och stöd fick de för att de skulle kunna leva ett någorlunda normalt liv samt hur behandlades dessa kvinnor av omgivningen? Studiens metod var en kvalitativ studie bestående av fem intervjuer med personer som arbetar med dessa kvinnor inom den frivilliga organisationen, Treatment Action Campaign (TAC) i Kapstaden i Sydafrika.Vidare genomfördes en observationsstudie för att ge en ram för de genomförda intervjuerna.Studien visade att de olika kulturernas syn på kvinnor, kvinnornas ekonomiska beroende av sina män, männens sexvanor, fattigdom, våldtäkter och okunskap om sjukdomen var de faktorer som bidrog till att flest kvinnor än män blev smittade av HIV/AIDS.Genom TAC fick vi också kunskap om att HIV/AIDS var en stigmatiserad sjukdom vilket gjorde det svårt för vissa av dessa kvinnor att tala öppet om sin status vilket i sin tur gjorde att de inte kunde få hjälp, stöd, vård och medicinerig. Dessa kvinnor kunde bli misshandlade, stenade eller dödade på grund av sjukdomen, både av sina män och av andra i deras omgivning.Studien belyser även HIV/AIDS ur ett könsperspektiv eftersom det var fler kvinnor som smittades av sjukdomen..

Kroniska sjukdomar orsakar sex av tio dödsfall världen över. Många av riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar - såsom rökning, övervikt och fetma, dålig kosthållning och fysisk inaktivitet - är livsstilsrelaterade och påverkbara. Flera av riskfaktorerna kan förebyggas eller förhindras med en positiv hälsobeteendeförändring, men det traditionella sättet att inom sjukvården ge råd till patienterna är ofta ineffektivt och resulterar sällan i någon bestående beteendeförändring. Syftet med denna litteraturbaserade översikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med kronisk sjukdom till en positiv hälsobeteendeförändring, samt att beskriva vilka hälsoeffekter sjuksköterskans stöd kan få för patienten. Resultatet visade att arbetet med hälsopromotion upplevdes som berikande och utvecklande, när tid och resurser fanns avsatta, samt att brist på tid och sviktande stöd från ledningen var de största hindren mot ett hälsofrämjande arbetssätt.

Bakgrund: Riktlinjer för sjuksköterskor säger att patientens integritet skall bevaras och att alla patienter skall mötas värdigt, oberoende av sin sjukdom. Det första mötet är viktigt i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee läggs de grundläggande förutsättningarna för den framtida relationen i detta möte och därför är det viktigt att frigöra sig från eventuella förutfattade meningar gentemot patienter. Stigmatisering gentemot psykiskt sjuka patienter förekommer bland allmänheten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom på allmänsjukhus.

The aim of the study was to investigate how Parkinson?sdisease affects the individual?s ability to give feedback in face to faceinteraction with a significant other and how this affects the conversationalinteraction. The study applied a qualitative approach, using ConversationAnalysis and Activity based communication analysis with altogether fourdyads. The results showed that Parkinson?s disease may have an effect onthe ability to give feedback, shown in an atypical pattern of feedbackpreventing the fulfillment of individual goals in the interaction.

I den psykiatriska vården lider cirka en femtedel av patienterna av samsjuklighet. Det vill säga förutom psykisk sjukdom har de också någon form av beroendeproblematik. Många av dessa patienter vittnar om mindre bra vårdande möten. Syftet med denna studie är därför att beskriva innebörden av ett vårdande möte så som det erfars av personer med psykisk sjukdom och beroendeproblematik. Genom livsvärlden utspelar sig hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som är orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivån och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstånd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omställning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjälp.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrån en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar där samtliga analyserades med inspiration av innehållsanalys. Målgruppen för studien var föräldrar till barn upp till 12 år med diabetes typ 1.Resultat: Många föräldrar var oförberedda på sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfället.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1Metod: Litteraturöversikt.

SAMMANFATTNING Syftet med denna litteraturstudie har varit att pröva den antroposofiska rörelsens vetenskaplighet. Jag har då valt att göra detta genom att studera deras medicin, deras bild av människan, deras syn på hälsa, sjukdom samt läkemedel och sedan göra en jämförelse med dagens skolmedicin. Resultatet visar att det föreligger klara skillnader i begreppet vetenskaplighet mellan skolmedicinen och antroposofin. Skillnader som idag inte har överbryggats. Den naturvetenskapliga evidensbaserade medicinen forskar för att få fram mätbara reproducerbara fakta.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en vanlig neurologisk autoimmun sjukdom hos kvinnor i Nordamerika och Europa. I Sverige har cirka 18 000 människor MS. Sjukdomen är obotlig och kan påverka personens livskvalité. Syfte: Att beskriva vuxna kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: En litteraturöversikt baserat på 12 kvalitativa artiklar.

Att drabbas av obotlig sjukdom och invänta döden påverkar en person på många sätt. Syftet med denna studie var att beskriva en persons upplevelse av att som obotligt sjuk invänta döden. En självbiografisk bok analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier. Resultatet visade att sjukdomen och den väntade döden förändrade personen så att livet inte kunde levas som förut.

Kolorektal cancer är den tredje största cancerformen och det är en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att få stöd är viktigt, Att behandling och symtom skapar känsla av oro och Att kämpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att få sin diagnos och osäkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.

SAMMANFATTNINGBakgrundEpilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det psykosociala livet på flera olika sätt.SyfteSyftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv.MetodMetoden var en litteraturöversikt.