Den här uppsatsen kommer presentera hur personalen på ett specifikt gruppboende resonerar kring brukarnas fritidsaktiviteter i relation till brukarnas behov och personalens egen roll. Vår hypotes är att funktionshindrades självständighet och delaktighet i samhället gynnas av fritidsaktiviteter. Vi menar också att funktionshindrades lärande och bildning påverkas positivt av fritidsaktiviteter. Vi har gjort en fallstudie på ett gruppboende för personer med psykiska och i vissa fall både psykiska och fysiska funktionshinder. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som har anknytning till gruppboendet.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur Motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred Motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Bakgrund Barn och stress borde inte höra ihop. Dock visar Apotekets försäljningsstatistik att utskrivning av sömnmedel och lugnande medel till barn och ungdomar fortsätter att öka. Vi lever i ett samhälle där tempo och informationsflöde accelererar. Samtidigt ökar kraven på våra barn i olika sammanhang.Vi kan inte förändra den tid vi lever i men vi kan och behöver finna metoder för att hantera stress och därmed öka livskvalitén. Det är angeläget eftersom vi numera vet att barn inte bara drabbas av stress som kommer till omedelbara uttryck, utan att stress dessutom är en orsak till att sjukdomar utvecklas senare i livet.SyfteSyftet med studien är att hitta ett verktyg för barn att hantera och minska stress och därigenom öka sitt välbefinnande.

Rapporten behandlar ämnet att göra det enklare att öppna plastpåsar och görs på uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i Trollhättan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstad universitet under våren 2013.Idag sker öppnandet av påsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isär påsens väggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpåsar i butik och inom hushåll är mycket stort för människor både med och utan funktionsnedsättning. Dels ur ett användningsperspektiv, då operationen kräver en hög Motorisk förmåga men även ur ett smittspridningsperspektiv, då fingrarna ofta måste blötas med saliv för att åstadkomma tillräckligt hög friktion mot påsen för att skjuva upp den. Eftersom individen då får i sig de bakterier hon har på handen och för sina munhålebakterier vidare när hon tar i ett annat föremål.

Syftet med denna studie är att titta på det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, både generellt och med ett veterinärmedicinskt intresse specifikt på hund. Dopamin är transmittorsubstans i flera nervbanor i hjärnan och dess frisättning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstärka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock på senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse än att enbart förstärka själva födointaget. I litteraturen syns därför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hänsyn till dopamins alla, nu kända roller ? något som väckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frågan om det ens är möjligt att få en helhetsbild över alla dess funktioner. Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning är dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande råda ovisshet och oenigheter.

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition.

Forskning har visat på goda effekter hos barn som har djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden än barn som har lägre tillgivenhet till sina djur eller barn som inte har djur i hemmet. Denna effekt har även visat sig hålla i sig till vuxen ålder. Studier visar att en hunds närvaro i ett klassrum kan påverka eleverna så att de får högre kognition, större empati, visar mindre aggressivitet och blir bättre socialt interagerade. Kombineras hundnärvaro med social träning för barnen blir effekten att barnen visar ännu mindre aggressivitet än om barnen endast får social träning.

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition.