Det är viktigt att utvärdera hälsofrämjande arbete. Utvärdering är en formell värdering av nyttan av någonting. Utvärderingar delas in i tre kategorier: Formativ utvärdering, Processutvärderingen samt Resultatutvärdering. Idrottsföreningen Jämjö GoIF driver sedan 2012 ett projekt som heter ?Nya mötesplatser för unga människor på landsbygd?. En del av projektet är mötesplatser för barn på idrottsplatsen som kallas framtidsgrupper.

I mitt arbete framkommer det bl.a. att de elever som deltar i ett hälsoprojekt mår bättre än jämnåriga klasskamrater som ej deltar i hälsoprojektet, vilket bevisas med hjälp av en enkätstudie. Många delar i arbetet berör hälsoutvecklingen bland svenska skolelever och jag skriver om det indirekta sambandet mellan motorisk träning och intellektuell inlärning.Arbetet genomfördes genom att jag: - gjort litteraturstudier,- praktiserat hur ett hälsoprojekt kan fungera på en skola,- lämnat ut en enkät och sammanställt den, - tagit del av forskningsuppgifter.

Medveten motorisk träning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det här antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmåga och skolprestationer. Den här studien handlar om förskollärares föreställningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö används för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lärande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens två frågeställningar berör förskollärares upplevelse av vilket kroppsligt lärande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollärares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.

Syftet med arbetet är att se om man kan öka koncentrationen hos elever genom motorisk träning i form av lek och andra rörelseaktiviteter. Undersökningen genomfördes i en årskurs 1 under fem veckor. För att komma fram till ett resultat används datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och observationer. Elever observerades under lektioner för att se när koncentrationen missriktades och om avbrott i form av olika rörelseaktiviteter kan få eleverna att återgå till arbetet..

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Ericsson (2003) syftar på att pedagogisk forskning kring motorikens problemområde ligger på ett övergripande plan där man använder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar också att tidigare forskning visar att många barn som har koncentrations- och inlärningssvårigheter även har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk träning för att underlätta barns koncentrations- och inlärningsförmåga.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån observationer, intervjuer och enkätundersökningar ta reda på hur två olika skolor arbetar för att uppfylla det strävansmål om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta är något som ligger oss båda varmt om hjärtat och när vi är nyutexaminerade lärare vill vi kunna vara med och både påverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och få andra lärare på skolan att förstå hur mycket man vinner när eleverna får röra på sig..

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Att drabbas av en långvarig sjukdom påverkar ofta personens dagliga liv i hög utsträckning. Parkinsons sjukdom (PS) är en långvarig progressiv sjukdom som ger en individuell symtombild av både motorisk och icke- motorisk karaktär. Att leva med PS påverkar personens livssituation. Vid sjukdom genomgår personen en transition, processen innebär att ny kunskap, upplevelser och erfarenheter integreras över tid och blir en naturlig del i dagligt liv. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelser av transition från frisk till sjuk hos kvinnor med PS.

Detta examensarbete ger en inblick i hur människors utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har påverkats och även kognitiv utveckling har påverkats..

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Bakgrund: För att barn skall kunna tillägna sig nya kunskaper och erfarenheter krävs det att pedagoger i deras omgivning samspelar med barnen och stimulerar deras utveckling. Det är av stor betydelse att barnens motoriska grundrörelser är automatiserade för att de skall kunna ta till sig ytterligare kunskap (Ericsson, 2005). Ämnena är knutna till varandra och av den anledningen bör pedagoger i förskolan arbeta med språklig och motorisk utveckling samtidigt, för att barnen skall kunna tillägna sig kunskap. Som blivande lärare i förskolan anser vi att det är viktigt att på ett lustfyllt sätt ge barnen en språklig och motorisk grund att stå på, som de sedan kan utveckla vidare i ett livslångt perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att utveckla barns språk och motorik och se vilket synsätt de har när det gäller sambandet mellan barns språkliga och motoriska utveckling.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollärare ser på sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollärarna ser och uppfattar sig själva. Vi intervjuade sju verksamma förskollärare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig på olika sätt. Förskollärarna anser att de ska finnas där för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Detta examensarbete behandlar barns motoriska förmåga på tre olika förskolor, utifrån ett MUGI-test. Vårt syfte var att undersöka om det går att utföra ett MUGI-test på femåriga barn. Vi har observerat barnen som utförde övningar i MUGI-testet. Vi har kommit fram till ett resultat, som vi sedan har diskuterat och analyserat. Resultatet visar att nästan alla övningar är för svåra för barnen att genomföra, därför blir vår slutsats att MUGI-testet inte går att genomföra med femåringar på grund av att de inte kommit så långt i sin motoriska utveckling..