Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgångspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar på att det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar och arbetssätt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras är att det finns alternativa lösningar för att få en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande åtgärder. En annan slutsats är att det finns likheter mellan åtgärderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka stöd det finns för barn med ADHD i skolan. Studien bygger på intervjuer med två klasslärare, en speciallärare, två rektorer samt en observation av en elev med diagnosen ADHD. Skolorna i undersökningen har varit en kommunal f-5 skola samt en f-9 friskola. För att belysa detta ämne ur en ny synvinkel har jag valt att undersöka lärarnas erfarenheter av sambanden mellan språkutveckling och ADHD. Intervjuerna visar att lärarna underströk att barn är olika och att man därför måste arbeta utifrån den enskilde individen.

Studiens syfte var dels att undersöka om det fanns skillnader iförskrivning av centralstimulantia hos barn som kunde kopplas tillföräldrarnas utbildningsnivå och dels att undersöka om det fannsskillnader i förskrivning av centralstimulantia vid nydiagnosticeradADHD som kunde kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. Uppgifterom studiepopulationen hämtades som aggregerad data frånläkemedelsregistret, patientregistret och utbildningsregistret.Deltagarantal för första forskningsfrågan var 37959 personer, varav25385 pojkar och 12574 flickor. Den andra forskningsfråganomfattade 9443 personer varav 5931 pojkar och 3512 flickor.Åldrarna på deltagarna var 5-24 år. Resultaten från analyser av denförsta forskningsfrågan visade att barn vars föräldrar hadegymnasium som högsta utbildning var den grupp som hade störstandel behandlade. I den andra forskningsfrågan sågs inga skillnadermellan föräldrarnas utbildningsnivåer och andelen behandlade vidnydiagnosticerad ADHD..

Vår uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger på flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvård, går sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstår samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har använt oss av strukturerad intervjumetod. Då vi intervjuat fyra vårdnadshavare över Internet passade denna metod bäst.

ABSTRACTThe aim of this study was to describe various methods of treatment and effects of treatment of ADHD, and to investigate wheater there is an association between adults with ADHD and obesity. Method:  Literature review. Twelve quantitative scientific articles were found in the data bases PubMed, Cinahl and MedLine.  Result: ADHD is a cognitive impairment that can lead to serious complications such as obesity. Studies show that drug treatments of adults with ADHD have positive effects in terms of reduced symptoms, increased efficiency and improved quality of life, but drugs can also cause side effects in form of loss of appetite and insomnia. For adults with ADHD and obesity drugs that affect metabolism have a significant impact on patients ability to lose weight.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD är omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger när de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag två pedagogers, två föräldrars och två barns syn på diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet är att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera åtgärderna samt få en större beredskap att arbeta med olikheter.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.

The purpose of this study was to illustrate how professionals, who work with psychosocialproblems among children, look at the impact of social factors on behavior that causes ADHDdiagnosis and at the relationship between social factors and the increased diagnosis that hasoccurred in recent years. To answer our purpose, we chose a qualitative approach byinterviewing six professionals who had different professional affiliations. We analyzed theresults using systems theory and attachment theory. The results showed that the professionalssaw various social factors that influenced the behaviors that cause ADHD diagnosis, particularlytroublesome growing environment and the school environment that requires greater cognitiveability and social skills of children today. They also saw that social factors could have an impacton the increase of diagnoses, particularly that the diagnosis can result in that the understandingchanges and that it is considered easier to get extra support at school with a diagnosis..

Persons suffering from Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) struggle with complications within the functions that regulate and control the brain activities, due to deficiencies in these functions within the affected nerve-paths. ADHD is a cognitive function impairment characterised by inattention, impulsiveness and over activity. According to Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders, American Psychiatric Association (DSM-IV), certain diagnostic criteria of ADHD must be fulfilled in order for a person to be diagnosed with ADHD. The everyday problems caused by ADHD are individual and medication can have positive effects relieving the person?s impairing behaviour.

The aim of this study was to investigate how various professions within the treatment of ADHD is working with the diagnosis and the importance of the diagnosis has been at work. We also want to investigate what the different professions think of the diagnosis, what it has for opportunities or limitations in treatment. The chosen professions are two nurses, two treatment assistants, a psychologist and a psychotherapist. When we interviewed our chosen professions, we have used a qualitative approach with semistructured interviews. Through our interviews we got the opportunity to take part in the various professions' knowledge and experience of working with teenagers who have ADHD.

ADHD är idag ett av de mest studerade medicinska tillstånden och den snabbast växande diagnosen. Medicin som behandling av ADHD har liksom diagnostiseringen de senaste åren ökat markant, trots att det inte finns studier gjorda som kan visa på medicinens långsiktiga beroendeframkallande effekt. Det finns en tydlig oenighet i hur ADHD uppkommer och hur kriterierna för att ställa diagnosen bör vara utformade. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. För att begränsa vår studie har vi valt att fokusera på den del av kunskapsläget vars fokus ligger på behandling och utifrån relevanta studier undersöker vi sedan vilka ontologiska perspektiv på ADHD som går att urskilja.

Medveten motorisk träning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det här antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmåga och skolprestationer. Den här studien handlar om förskollärares föreställningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö används för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lärande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens två frågeställningar berör förskollärares upplevelse av vilket kroppsligt lärande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollärares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.