Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Syfte med studien är att undersöka pedagogernas tankar kring rörelseträning i förskolan. Metod för datainsamling är kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelseträningen är för barns utveckling. Pedagogerna använder rörelseträning i olika utsträckning. Slutsatsen är att det är pedagogens förhållningsätt som avgör vilken betydelse rörelseträningen har i verksamheten..

Regelbunden fysisk aktivitet under barndomen har visat sig ha en positiv inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Den motoriska utvecklingen under tidig barndom kan komma att ha hälsorelaterade fördelar när barnen kommer upp i vuxenlivet. Motorik är samlingsordet för människans rörelseförmåga och rörelsemönster. Detta omfattar på olika nivåer hjärnans funktioner av olika system. Dessa system, funktioner och nivåer, bildar tillsammans människans totala rörelsekapacitet.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte.För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur olika pedagoger arbetar med daglig medveten rörelseträning, och ta reda på eventuella effekter hos barnen. Vi beskriver rörelsens betydelse utifrån litteraturstudier och vilka effekter medveten rörelseträning kan ge. För att samla data till vårt arbete har vi använt oss av intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet av vår undersökning att koncentrationsförmågan, uthålligheten, kroppshållningen, social kompetens och inlärningen påverkas positivt av utökade fysiska aktiviteter..

Syfte  Undersöka om skolbarns motoriska kompetens påverkas av mängden schemalagd fysisk aktivitet. FrågeställningarI hur stor utsträckning får skolbarn med fysisk aktivitet schemalagd fem gånger i veckan bättre motorik än de som har schemalagd fysisk aktivitet två gånger i veckan?MetodVi har använt oss av ett motoriktest, kallat NyTidstestet, för att testa 111 elever i årskurserna 3-5. Testet består av sexton olika stationer där utförandet av respektive rörelse bedöms på en fyrgradig skala. Testet har genomförts två gånger för att fastställa interreliabiliteten. Det är författarna av studien som agerat bedömare vid motoriktesterna.

Studiens syfte är att undersöka vad 12 yrkesverksamma lärare anser om möjligheterna att arbeta med elevers motorik i olika utomhusmiljöer i närheten av skolan. Samt belysa eventuella skillnader mellan idrottslärare och klasslärares tankar. Detta undersöktes utifrån de tre olika frågställningarna: Hur ser lärarna generellt på utomhusundervisning? Vad anser lärarna om möjligheterna till motorikarbete på skolgården? samt Vad anser lärarna om möjligheterna till motorikarbete i skogen? Området har undersökts genom kvalitativa intervjuer med 12 lärare från fyra olika skolor. Tidigare forskning visar på många fördelar med utomhusundervisning ur ett motorikperspektiv. För att elever ska kunna utveckla motoriken på bästa sätt bör de vara fysiskt aktiva varje dag.

Vårt examensarbete heter ?Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund? ? och handlar om förskollärares intentioner med att arbeta med musik. Titeln är tagen från intervjun med förskolläraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen. Tidigare forskning om förskollärares intentioner har vi inte hittat, men däremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter på inlärningsförmågan. Sex förskollärare har deltagit frivilligt i vår undersökning. Metoden vi använt är intervjuer, men vi observerande även en musikstund med varje förskollärare. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka intentioner förskollärare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att främja barns utveckling. Frågeställningarna vi utgått från är som följer: Hur arbetar de utvalda förskollärarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssätt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollärarnas arbetssätt beroende på språkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollärarna sina val av sånger? Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollärarna har någon slags underliggande mening i såväl sångval som övrig planering av musikstunden.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse leken hade för barn och barn i behov av särskilt stöd enligt lärarna. Vad ansåg lärarna att leken var? Vilket utrymme fick leken, rörelse och motorik hos dem? Samt vilka tankar och reflektioner lärare, specialpedagoger och idrottslärare hade kring lek på en skola i Stockholmsområdet. Syftet var också att undersöka om och hur lärarna i sådana fall använder sig av lek, rörelse och motorik i sin undervisning.MetodEn kvalitativ intervjuform användes. Intervjuerna skedde på fyra stycken utvalda lärare, en lärare, en speciallärare, en idrottslärare och en idrottslärare med specialidrott.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida Wii Fit? kan vara en källa för motion samt ett undervisningskomplement för ämnet idrott och hälsa. För att kunna analysera detta har arbetet använt sig utav Gunnar Borgs RPE-skala samt pulstagning. Detta för att få ett värde på den ansträngning som upplevts och uppnåtts vid utförandet av Wii Fit? och dess fyra kategorier Balans, Yoga, Styrka och Aerobics.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

Syfte och frågeställningStudiens syfte är att, utifrån NyTidstestet, undersöka elevers grovmotoriska grundfärdigheter i årskurs 6 i Stockholmsområdet.Utifrån detta syfte har vi valt att använda oss av följande frågeställning:- Hur ser de grovmotoriska färdigheterna ut för elever i årskurs 6, när de bedöms enligt NyTidstestet?- Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna?MetodFrågeställningen har besvarats genom en observationsstudie på sjätteklassare i Stockholmsområdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrån NyTidstestets observationsschema, där eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredställande", "tillfredställande", "små brister" och "stora brister". Varje station innehåller en eller två grovmotoriska grundformer.ResultatDe undersökta elevernas grovmotoriska färdigheter är bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras på ett tillfredställande eller mycket tillfredställande sätt.SlutsatsUndersökningen visar att eleverna får en allt sämre grovmotorik och i och med den nya läroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas grovmotoriska färdigheter kommer att bli bättre.