Inledning: Sjukvården är beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer då vi med dagens sjukvård kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rädda och hjälpa allt fler sjuka samt skadade, med hjälp av blod från frivilliga donatorer.Syfte: Syftet var att undersöka vilka skäl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende på kön, ålder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvård. Syftet var också att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod.Metod: Denna uppsats baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie, bestående av en webbenkät som delats av författarnas på det sociala mediet Facebook. Enkäten vände sig till personer som enligt blodcentralens kriterier får donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall på totalt 11 personer. Enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gått och donerat blod är att de tillfrågade har tänkt på det men att det inte blivit av.

Motivation är av stor vikt för att kunna lägga mycket tid och energi på sitt arbete. Syftet med den här studien var att se om de faktorer som leder till motivation för kvinnor och män är olika, och om det kan vara anledningen till att det finns fler män än kvinnor på högre positioner. Ämnet har undersökts med en kvalitativ ansats genom att en tio kvinnor och män intervjuats. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att det finns skillnader mellan de faktorer som kvinnor och män upplever vara motiverande. Traditionella föreställningar om kön verkar leva kvar, och även upprätthållas av organisationer..

Yrkeslärare med ansvar för arbetsplatsförlagt lärande (APL) använder sig av olika metoder för att säkerställa att APL följs upp på ett strukturerat sätt. Studien åskådliggör de metoder som lärare med APL-ansvar använder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsättningar för en bättre slutprodukt. Slutprodukten likställs i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust.

Arbetets art: Eget arbete, fördjupningsnivå IIProgram/kurs/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng/Reproduktiv ochperinatal hälsa/OM1660.

Bakgrund: Personer som injicerar droger riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Tidigare studier har visat att personal som möter personer i risk inte har tillräckligt med kunskap för att erbjuda hälsofrämjande insatser.Syfte:Att kartlägga personalens kunskap om infektioner som kan drabba personer som injicerar droger,samt undersöka om utbildnings intervention ökar personalens kunskap och motivation till preventiva samtal.Metod:Totalt genomfördes fem utbildningar med 26 deltagare från psykiatri-, och infektionsavdelning, samt ungdomsmottagning. Studien genomfördes med enkät före och en månad efter utbildning. Enkäten innehöll kunskapsfrågor och frågor om erfarenhet av preventionssamtal med personer i risk.Resultat:Studien visade att personalen saknade tillräcklig kunskap om smitta vid injektion av droger och att personer i risk inte i tillräcklig omfattning erbjöds information och stöd. Innan utbildning skulle enbart 60 % av personalen samtala om smitta vid injektion av droger om de fick frågor av personer i risk.

SAMMANFATTNINGBakgrundPersoner som röker och som ska genomgå en operation som kräver anestesi har ökad risk att drabbas av komplikationer. Genom rökavvärjningsprogram erbjuds personer hjälp att sluta röka. Vad det är som får den enskilda individen att motivera sitt val av rökvanor leder fram till arbetets syfte.SyfteSyftet är att öka förståelsen för hur personer tänker kring valet av rökstopp och behovet av stöd från sjukvården.MetodEn kvalitativ litteraturstudie som presenterar 18 kvalitativa studier, vilka har analyserats med en enklare syntetisering.ResultatUtifrån de inkluderade artiklarnas centrala teman bildades tre nya teman. De nya temana delades in utifrån vilka faktorer som hindrade (Hinder för rökstopp) respektive motiverade (Motiverande faktorer till rökstopp) personerna till att sluta röka samt vad dessa personer önskade av sjukvården (Vad som önskas av sjukvården). Tankarna kring valet av rökstopp och behovet av stöd från sjukvården är individuellt.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvården resonerar angående Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I en förlängning syftar studien även till att undersöka framtida förutsättningar för hälsopedagoger att verka inom primärvården.Hur arbetar primärvården med patienters ohälsosamma levnadsvanor idag? Hur anser verksamhetschefer inom primärvården att Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kommer att påverka deras verksamhet? Vad krävs för att möjliggöra genomförandet av de nya riktlinjerna? MetodSex intervjuer med verksamhetschefer på primärvårdsenheter inom Stockholms läns landsting har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick från en intervjuguide med utgångspunkt i frågeställningarna. ResultatStudiens resultat visar att arbetet med levnadsvanor skiljer sig mycket mellan de enheter som undersökts. Samtliga verksamhetschefer anser att satsningen är välkommen och hoppas att den även ska medföra de ekonomiska incitament som krävs.

Syftet med studien är att ur ett språkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre år talar om musik. Teorier om språkutveckling och språk har använts för att påvisa samband mellan språkutveckling och utveckling inom andra områden. Betoningen har här främst legat på musikämnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den språkutvecklande miljön. Integrering av språk, tanke och handling framhålls som viktig och grundläggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lärande.

Uppsatsens syfte är att genom teoretiska och empiriska studier skapa en djupare förståelse för de instrument ett företag använder för att motivera sina medarbetare och hur medarbetarna i sin tur uppfattar dem. En kvalitativ metod har använts. Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med medarbetare på Coloplast.De instrument Coloplast använder för att motivera produktionsmedarbetarna är trovärdiga och accepterade av de anställda. Dock är den personliga lönen för liten för att ha önskad effekt. Coloplast bör bestämma sig för vilken motiveringsstrategi som fungerar bäst och koncentrera sig på denna..

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares uppfattningar av de gällande uppnåendemålen i svenska i år 3. Vidare var syftet att undersöka hur lärarna uppger sig arbeta med tal och samtal, läsning och skrivning som är de delar uppnåendemålen avser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där sju grundskollärare som arbetar i år 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lärarna är övervägande positiva till uppnåendemålen i år 3. Trots att lärarna var övervägande positiva till uppnåendemål i år 3 riktades en viss kritik mot målen som exempelvis att de är något diffusa.

Bakgrund: Människan har alltid sett döden som något obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det få läkare som vågade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vården av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmärksam för att på bästa sätt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar på sjuksköterskan är stort.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån.

This qualitative study is aimed to explore the leaders? experiences of difficult conversations in their work. We have examined if they take on a different role during the difficult conversations and how communication can affect their leadership during the conversation. We have also examined the importance of the leaders? ability to distance themselves from the sensitive subject and situation, to maintain their role as leaders.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters känsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter på ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, härbärgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets påverkan. Resultaten visade på att en lägre medvetenhet om affekter och existentiella funderingar försvårade härbärgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.