My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not.This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet.The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it.

This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student?s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum?s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

SyfteMitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.Frågeställningar? Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?? Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?MetodEn kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad.

The overall aim of this case study is to find the conditions for pupils in the nine-year compulsory school with Autism Spectrum Disorder (ASD) who are instructed in the ordinary classroom. The study explores what kind of support the schools offer these pupils. The study also examines the views of the teachers´, special educators´, principals´ and municipal representatives on what kind of support these pupils need and ought to be offered.The methods used were qualitative interviews and a questionnaire study.The theoretical basis of the study is the three different perspectives of special pedagogy. These perspectives represent three different views on the disorders of pupils.The overall result shows that the municipality offers little support for schools. The study shows that there is little collaboration between schools and ASD-specific support outside school.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera ungdomarnas kunskaper om processen att fatta beslut gällande studie och arbete. Studiens syfte är att analysera vilken medvetenhet ungdomar visar kring självbild och självkänslan och utifrån denna medvetenhet ser på möjligheter att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Studiens valda metod är kvalitativ studie med ungdomar i årskurs tre på ett yrkesgymnasium. Ungdomarnas olika kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teori. Ungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla.

Enligt svensk skollaghar läraren en skyldighet att upprätta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som läroplanen från 2011 menar att skolan ska möta föräldrarna i deras önskemål gällande skolkontakt. Är vårdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som används idag? Föräldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylånga kommun med barn i årskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frågan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsätt som används samt om de är enligt vårdnadshavares önskemål. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jämfördes med varandra.

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lärare måste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie är att klarlägga hur ett antal lärare i svenska tolkar och arbetar med ett av målen från kursplanen i detta ämne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förståelsen för vad det innebär att arbeta efter nationellt ställda mål och kriterier öka. För att åstadkomma detta intervjuades fem lärare, alla från samma skola, angående deras syn på uppnåendemålet att kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Resultatet av intervjuerna visar på en viss spridning i hur målet uppfattas då alla lärare exempelvis inte menade att målet i sig innebar något krav på läsning.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering påverkar utsläppen av växthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsättningar för klimatsmart och ekologiskt hållbar skollunch i grundskolan genom att kartlägga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmåltidsverksamheten i två kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade på ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, säsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid två grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersäsongen vårterminen 2008.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att öka kunskapen om utomhuspedagogik för lärare så att metoden ska kunna utveckla barns lärande i förskola och skola..

Focus of this study is an examination of the Swedish school today, its transformation and complexity when also the community outside of school undergoes changes in shape of among other things a different population composition and new political ideas. More specific the aim of the study is to understand how Gustav Adolfsskolan in Landskrona, a compulsory school in south of Sweden, legitimates the language rule that is in effect in the school. It?s a relatively new measure undertaken in the school and both the problems in the school and this measure have been widely discussed in the public media. The theoretical sources of inspiration have come from Weber, Galbraith and Elias and include power relations and dynamics within social mobility when people establishes in new places.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

Studiens syfte är att studera hur lek används som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1.