Hypertoni är en folksjukdom och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Effektiva behandlingsmetoder finns men brist på följsamhet till behandlingsregimer vid hypertoni är ett stort problem, som utgör en risk för patienters hälsa. Bättre kunskap om vad som kan påverka patienternas följsamhet till hypertonibehandling är därmed av stor betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

BakgrundKardiovaskulära sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhället. Den fysiska aktiviteten har god effekt på människokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulära sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vägleda patienten till förbättrad egenvårdsförmåga och en ökad mängd utförd fysisk aktivitet.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjälp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjälpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet.MetodMetoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades.

Persons suffering from Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) struggle with complications within the functions that regulate and control the brain activities, due to deficiencies in these functions within the affected nerve-paths. ADHD is a cognitive function impairment characterised by inattention, impulsiveness and over activity. According to Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders, American Psychiatric Association (DSM-IV), certain diagnostic criteria of ADHD must be fulfilled in order for a person to be diagnosed with ADHD. The everyday problems caused by ADHD are individual and medication can have positive effects relieving the person?s impairing behaviour.

Andelen äldre i samhället har ökat och därmed har även förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet är av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock påverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmåga och det kan bli svårt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var därför att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde både genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundär sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekterna av dessa för personer med demens samt studiernas bevisvärde. Författarna har genomfört en systematisk sökning i ämnesdatabaser som innehåller artiklar om arbetsterapi och har sökt efter vetenskapliga artiklar utifrån valda sökord som är relevanta utifrån syftet med studien. För att analysera insamlad data så har författarna använt sig av Fishers (2009) interventionsformer som ett raster för att se interventionernas fokus samt att se om interventionerna var på aktivitetsnivå eller funktionsnivå. Resultatet visar på att arbetsterapeuter arbetar på aktivitetsnivå och då klientcentrerat där de använder sig av aktivitetsinriktade interventioner. Största delen av interventionerna visade en signifikant positiv effekt och bedömdes till största del objektivt på aktivitetsnivå samt objektivt på aktivitetsnivå och funktionsnivå.

Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i genomsnitt 8,6 veckor.Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom.

Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal kan hjälpa vuxna patienter att sluta röka, en kortare eller längre tid, inför en elektiv operation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl erhölls 10 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes med både MeSH-termer och fritextsökning. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och samanställdes. Resultat: Metoder som kan användas för att hjälpa patienter att sluta röka är olika former av rådgivning och utbildning: hälsoutbildning, program för livsstilsförändringar, sluta-röka-linje.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Syfte: Livsstilsproblemen ökar i dagens samhälle. Människor är i olika grad redo för förändring och livsstils-/beteendeförändring bör ses som en process som ofta tar lång tid. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjukgymnaster inom primärvården har av att arbeta med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod: Sex sjukgymnaster inom primärvården valdes ut och intervjuades. Intervjuerna skrevs ut och kategoriserades.

User Generated Content (UGC) blir allt vanligare på webben och flera av de mest besökta hemsidorna på internet är till stor del baserade på innehåll skapat av dess användare. Varje dag redigeras exempelvis över 120,000 artiklar på Wikipedia av dess hängivna användare som i snitt spenderar över 8 timmar i veckan på att skapa nytt eller redigera existerande material. Att motivera användare att bidra med innehåll på detta sätt blir allt viktigare. För att kunna göra detta krävs en förståelse för vad som motiverar användarna att bidra.Uppsatsen tar sin utgångspunkt från detta och vi studerar vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för att användare skapar UGC samt om det finns några samband mellan dessa motivationsfaktorer. En litteraturstudie över tidigare forskning inom området genomförs och resulterar i 15 motivationsfaktorer kategoriserade i fyra kategorier.

This essay is focused on the phenomena of self-injurious behavior of two young men. The purpose of the essay is to enlighten their experiences of their earlier self-injurious behavior, and to further enlighten which factors they believe have been contributed to the origin and the ending of the behavior. The research questions the essay raises are: Which factors has contributed to the origin of the self-injurious behavior? Which functions did the self-injurious behavior have for the young men? What made the two young men quit their self-injurious behavior? The essay is qualitative and do not imply to generalize the results and it is made from interviews with respondents and earlier research on self-injurious behavior. The results show that there are differences in the factors that origin of the self-injurious behavior between the respondents.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar.

Ett viktigt område inom arbetsterapi är att stödja personer att finna aktivitetsbalans i sin vardag. Personer med de neuropsykiatriska sjukdomarna ADHD och Aspergers syndrom har ofta svårigheter som kan kopplas till detta. Syfte med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar och arbetar med aktivitetsbalans med personer som har ADHD eller Aspergers syndrom. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter som arbetar med dessa diagnosgrupper. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Balans och obalans påverkar aktivitetsområden; Personen och omgivningens betydelse för aktivitetsbalans; Att möjliggöra aktivitetsbalans.

Bakgrund: Träning medför hormonella förändringar och anpassning av vävnader. Under kvinnans menstruationscykel fluktuerar halten könshormoner. International Organization for Physical Therapy in Women?s Health (IOPTWH) anser att vårdutbildningar på grundnivå bör inkludera kunskap kring kvinnans specifika fysiologi. Detta bör tas hänsyn till och inkluderas i sjukgymnastens arbete, rehabilitering och träning av kvinnliga patienter.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.