Resultatet av undersökningen på Försäkringskassan, Gävleborg, visar att majoriteten i båda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. Därefter skiljer sig meningarna åt både mellan respondentgrupperna men även inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnå känslan av delaktighet och, indirekt, förtroende är att ge information så tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen måste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen från huvudkontoret i Stockholm har erhållits i omgångar vilket lett till att det har funnits få svar att ge på personalens frågor.

Inom den vårdande verksamheten sker dagligen en mängd möten mellan personal och vårdtagare. I många fall resulterar dessa möten i en nöjd vårdtagare men allt fler vårdtagare vittnar också om att de haft mindre bra möten med vården. Syftet med studien var att beskriva mötet med vårdtagaren utifrån en grupp vård- och omsorgstuderandes perspektiv. Data samlades in genom individuella intervjuer med fyra studerande, och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2003). I analysen framkom två huvudkategorier, ?Möjligheter i de studerandes möte med vårdtagare? samt ?Begränsningar i de studerandes möte med vårdtagare?.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen.

Att lägga om sin livsstil är inte lätt, men i många fall kan det vara nödvändigt för att bibehålla en god hälsa. Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid en diabetesdiagnos, där förstahandsbehandlingen består i livsstilsförändring, som främst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat från tidigare forskning visar att det är viktigt att patienten är motiverad att genomföra en livsstilsförändring, och även diabetessköterskorna i den här studien är av den uppfattningen. Det är viktigt att patienten själv tar ansvaret för sin sjukdom, det är bara han eller hon som kan förändra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjälpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförändring.

Att lägga om sin livsstil är inte lätt, men i många fall kan det vara nödvändigt för att bibehålla en god hälsa. Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid en diabetesdiagnos, där förstahandsbehandlingen består i livsstilsförändring, som främst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat från tidigare forskning visar att det är viktigt att patienten är motiverad att genomföra en livsstilsförändring, och även diabetessköterskorna i den här studien är av den uppfattningen. Det är viktigt att patienten själv tar ansvaret för sin sjukdom, det är bara han eller hon som kan förändra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjälpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförändring.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare för olika åldersgrupper arbetar för att främja ett lustfyllt lärande som barnen/eleverna är motiverade att delta i, som ett led i att förstå varför barnen/elevernas lustfyllda lärande och motivation minskar efterhand som de blir äldre. Vad är det lärarna upplever påverkar barnen/elevernas lustfyllda lärande och motivation? För att svara på de frågorna har en undersökning gjorts av lärarnas definition av lustfyllt lärande och motivation, lärarnas arbetssätt i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv (lek, läroböcker, barn-/elevantal i gruppen, tid, föräldrasamverkan) respektive ett biologiskt perspektiv (inträdet i puberteten) samt lärarnas erfarenheter av vad deras barn/elever upplever lustfyllt och motiverande. Fyra lärare har intervjuats, en lärare på en småbarnsavdelning, en lärare i en förskoleklass, en lärare i skolår tre samt en lärare verksam i både skolår ett, två och sex. Undersökningen visar att flera faktorer påverkar barnen/elevernas minskade lustfyllda lärande och motivation i takt med att de blir äldre men att användandet av läroböcker samt i vilken utsträckning och på vilket sätt leken används som ett redskap för lärandet är de faktorer som har tydligast påverkan..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade.

Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ?känsla av sammanhang?, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete.

Barn som har upplevt våld i hemmet är en särskilt utsatt grupp i samhället eftersom enkonsekvens av våldet kan göra att barnet får svårare att upprätta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan även hos barnet skapa känslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt våld och som aktualiseras hos socialtjänsten bedöms utifrån enkartläggning som socialsekreterare gör utifrån barns behov. Studier visar på att barn somupplevt våld inte blir lyssnade till eller tagna på allvar i samhället, däribland socialtjänsten.Syftet med denna uppsats är undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till principen ombarnets bästa i socialt utredningsarbete i familjer där det finns en våldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser även olika faktorer sompåverkar barns delaktighet.

Sammanfattning: Syftet med arbetet var att studera och jämföra upplevelser av och delaktighet i fysisk aktivitet i form av brottningsträning mellan en grupp elever i grundskolan och en grupp elever i grundsärskolan. Två fysiska arbetspass med brottningsövningar som grund inom idrottsundervisningen genomfördes för vardera gruppen. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var dels en utförd enkätundersökning, men även observationer. Studiens resultat visar på förhållandevis samstämmiga positiva upplevelser samt hög upplevd delaktighet hos båda grupperna. En stor olikhet mellan grupperna framträder i den upplevda ansträngningen, där gruppen grundskoleelever upplever högre ansträngning.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess.

Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellanuppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..