Sök:

Sökresultat:

5206 Uppsatser om Motivation och Möjligheter. - Sida 52 av 348

Varför tvÀttar vi inte vÄra hÀnder? En litteraturstudie om bidragande orsaker till att sjukvÄrdspersonal brister i vÄrdhygien och aseptik

The purpose of this literature review is to visualize the contributing factors of insufficient hygiene routines and incorrect aseptic handling. The literature review contains ten scientific articles from England, USA, Italy and Sweden, and related literature. Factors causing the problem are presented as four themes, the most reoccurring in our material are lack of time, knowledge/education, equipment and attitudes/motivation..

?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Är mamma verkligen lik sin mamma? : En studie kring motivation utifrĂ„n generationstillhörighet och personlighetsdrag i temporĂ€ra arbetsgrupper

Purpose ? The current study aims to analyze how employees in temporary groups gets motivated, based on their personality traits and generation belonging, focusing on the goal setting theory. The study also focuses on the combination of these two variables concerning the goal setting theory.Design ? A total of 56 individuals working in project groups completed the questionnaire made for measure their personality traits and their work motivation.Findings ? Results in this specific case demonstrated differences in motivation based on their personality traits and generation. The study also found differences when studying the combination of the two variables.

Fra?n skiss till tolkning : reflektion kring Hugo Alfve?ns Midsommarvaka genom interpretens perspektiv

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Pedagogiska verktyg i arbetet för elevens motivation : En studie inom sÀrskolan

This study was conducted at a special school for children with autism and developmental disabilities. The study consists of three interviews where pedagogues have different experiences of working with children in need of special support. The aim is to get an idea of how teachers think about working with children autism, but above all to find out what methods and educational tools that are used, and why they are used to best motivate students to a rewarding education. Sense of coherence (SOC) is a central concept and a theoretical basis of the study relating to the student to create comprehensibility, manageability and meaningfulness in life. All of these three are essential for the student to find a predictable environment.From the result shows how schools and teachers use different methods and different tools, but both have a focus to help the student find motivation in the learning process.

Motivation till Àmnet Idrott och hÀlsa : En studie om 82 gymnasieelevers motivation till undervisning i Idrott och hÀlsa

Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till Àmnet Idrott och HÀlsa. Studien har utgÄtt frÄn en kvantitativ forskningsansats dÀr enkÀtformulÀr tillÀmpats vid utförandet. Insamlad data kommer frÄn 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter Àr begrÀnsat Àmnar studien bara att uttala sig som de respondenter som ocksÄ ingÄr i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrÄn det inre vÀrdet i en aktivitet, inre motivation, eller frÄn yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation.

Motivation hos yrkeselever

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur det förhÄller sig  med motivationen inom nÄgra Àmnen hos elever som gÄr pÄ elprogrammet pÄ en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras pÄ en enkÀtstudie av 67 elever i Ärskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjÀlp av InternetenkÀter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det Àr avgörande för motivationen att lÀrarna Àr duktiga och engagerade, samt att det Àr en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förvÀntningar frÄn förÀldrar, lÀrare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer.

Gymnasieelvers upplevelser och minnen av lÀrares bemötande och stöd under grunskloetiden

Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

SjÀlvförtroende och motivation : Hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Elevers motivation och inflytande i samhÀllskunskap: ett
könsperspektiv

Syftet med utvecklingsarbetet har huvudsakligen varit att undersöka hur elever kan bli mer motiverade i Àmnet samhÀllskunskap. För att undersöka skillnaderna mellan pojkar och flickor har vi Àven valt att lÀgga ett könsperspektiv pÄ utvecklingsarbetet. Vi fann att större delen av eleverna ansÄg sig mer motiverade under dessa veckor som vi arbetat med dem. Vi fann Àven att det framkom nÄgra utmÀrkande pojk- eller flickomrÄden inom samhÀllskunskap, trots att flickor och pojkar i mÄnga fall tenderade att intressera sig för samma omrÄden. VÄra slutsatser blir sÄledes att lÀraren, genom att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt dÀr eleverna fÄr mer inflytande över planering och undervisning, kan öka elevernas motivation för Àmnet, samt att det finns skillnader i pojkars respektive flickors förhÄllningssÀtt till Àmnet samhÀllskunskap och Àven till olika omrÄden inom Àmnet..

Elevers motivation pÄ gymnasieskolans yrkesinriktade program

Syftet Àr att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och motivera elever till en innehÄllsrik och meningsfull studietid, sÄ de kan ta till sig kunskap för sin framtida yrkesutövning. För att nÄ syftet har en intervjustudie gjorts dÀr nio personer har intervjuats varav tre har varit skolpersonal och sex elever. Resultatet visar fyra kategorier som Àr viktiga för att motivera eleverna; 1) Tydliga mÄl och vara vÀl förberedd 2) UtgÄ frÄn varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende 3) Att ha en god studieteknik 4) Att anvÀnda olika inlÀrningsmetoder..

PÄverkas faktorer som hunger, koncentration och motivation av proteinintaget vid negativ energibalans.

SAMMANFATTNINGSyfte Att studera om det förelÄg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende pÄ andelen protein i kosten vid negativ energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie anvÀndes enkÀter i form av sjÀlvskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lÄgt proteinintag vid negativ energibalans. Den större studien innefattade bl a moment sÄ som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt ?och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag pÄ 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jÀmfört med vid ett proteinintag pÄ 1.0 gram per kilo kroppsvikt.

Mavian eller Rica-sjÀl? : En analys av servicekulturen pÄ Malmö Aviation och Rica Talk Hotel

Purpose: The purpose of this thesis is to compare and analyze Malmö Aviation and Rica Talk Hotel's service culture. This is done by examining three themes, the organizations ways of working with training, motivation and empowerment of frontline employees.Method: The essay is a case study-based qualitative research which mainly focuses on semi-structured, qualitative interviews with various people within the two organizations.Theory: The theoretical framework considers theory within two sections. The first section, the organizations importance in service quality, focuses on service culture or service climate and different management strategies. Section two, the employees? importance in service quality, focuses on three themes: training, motivation and empowerment of frontline employeesResults: Both Malmö Aviation and Rica Talk Hotel are companies that put great emphasis on developing and maintaining a quality service culture within the organization.

Det sociala samspelet i Àmnet Idrott och hÀlsa : En undersökning om flickors och pojkars syn pÄ Àmnet Idrott och hÀlsa ur ett socialt perspektiv

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->