Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars Motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka Motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera blivande psykoterapeuters Motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      Motiven skiljer sig åt beroende på grundutbildning och val av teoretisk inriktning på studierna. Studien genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna i undersökning fick svara på öppna frågor om Motiv som fått dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stämde in i ett antal tänkbara Motiv att välja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som Motiverar att välja psykoterapeutyrket upptäckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bättre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriär/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, påverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svårigheter, förväntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utsträckning Motiv som kunde relateras inre konflikter och svåra erfarenheter i livet än vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever våld, detta trots att regeringen skärpt lagstiftningen för målgruppen. Några kommuner i Sverige har börjat använda en ny metod, Kids club, som specifikt är utformad för gruppen barn som upplevt våld. Vårt syfte med uppsatsen är att genom att undersöka Motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt våld, Kids club, förstå vilken form av Motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, där vi genom att genomföra intervjuer med representanter från olika kommuner skapar förståelse för Motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen är att det finns två teman bakom Motiven, dels enskilda personers Motiv samt kommunen som organisations Motiv.

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers Motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de Motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland.

En livsstilsförändrings Motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och Motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot Motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot Motivationsteorier.  Tre Motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera Motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

Gamification tar sikte på att spels engagerande förmåga borde kunna användas i andra sammanhang än endast i spel, som till exempel på företag, för att engagera kunder eller anställda. Gamification som riktar sig mot företagets anställda kallas intern gamification och har under de senaste åren ökat i användning. På företag är sociala Motiv ofta en viktig drivkraft bakom människors beteenden. Sociala Motiv syftar till viljor som relateras till grupper, som till exempel viljan att prestera bättre än andra i en grupp, eller viljan att passa in i en grupp. Trots att socialaMotiv ofta är en viktig drivkraft på arbetsplatser saknas studier kring hur intern gamification kan väcka Motivation genom sociala Motiv.

Läkarutbildningen är en av de mest populära utbildningarna i Sverige och vägen till en färdig läkarutbildning är lång. Läkarens breda kunskap och möjlighet till att läka människor har länge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förändrats. Idag beskrivs läkaryrket genomgå en existentiell kris där läkarens frihet begränsats och där arbetet fokuserar allt mer på produktion. Förändring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av läkarens sociala status.

Bakgrund och problem: Franchise som företagsform växer sig allt större och varumärkeskonceptet blir allt viktigare för möjlighet till expansion. Individer som drömmer om att driva eget företag, men i trygghet under ett gemensamt varumärke, är potentiella franchisetagare. Vår undersökning behandlar vilka Motiv som driver franchisetagare att ingå franchiseavtal och vi ställer oss frågan om varumärket påverkar valet. För att undersöka varumärkets värde för franchisetagare använts en modell för varumärkeskapital, som syftar på att mäta värdet av ett varumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att ge läsaren förståelse kring hur franchisetagare värderar varumärket vid valet att ingå franchiseavtal. Vidare ger studien en insikt i vilka Motiv som ligger bakom valet av företag och om varumärket är en påverkande faktor.Metod: Uppsatsens ansats är kvalitativ och undersökningen har genomförts med hjälp av personliga djupintervjuer från franchisetagare.

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för Motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida Motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för Motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudMotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att Motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit Motiv sedan krisen.

Vi har gjort en fallstudie på ett företag som jobbar i projektform, den normala definitionen på projekt är att det har tidsram och när tiden för projektet tagit slut tar även relationer som skapats i projektet slut. Vi har undersökt vad som händer efter projektets slut och vad det kan finnas för Motiv för ett företag att investera vidare i en kundrelation efter det att tiden för projektet tagit slut. Syftet med vår uppsats var att undersöka varför vissa relationer som skapats mellan företag och kund under ett projekt överlever efter att tiden för projektet tagit slut. För att besvara vårt syfte har vi gjort intervjuer med tre personer som jobbar på fallföretaget och två kunder till fallföretaget. Genom vår studie visar vi att det i vissa situationer kan föreligga Motiv för ett företag att upprätthålla en kundrelation efter projektets slut.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förståelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsMotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa Motiv hanteras. Av denna anledning är det intressant att utgå från ett målkonfliktsperspektiv, varpå verksamhetens intressenter även beaktas eftersom de påverkar organisationen och dess målsättningar. Studien påvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhålla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsMotiv som till viss del motverkar varandra och skapar målkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom är sociala och ekonomiska Motiv vanligen konträra och orsakar begränsningar i verksamhetsstrukturen, varpå målkonflikter lättare uppstår. Det framgår att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hämmas av de begränsningar som de sociala Motiven medför.

Denna undersökning riktades mot att studera Motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kännetecknar Motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och Motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och Motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionärs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av både manligt och kvinnligt kön fördelade på ett herrlag samt sex damlag, där tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lägre divisioner (division tre och fyra).

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera blivande psykoterapeuters Motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      Motiven skiljer sig åt beroende på grundutbildning och val av teoretisk inriktning på studierna. Studien genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna i undersökning fick svara på öppna frågor om Motiv som fått dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stämde in i ett antal tänkbara Motiv att välja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som Motiverar att välja psykoterapeutyrket upptäckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bättre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriär/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, påverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svårigheter, förväntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utsträckning Motiv som kunde relateras inre konflikter och svåra erfarenheter i livet än vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara tre svenska skogsindustriföretags Motiv till att miljöredovisa under perioden 2000 till 2009.Frågeställningar: För att uppfylla studiens syfte har två forskningsfrågor ställts upp, den första syftar till att ta reda på hur innehållet i miljöredovisningarna har förändrats medan den andra frågan utreder vad förändringarna kan bero på.Hur har de tre studerade företagens Motiv till miljöredovisning förändrats under den studerade perioden? Hur går det att förklara förändringarna i företagens miljöredovisningar utifrån positiv redovisningsteori, legitimitetsteori och intressentteori?  Teori: Inom redovisningsteoriområdet ryms olika perspektiv som förklarar företags Motiv att miljöredovisa. I uppsatsen används positiv redovisningsteori, legitimitetsteori samt intressentteori.Empiri: Empirin består av innehållsanalys av VD:ns ord ur miljöredovisningar från tre svenska skogsindustriföretag under åren 2000 till 2009.Resultat: Slutsatserna visar att Motiven till miljöredovisning går att förklara med företagslednings och ägares självintresse, en vilja från företagen att legitimera sin verksamhet samt intressenternas roll i att skapa incitament för miljöredovisning. Intressenternas påverkan återfinns i samtliga teorier och utgör således en central roll för att skapa Motiv till företagen att miljöredovisa. Intressentsfären utökas under åren från att främst bestå av aktieägare och kunder till att även omfatta lokala intressenter, miljöorganisationer och andra typer av intressenter som inte har en direkt relation till företagen..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas Motiv.