Många människor faller in i ohälsosamma livsstilsmönster som kan vara svåra att ta sig ur. Bristande hälsa kan ofta relateras till felaktig kost, för lite motion och/eller sömnstörningar. För att göra en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp, där motiverande samtal kan vara en användbar metod. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka möjligheter med och effekter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar, främst beträffande kost, motion och sömn, samt att undersöka sjuksköterskans möjlighet att använda sig av denna metod. För att få svar på syftet har vi granskat 16 vetenskapliga artiklar beträffande motiverande samtal, kost och motion.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och Motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Bakgrund: Sedan 1997 har man på Företagshälsovården Volvo i Skövde använt ?Hälsokurvan?. Det är en individuell hälsoprofil som man erbjudit alla 30-åringar eller alla personer efter två års anställning. Som grund för valet av ?Hälsokurvan? låg interventionsprogrammet ?Lev hela livet? som användes under 90-talet i Skaraborg.

Syftet med studien var att undersöka den fysiska aktivitetsnivån hos de anställda samt ta reda på vilka motivationsfaktorer och barriärer de upplevde till fysisk aktivitet. Syftet innefattade även att se om motiv och barriärer skiljde sig beroende på aktivitetsnivå, ålder och kön. En del av syftet var även att undersöka hur aktiviteten kring företagets erbjudande till fysisk aktivitet såg ut. Undersökningen genomfördes genom att deltagarna (n=139) besvarade en omarbetad form av Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor (MTUAM), en svensk version av Physical Activity Stages Of Change samt några bakgrundsfrågor. Resultatet visade att 55 procent var tillräckligt fysiskt aktiva enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka olika delar begreppet hälsa innefattar och därigenom få fram en helhetsbild av hälsobegreppet för att utifrån denna bild titta på hur hälsoarbetet i skolan kan bedrivas på några olika sätt. Med utgångspunkt från syftet har jag försökt få svar på vilka olika definitioner som finns av begreppet hälsa, vad fysisk respektive psykisk hälsa innebär, hur hälsoarbetet aktivt bedrivs i skolorna idag samt om leken har någon betydelse för barnens hälsa. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att se om litteraturen kunde besvara mina frågor. Därefter intervjuade jag sex lärare som arbetar med barn i år F - år 6. Intervjuerna syftade till att undersöka lärarnas inställning till hälsans olika delar samt om och hur de arbetar med hälsa i skolan för att sedan kunna jämföra med den litteraturstudie jag gjort.

Att verka för en livsstil utan tobak och alkohol samt att främja sundamat- och Motionsvanor är några av de viktiga delar barnmorskan arbetar med. Barnmorskanska ge stöd och hjälp till de kvinnor där de identifierat dessa livsstilsproblem.De studier som tidigare gjorts belyser ofta risker med livsstilsproblem men intehur barnmorskorna arbetar med att hjälpa till förändring.Syftet med studien är att beskriva barnmorskans upplevelse och erfarenheteratt arbeta med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. En kvalitativ studie där fem barnmorskor inom mödrahälsovården intervjuadesmed hjälp av semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med innehållsanalys.I resultatet framkom att barnmorskan arbetade aktivt med livsstilsfrågor.Det som belystes var att barnmorskan skapade en god relation, medvetandegjordeproblemen, individualiserade vården, använde barnet som motivation samtibland var dominant i arbetet med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. Att motiveraoch uppmuntra kvinnan, respektera henne och hennes bakgrund, ge individuellinformation samt att kunna hänvisa var några av de strategier som barnmorskan användei arbetet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka det förväntade resultatet (outcome expectations) vad gäller fysiska, själv-värderande och sociala förväntningar av regelbunden träning hos äldre fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och även jämföra de båda grupperna och se om skillnad förelåg. Metod: 32 stycken deltagare inkluderades i studien genom bekvämlighetsurval för att representera populationen äldre (>65 år) friska individer. Deltagarna fick fylla i en enkät gällande Motionsvanor senaste 12 månaderna och delades sedan in i grupperna regelbundet fysiskt aktiva respektive inaktiva beroende på vad de svarat i enkäten. Deltagarnas förväntningar på resultatet av regelbunden fysisk aktivitet mättes sedan med en enkät kallad Multidimensional Outcome Expectations for Exercise Scale (MOEES) som undersöker fysiska, själv-värderande och sociala förväntningar.Resultat: De regelbundet fysiskt aktiva hade högre resultatförväntningar på regelbunden fysisk aktivitet gällande fysiska förväntningar. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde ses gällande själv-värderande och sociala förväntningar.Konklusion: Äldre som regelbundet är fysiskt aktiva har högre fysiska förväntningar på fysisk aktivitet än äldre inaktiva.

Diabetes typ 2 är idag en stor välfärdssjukdom i världen som förväntas öka. Med livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas så att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmännyttan av hälsosammare kost-och Motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omständigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förändringar. Syftet är att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförändringar med fokus på kost och motion. Studien är en litteraturstudie som bygger på analys av nio kvalitativa artiklar.

Sammanfattning Regeringsrätten fastslog, genom ett antal rättsfall avkunnade i mars 2009, att de svenska koncernbidragsreglerna inte till fullo var förenliga med etableringsfriheten inom EU. Detta eftersom det sedan Europeiska Unionens Domstols (EUD) avgörande i målet C-446/03 Marks & Spencer har stått klart att det inte är förenligt med etableringsfriheten att neka avdrag i de fall där det utländska dotterbolagets förluster är slutliga och det inte finns någon möjlighet att förlusterna skulle kunna komma att beaktas i dotterbolagets hemviststat. Med anledning av Regeringsrättens avgöranden inleddes ett lagstiftningsarbete med syfte att tillgodose etableringsfriheten vid gränsöverskridande förlustutjämningssituationer vilket utmynnade i 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229). Kapitlet har dock kritiserats för att det i flertalet situationer är mycket svårt att åtnjuta avdragsrätt då flera kriterier måste vara uppfyllda samt att avdragsrätten är beloppsbegränsad. Uppsatsens syfte är att analysera ifall 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229) medger tillräckligt långtgående möjligheter för moderbolag att tillgodoräkna sig förluster i utländska dotterbolag för att reglerna inte kommer anses strida mot etableringsfriheten vid en eventuell prövning av EUD.De krav för avdragsrätt som kapitlet uppställer har var och en analyserats genom en restriktionsanalys eftersom EUD vanligtvis gör en restriktionsanalys i de fall då det är ursprungsstatens lagstiftning som uppställer ett hinder mot att utöva etableringsfriheten.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har i studier kopplats till lindring av psykiska symtom som depression, oro, ångest samt en ökning av självupplevd livskvalitet. Vid insjuknande i psykossjukdom är det vanligt att drabbas av just ångest och depression. Dessa symtom i kombination med biverkningar från läkemedel ökar risken för en mindre hälsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket kan leda till en ond cirkel och allt sämre fysisk och psykisk hälsa.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt hög- och lågaktiva personer med psykossjukdom avseende livskvalitet samt förekomst av depression och ångest. Syftet med studien var även att undersöka hur deltagarnas Motionsvanor ser ut när det befinner sig på en sluten psykiatrisk vårdavdelning.Metod: Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät bestående av demografiska frågor, två skalor om fysisk aktivitet, en fråga om motionsform, en ångest- och depressionsskala samt en skala om livskvalitet, delades ut.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och Motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem världen över. Drygt en miljard människor är överviktiga och inte mindre än 2,8 miljoner dör varje år på grund av komplikationer till övervikt och fetma. Det är ett folkhälsoproblem som har drabbat Sverige i allra högsta grad, då mer än hälften av männen och över 40 % av kvinnorna är överviktiga. Därför är det viktigt att med tillräcklig kunskap och rätt verktyg hjälpa dessa människor att göra en livsstilsförändring och gå ner i vikt. Motiverande samtal (MI) är en metod som används just för att motivera människor till livsstilsförändringar och ge dem det stöd och den hjälp som behövs för att ändra sitt beteende.

Arbetsmiljön och sättet vi arbetar på har kommit att förändras drastiskt med ökade sjukskrivningar och arbetsskador som följd. Produktiviteten hos en anställd är beroende av hur han eller hon mår fysiskt och psykiskt. För att råda bot på dessa allvarliga problem satsar de flesta företag på någon typ av friskvård. Den här uppsatsen handlar om en kurs som ges av Solstahälsan AB och som heter FRAM-kurs. FRAM står för att förebygga, rehabilitera, aktivera och målstyra.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilka faktorer som tidigare viktminskningskunder på Itrim upplever vara avgörande för att lyckas med en varaktig beteendeförändring inom kost och motion. Syftet besvarades utefter följande frågeställningar:Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring?Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring?Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring?MetodValet att göra en kvalitativ intervjustudie grundar sig på att det är deltagarnas subjektiva upplevelser som anses relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Då deras upplevelser granskas utifrån Social Cognitive Theory har studien en deduktiv ansats. Sju kvinnor intervjuades och alla är fortfarande kunder hos Itrim, som motionskunder.

AimThe aim of this study is to examine the long term effects of e12 and how they have influenced the lifestyle and perceived awareness about nutrition and exercise in relation to factors from Social Cognitive Theory (SCT) that e12 took in consideration. The questions asked were; How has e12 affected the attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise? How has e12 influenced the individual?s habits of exercise? How has e12 affected the perceived awareness regarding the impact of nutrition and exercise on the body weight?MethodThe study is pursued by a qualitative method using semi structured interviews on six individuals between the ages of 16-18 years old that completed the project 4-5 years ago. A questionnaire regarding nutrition and exercise habits was also used as part of the study. All individuals from the year of interest were first contacted by the senior physician connected to the project.