This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

Sweden had in the early 1930's the lowest birth rate in the world. Population Commission which was established in 1935 concluded that one of the biggest social problems was the working women?s heavy workload. To deal with the low birth rate reforms and programs were founded both in order to help the women but also in order to support the inadequate Motherhood. Government grants were set up to start the so-called vacation home for housewives where the government?s visions of the vacation homes were active rest and recreation.     Based on the Leisure Inquiry report regarding vacation homes for housewives - the purpose of this paper is to examine how the government visions regarding vacation homes for housewives were practiced and how the future of prevailing gender contract affected the holiday home.

Relationen mellan barn och föräldrar är den gemensamma risk eller skyddsfaktor som har störst betydelseför ett barns välmående och utveckling. Relationen till barnet byggs upp redan från födelsen och det ärviktigt att båda parter är trygga och utvecklar ett positivt socialt samspel. Övergången till moderskapet ären livsavgörande händelse som resulterar i ökad sårbarhet och stressorer som förändringar av identitetenoch brist på stöd är faktorer som kan påverka utfallet av hur den individuella anpassningen och känslan avtillfredställelse i moderskapet utvecklas. Transitionsteorin beskriver egenskaperna vid livsövergångar ochkan ge en ram för att få en bättre förståelse. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysaförstagångsmödrars upplevelse av övergången till moderskapet.

This thesis highlights starting points underlying the notions of two feminist utopians, Christine de Pizan and Charlotte Perkins Gilman. In approaching their texts, it focuses on the notions central to understand their writings. These would be historical, social, and cultural contexts. Defining concepts as utopian in its varying forms and feminism has been of significance. A feministic approach grounded in Simone de Beauvoirs philosophical phenomenology in the study of feministic utopia's visibility, has contributed to the understanding of the power structures to which women are tethered. In order to understand the way women are presented, it has become obvious that The Book of the City of Ladies and Herland are literary works that are related not only by their authors? background and personality but by the society in which they lived. Through their engagement in the contemporary intellectual debate on all social planes, both authors contributed to shifting the focus of their own contemporary notions of a woman to the notion of a woman equal to men. Woman, in Christine de Pizans utopia, is given specific properties and through themes of issues given meaning. She is not free in the sense that Simone de Beauvoir says.  She has a broader repertoire than was historically assigned, but her freedom is not arbitrary, contingent, and temporary and judged by her actions.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga är politiskt?, satte konstnären Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För många kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bästa för att, via konsten, frigöra sig från sociala roller och nedärvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvåning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes råmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rädslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade väg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar på vattnet efter att Post-Partum Document premiärvisades i London år 1976.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll.

Introduktion: Ett av de viktigaste målen inom förlossningsvården är att kvinnor får en positiv förlossningsupplevelse. En positiv förlossningsupplevelse utvecklar en positiv inställning till moderskapet och hjälper till att underlätta övergången till att bli föräldrar. Trots att det framkommer i ett flertal studier att ett gott stöd, bemötande och trygghet främjar en positiv förlossningsupplevelse, förekommer det att avsaknad av dessa tre faktorer som orsakar negativa upplevelser för nyblivna föräldrar.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till att föräldrar inte är nöjda med stöd och bemötandet och/eller inte kände sig trygga i samband med vård under förlossningen, samt att beskriva vad som kan förbättras i stöd och bemötandet.Metod: En webbaserad enkät som besvarades av nyblivna föräldrar efter förlossningen under 2011 på ett sjukhus i västra Sverige. Web-enkäten innefattar föräldrarnas upplevelser under hela vårdkedjan, mödrahälsovård, förlossning samt BB. Denna magisteruppsats består av en analys baserad på tre slutna frågor samt efterföljande tre öppna frågor där en lägre grad av nöjdhet alternativt missnöjdhet (5%) gällande upplevelser av stöd, bemötande och trygghet i samband med barnafödande.