Sweden currently has no legislated regulation of lobbying, but the professional lobbyist can voluntarily subscribe to, among others, the professional code of standars created by the trade association of Public Relations, Precis. There is an ongoing discussion in Sweden to regulate lobbying, both in mass media and in politics. This study examines this debate and focus on which arguments there are for and against lobbying regulation in Sweden. It also attempts to identify the differences, if there are any, between left and rights parties with regards to their views on regulation of lobbying.Tha main method used was document analysis of parliamentary bills which have been raised concerning a lobbying regulation in Sweden. In the theory section, I include four different types of requirements placed on democratic lobbying (se for example Jaatinen 1998, Kitchen 1999, Larsson 2005, Möller 2009 and Naurin 2001).

Ethical evaluation of scientific studies carried out using animals is legally mandated in many countries and has been so in Sweden for over three decades. The animal ethics committees (AECs) responsible for the task have however been subjected to criticism; common critique being that the wrong issues are discussed and that the ethical evaluation is thus incomplete, that there is a lack of coherence across committees and that the committees are not as democratic as they might appear. This study investigates the view of Swedish AEC members on a number of issues in order to shed some light on the mandate and functioning of the committees, and on the grounds for ongoing criticism. In a survey and interviews AEC members and other persons connected to the committees gave their views on the AEC task in relation to their roles, the ethical evaluation per se and whether or not emotions such as empathy play any part in it. There were significant differences found between AEC member categories and several issues were encountered, many of which have been stressed in previous studies.

Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld.Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet.Humanitära interventioner som begrepp och praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar.