Denna studie är en kartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Den gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland. Syftet med kartläggningen var att få en uppfattning om förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland, att undersöka om och hur myndigheter, frivilligorganisationer och näringsidkare arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt att se vilka resurser som finns tillgängliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie på Internet för att få en uppfattning om det överhuvudtaget förekom försäljning av sexuella tjänster i Värmland. Denna följdes sedan upp av en enkätundersökning som skickades till myndigheter, frivilligorganisationer, bostadsbolag samt privata näringsidkare.

Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invånare att flytta dit. Vi tyckte det var spännande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lång tid tillbaka och idag är det många platser som har blivit föremål för marknadsföring. En av de mest framstående kampanjerna är ?I love NY? kampanjen.

Syftet med uppsatsen är att kunna erbjuda små till medelstora företag förslag på lämpliga modeller och IT-stöd att använda till omvärldsanalys. Genom att föreslå modeller och IT-stöd samt hur de används kan företag upprätta ett omvärldsanalysarbete utan att hyra in extern hjälp. Större företag har ofta en större budget och även resurser som aktivt arbetar med att bevaka omvärlden. Den sortens resurser finns inte i mindre företag eftersom kostnaden att hyra in konsulter för hjälp med omvärldsanalysarbete är för hög. Det i kombination med att kunskap saknas om hur ett omvärldsanalysarbete kan genomföras resulterar i att det ofta inte blir av.

Syftet med uppsatsen är att studera kommunfullmäktige i Luleå utifrån analysmodellen 3R ? Representation, Resurser och Realia ? för att se huruvida man kan betrakta det som jämställt eller inte. Representation ser över den kvantitativa fördelningen mellan kvinnor och män, resurser tittar på hur pengar och tid är fördelade mellan könen och realia är resultatet av de två första R:en och visar vilka normer som styr verksamheten. Den feministiska teorin bidrar till att motivera analysen, det kvinnliga deltagandet i politiken motiveras av den norska statsvetaren Helga Hernes med rättviseprincipen, att kvinnor är en resurs och har andra intressen än män som måste komma till tals inom politiken. För att få analysmaterial genomförs observationer och enkätundersökning inom kommunfullmäktige i Luleå.

Bakgrund: En utmaning för många sjuksköterskor är att bemöta patienter som efterfrågar eutanasi. När en sjuksköterska möter en patient som efterfrågar eutanasi är det till fördel om hon kan förstå varför patienten efterfrågar detta och försöka sätta sig in i patientens situation. Syfte: Syftet var att belysa eutanasi ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts där 15 artiklar har använts. Artiklarna analyserades och resultatet presenterades i fem kategorier.

Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att tänka på att kraven på Hälso- och sjukvård blir allt högre i en tid då det finns allt minskade resurser. Det är angeläget att utnyttja alla resurser och på ett optimalt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för sjuksköterskor att använda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förväg uppsatta kriterier och företrädesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats.

Vi blir idag överrösta av budskap från företag som vill att vi ska köpa deras produkter. Det blir därmed svårare för företagen att övertyga konsumenterna om att just deras produkt är den bästa för dem. Företagen måste sticka ut ur mängden och väcka kundens intresse genom att skapa en relation genom marknadsföringen. Detta gäller även för företag som marknadsför till barn och ungdomar där speciella skydd i form av lagar och regler finns.Vårt fenomen som vi har valt att undersöka är företagens marknadsföring till barn under tolv år, vad som ligger bakom deras val av marknadsstrategier. För att få en djupare inblick i detta fenomen, kommer respondenter (föräldrar med barn under tolv år) undersökas för att se hur de uppmärksammat reklamen som förekommer mot barn samt vad de tycker om de olika marknadsföringsmetoderna som vanligtvis förekommer.Syftet är att analysera vilka faktorer som avgör hur företag verksamma i Sverige kan marknadsföra sig till barn.

Det finns otydligheter rörande hur företag framgångsrikt implementerar hållbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lägger ner mest resurser och är även bäst på att jobba med hållbarhet. Vi undersökte därför hur de svenska livsmedelsföretagen framgångsrika inom hållbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hållbarhetsansvariga på livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. Frågor ställdes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som använts och vad företagen uppfattat som motstånd inifrån organisationen.

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anställda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriär inom företaget. Jag har valt att fokusera på anställda från främst två företag och kan därför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, två stycken face-to-face, två stycken via telefon samt en intervju genom e-post. Två av intervjupersonerna arbetade på en bank, två inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sätt som organisationers erbjudanden om karriär styr den anställda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att få arbeta på den önskvärda positionen var ett krav från organisationerna som framkom under intervjuerna.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga.

Uppsatsen och undersökning är gjord i syfte att kartlägga och granska de kulturella hemförhållanden som råder och nyttjandet av dessa samt hur detta påverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i Samhällskunskap A. Vår undersökning bygger på teorin om att elever med bättre kulturella hemförhållanden också är bättre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhållanden menar vi bland annat tillgång till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har även valt att inkludera föräldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkätundersökningar på 115 elever från två olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg under en period på 3 år.

Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som innebär brott mot mänskliga och demokratiska rättigheter och som har sin utgångspunkt i genusordningen, det vill säga att kvinnor och män lever under olika förutsättningar i samhället. Kvinnor med funktionsnedsättning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för våld, dels för att de är kvinnor och dels på grund av deras funktionsnedsättning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svår situation om de misstänker eller upptäcker att deras kund är utsatt för våld. För att veta hur de ska agera i en sådan situation krävs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmäla en förövare. För att få en förståelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i fråga om våld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.