Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hårdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma på den amerikanska marknaden innebär denna lag att även de måste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förändringsarbete skall vara fullbordat och godkänt vid årsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillåtas fortsätta agera på den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag kräver ett omfattande förändringsarbete, vilket i sin tur kräver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstånd. Den kräver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lämpad förändringsledare som har möjligheten att lägga ner all sin arbetstid på förändringen. Det är dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förändringen ha en väl utarbetad strategi för mål, handlingsplan och agerande på individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivå..

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

The world is yet to experience world peace, a peace that is hindered by ongoing conflicts that escalate into wars around the globe. Therefore, peace can only be possible if conflicts are restricted and resolved to prohibit war, creating and maintaining peace. This study will be constructed around this assumption, but will include a moral variable and answer: is there a moral conflict-solving road to peace?The study will be directed around appeasement, economic sanctions and war as conflict resolving agents for peace. I will construct a typology with common features by using empirical material; a topology that will then be analyzed using two opposing ethical theories, consequentialism and common morality.The analysis will be constructed around the above mentioned question.

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

The purpose of this study is to increase the understanding for how home care services interpret and handle situations with and around caretakers alcohol use. Interviews have been conducted with two managers and six basic staff in two different home care service-groups. The interviews were individual with the managers and in group form with the staff. The interviews have been analyzed using Hasenfeld?s theory on Human Service Organizations and moral practice together with Beronius? interpretation of disciplinary exercise of power.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga användningen av Country of Origin och dess relevans på den globala marknaden genom att undersöka om en landsimage kan relateras till varumärke istället för produkt. Uppsatsen har en deduktiv ansats då den grundar sig på tidigare teori inom området Country of Origin, positionering samt varumärkesstrategier. En kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med valda företag genomfördes för att kunna besvara uppsatsen syfte. Slutsatserna till uppsatsen är att Country of Origin inte längre är en relevant strategi eftersom varumärkets landsimage är mer relevant än produktens härkomst. För att bättre passa dagens marknadsförutsättningar behöver COO därför modifieras och ge företag konkreta riktlinjer vid användningen av marknadsstrategin eftersom landsimage fortfarande anses vara relevant, men då i relation till varumärket..

Uppsatsen vill ge svar på vad den svenska bilindustrin bör tänka på i framtiden för att möta den alltmer miljömedvetna kunden. Intervjuer har genomförts med Volvo och Saab, branschexpertis samt konsumenter för att belysa olika synsätt kring dagens och framtida miljöproblem. Det vi kom fram till var att såväl Volvo som Saab bör fokusera på färre antal attribut. Företagen stärker sin miljöprofil om man ytterligare framhåller bilens miljöpåverkan snarare än andra, för många självklara, attribut. Företagen stärker också trovärdigheten i sin miljöpolitik om en ökad satsning på mindre och bränslesnålare bilar genomförs.

I denna uppsats analyseras debatten kring Turkiets ansökan om medlemskap i EU. Argument för och emot Turkiets medlemskap analyseras utifrån tre kategorier: pragmatiska, värdegrundsorienterade och moraliska argument. Dessa kategorier hänförs till olika idealtyper. Idealtyperna kopplas i sin tur till en övergripande inställning till EU.Analysen av debatten bringar i första hand klarhet i argumentationen i det specifika studerade fallet. Genom att relatera argumenten till idealtyper, som utgår från grundläggande inställningar avseende EU:s identitet, tillförs också en generaliserande ambition.Den största delen av argumentationen har upptagits av pragmatiska argument.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

I denna studie undersöks hur genus skapas genom barns interaktion med varandra vid bollspel under raster. Studien syfter till att bidra till djupare förståelse för genusskapande på rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer använts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfällen samtliga på skolgården. Fem av rasterna som observerades var 40 minuter långa och en var 20 minuter.