Bakgrund och problem: De senaste åren har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket främst diskuterades i samband med valet 2010, har främst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gå med vinst som de därefter fritt kan disponera. Debatten som varit är dock starkt påverkad av politiska värderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta är få. Sammanställningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lämnar utdelningar alternativt koncernbidrag, saknas varav det är svårt att få en objektiv bild av situation bakom debatten.Syfte: Att göra en objektiv sammanställning över i vilken utsträckning utdelningar och koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner. Sammanställningen rör de valda bolagens tre senaste årsredovisningar räknat från årsslutet 2009.Metod: Detta är en deskriptiv studie varav fokus varit på det empiriska materialet.

Värdegrundens betydelse och dess innebörd är en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska värden och värderingar är det som pedagogerna har i uppdrag, enligt läroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I läroplanen nämns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmänniskor. Detta är ord som det inte bara bör talas om utan även göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att få insikt om en grupp 5-åringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men även respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn på begreppen visar sig i den kamratkultur som råder inom gruppen och ger uttryck för deras förhållningssätt till varandra.För att kunna fungera väl i en grupp behöver barnen kunna ta hänsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de måste vara individualister, utan att ?trampa? på någon annan. De måste kunna tyda lekens regler och föra leken framåt, till nya nivåer på ett spännande sätt.

Sexmissbruk eller diagnosmissbruk? ? En diskursanalys av begreppet sexmissbruk Jakobsson, R. Key words: diagnoses, hypersexuality, medicalization, nymphomania, sexual addiction, sexual behavior, sexual compulsivity, sexual deviation, shame, social construction. Background: Sexual addiction has been given a dominant discoursive power in Sweden which (re)inforces the idea that sexuality is essentially a dangerous and lethal force. Methods: The thesis consists of two sub studies. Firstly, a critical discourse analysis is conducted over scientifical articles of sexual addiction and sexual compulsivity. Secondly, a critical discourse analysis of the concept of sexual addiction in newspapers in Sweden?s largest newspaper, DN, and an evening paper, Aftonbladet.

Grundläggande värderingar har kommit att ta en allt större plats i diskussionen kring organisationer och deras ageranden. Värderingar förknippas numera starkt med hur företag skapar en framgångsrik organisationskultur, men nämns även i samma andetag som frågor rörande moral och etik. Då det blivit viktigare för företag att skapa sig en god bild gentemot externa intressenter ? en identitet ? samtidigt som möjligheten till att kommunicera med dessa förbättrats avsevärt, går det att fråga sig hur denna utveckling kan relateras till värderingar och kommunikationen av dessa. Syftet med denna studie är följaktligen att undersöka vilka typer av förändringar, gällande grundläggande värderingar i företags externa kommunikation, som skett över tid.

Problem/Bakgrund: Det neurotiska tillståndet och upplevelsen av det är ett psykologiskt fenomen, men upphovet och konstruktionen är en sociologisk orsak. Även om upplevelsen är psykologisk så får vi inte förbise att det är miljön i interaktion med människan som ger upphov till problemet. Genom kulturutvecklingen blir detta problem framstående, därför är det viktigt för sociologin att bearbeta det genom att förstå dess orsak.Syfte: Denna teoretiska uppsats har till syfte att med psykoanalytisk teori, sociologiskt förklara uppkomsten av neurotiska tillstånd. Jag har använt psykoanalytisk personlighetsstruktur som i interaktionen med kulturen visar hur neurotism växer fram. Objektrelationernas betydelse för personlighetsstrukturen kommer att framhållas och hur personlighetsstrukturens uppbyggnad är intressant i kulturella sammanhang.

Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet är att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollärares förutsättningar att arbeta med detta utifrån valda dokument samt hur detta kan påverka barns utveckling. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är en kvalitativ innehållsanalys. Därtill används både förskolans och grundskolans läroplan för att urskilja hur ämnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsväsendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillämpas för att synliggöra förskollärares utbildning angående barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommitténs uppdrag samt förslag till ett måldokument gällande de pedagogiska verksamheterna.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Tortyr brukar ofta förknippas med förhör och våld. Men finns det några andra sätt som tortyr kan förstås och förklaras på? Denna uppsats syftar till att undersöka på vilka sätt tortyr kan definieras, förklaras och förstås. Den kontext som tortyr studeras i är det algeriska självständighetskriget år 1954-1962, där tortyr mot algerier användes i stor utsträckning av den franska armén.Undersökningen utgörs av en litteraturstudie där bl.a. böcker och artiklar har använts för att be-svara följande frågeställningar:Vad är tortyr?Hur har tortyr i det algeriska självständighetskriget förklarats i tidigare forskning?En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att analysera det material som studien bygger på och sedan har Herbert C.

Nationalism during the early 20th century, was often shaped around efforts to create feelings of fellowship within the frontiers. Fellow feelings was considered as a necessity to convince the people that their efforts served mutual goals.Beginning in the 19th century, the European nations experienced a great many projects for this purpose. In the early 20th century the efforts grew. The danger of war and the competition for economic power, contributed the increase of nationalist movements. At the same time, many influential intellectuals also expressed apprehensions about the urbanized way of life; measures were necessary to secure the future success of the nation.The national movements in Sweden, played a prominent role in the creation of a greater patriotic feeling.

Studien har sin utgångspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; människor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte är därför att undersöka hur medvetna människor ser på frågan om personligt ansvar vad gäller globala problem? Studien är gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, är deltagare på kursen Hållbar utveckling. Metoden är intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.

Bakgrund: Allt fler företag väljer att på ett eller annat sätt involvera hälsa i arbetet genom olika typer av hälsofrämjande insatser för att bland annat minska sjukfrånvaron. Det hälsofrämjande arbetet ger möjligheter att utveckla goda hälsorelaterade beteenden och en god hälsa för människor i arbete. Genom att fler företag väljer att arbeta med hälsofrämjande insatser har diskussionen om det etiska dilemmat kommit upp till ytan.Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för hur individer upplever träning på arbetstid som inkräktande på dennes privata sfär. Vidare syftar uppsatsen till att ge organisationer en vägledning i sitt arbete med träning på arbetstid.Metod: Studien har framställts i form av en fallstudie bland medarbetare i ett kommunägt företag med huvuduppgift att rena och hantera Kalmars vatten. Uppsatsen har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi, där den kvalitativa intervjun har legat till grund för datainsamlingen.Slutsats: Studien har visat att så länge individer upplever att de kan påverka sin situation är deras privata sfär inte hotad.

Under slutet av 1970-talet började det hållas debatter angående den dåliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer även diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmälningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan länge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. Däribland revisorerna själva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.