Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Vi bär alla på någon form av moralisk grundsyn, vare sig vi vill det eller ej. Men hur får vi dessa värderingar egentligen? Jag försöker i denna uppsats att hitta någon slags ledtråd till hur det egentligen är, om moralen kommer ifrån människan själv som individ eller ifrån den sociala kontexten. Med hjälp av några författare, både ifrån vetenskaplig och från mer filosofisk bakgrund, plockar jag fram båda synpunkterna på hur det förhåller sig. Därefter har jag använt mig av fyra stycken intervjuer för att få fram en mer personlig bild av vad moral kan tänkas vara för något.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen.

Den första april år 2006 fick Kustbevakningen befogenheter att förelägga ordningsbot för vissa brott till sjöss. Vi önskar vi ta reda på vad detta innebär för Kustbevakningens och Polisens arbetsrutiner samt hur samarbetet mellan myndigheterna är utformat. Finns det risk för en konkurrensstämning mellan dem nu när kustbevakningen fått klassiskt polisiära befogenheter? Får vi en ökad övervakning av sjötrafiken nu när det finns två aktörer som på ett effektivt sätt kan lagföra brotten mot sjötrafikförordningen? Finns det risk för att dessa brott faller mellan stolarna då det är Polisen som i grund och botten är ansvariga för beivrande av brott men det är Kustbevakningen som i praktiken utför arbetet till sjöss? För att få svar på dessa frågor har vi hållit intervjuer med Kustbevakningen och Polisen i Härnösand. Både Polisen och Kustbevakningen anser att de nya rutinerna har anammats bra av personalen och de ser bara fördelar med det nya arbetssättet.

Uppsatsen handlar om problemet med att bevisa våldsbrott mot kvinnor i nära relationer. Det är vanligt att kvinnor inte anmäler våld som utövas av en närstående man alternativt väljer att inte medverka i den brottsutredande verksamheten efter en anmälan. Våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och rädsla för de våldsutövande männen är framträdande i uppsatsen. Problematiken med att bevisa brott inom stängda dörrar diskuteras även i samband med det eventuella kravet på stödbevisning i svensk rätt..

Huvudsyftet med detta arbete var att utreda innebörden av reparativ rättvisa och förlåtelse inom medling vid brott. Arbetet skulle även utreda hur medling vid brott kan underlätta bearbetningen av den kriminella handlingen för de berörda parterna. Vidare skulle arbetet förklara vilka psykiska och fysiska följder som kan uppstå på grund av en kriminell handling som har drabbat den brottsutsatte. Uppsatsen bygger främst på en rättsvetenskaplig utredning vilken grundas på litteratur gällande medling vid brott, reparativ rättvisa och förlåtelse. Arbetet behandlar främst hur reparativ rättvisa påverkar de berörda parterna samt förlåtelsens innebörd vid medling vid brott.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Purpose/aim: This study was performed in order to describe how Mixed Martial Arts (MMA) is reported in Swedish daily newspapers during a five-year period. MMA is a relative new sport in Sweden and it is important that the description by the Swedish daily newspapers is accurate and balanced. Then this sport will have the same opportunities to grow as already well-established sports in Sweden. Material/Method: The material consists of 159 articles from six different daily newspapers gathered from 2006-12-07 to 2011-12-07. Quantitative content analysis is used to investigate how the newspapers describe MMA. The result from this quantitative analysis are then compiled, analysed and discussed by applying theories of agenda setting, framing and moral panic. Main results: The result shows that the Swedish daily newspapers give a relative neutral and balanced picture in their coverage of MMA but they are affected to a certain degree of moral panic.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kritisk textanalys, tidigare forskning och moralpsykologiska teorier undersöka hur begreppen etik och moral används av läroplanens värdegrund, de övergripande målen och kursplanen för religionskunskap och vidare se hur detta kan relateras till det som moralpsykologi för fram idag. Att analysera läroplanens texter och skolverkets kommentarmaterial med hjälp av moralpsykologiska teorier, hjälper denna studie till att identifiera tydliga kontraster mellan den svenska skolpolitikens försök till social förändring och den vetenskapliga grunden som, denna förändring vilar på..

Detta arbete handlar om Etik och Moral och om hur helt vanliga människor agerar i för dem ovanliga situationer. I vardagligt tal används ofta etik och moral som synonyma begrepp men det handlar egentligen om olika saker. Man använder begreppet moral när man syftar på grundläggande åsikter ifråga om vad som är rätt eller fel. Moralen yttrar sig t.ex. i form av tal där man uttrycker vad man anser vara rätt eller fel i någon viss fråga.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmälningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebär att revisorer är skyldiga att anmäla till åklagare eller polis om styrelseledamot eller verkställande direktör kan misstänkas för något av de i lagen uppräknade brotten. Syftet med lagen är att revisorn ska bli mer inställd på granskning. En revisor som dröjer med att anmäla vid misstanke om brott, utsätter sig själv för en risk. Han/hon kan nämligen bedömas vara ansvarig för medhjälp vid bokföringsbrott och kan även, i vissa fall, vara att betrakta som gärningsman.

Syftet med den här studien har varit att studera vad som kännetecknar primära brottsoffer samt om det går att förebygga brott gentemot dessa. Metoden för studien har varit kvalitativ där litteratur samt erfarenheter kring ämnet legat till grund för resultatet. Resultatet visade att det finns olika typer av brottsoffer såsom primära, sekundära och tertiära offer. Vidare finns det olika kännetecken för offer. Offer kan karaktäriseras som idealoffer, motsats till idealoffer samt andra typer av offer, som kan vara motsträviga eller medskyldiga.