Syftet med studien är att bidra med kunskap om, och i så fall hur, montessorilärare visar tillit till barns egenstyrda aktivitet i sitt arbetssätt på en montessoriförskola. De frågeställningar som studien baserats på är:- Hur visar montessorilärare barn tillit vid byte av aktivitet?- Hur inspirerar montessorilärare barn för att göra saker själva?För att få svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod genom ostrukturerade observationer samt analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Betydelsefulla begrepp som jag har använt mig av i studien är tillit, montessorilärarens roll samt förberedd miljö. Resultatet visar bland annat att miljön behöver förberedas varje dag för att barnen ska kunna ta del av alla montessorimaterialen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på.

The aim with this study was to illustrate communicative meetings between people that are visiting and working in two different associations for people with intellectual disabilities. The method we used was interviews. To find out the meaning of the associations for the members creating of identity, participation and self esteem we asked them if they felt stigmatized and if they thought that the associations reduced that feeling and how the pedagogy cooperation between them selves and the coaches were working. The results of the study showed that the members of the association experienced that it had a positive influence according to their creating of identity, participation and self esteem. The members felt that coaching and the pedagogy cooperation had both positive and negative aspects but mostly it worked well..

AbstractThere is a lot of confusion when it comes to defining Special Education. An example of this appears here by a statement from Assarson (2007) "Special Education initiates a special pedagogy, but contains no innate sense of what is the special component in it" (p. 52, authors? translation). This study is an attempt to clarify the elements of the concept.

Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa elevers och lärares uppfattningar om matematik i användningen av guldmaterialet kopplat till matematikböckerna i en Västsvensk Montessoriklass.Bakgrund: De teoretiska utgångspunkterna innehåller en redovisning av Lpo 94 samt kursplaner i matematik men även utvalda delar kring Maria Montessori och hennes pedagogik. Följt av relevant litteratur och tidigare forskning kring matematik- undervisningen med inriktning på laborativ matematik.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där empirin bygger på intervjuer. Undersökningen grundar sig på åtta stycken elevers samt två lärares uppfattningar. Kvalitativ metod kännetecknas genom att upplevelser, uppfattningar, egenskaper, erfarenheter undersöks för att förstå egenskaper av det fenomen som undersöks.Resultat: I resultatet framgår det att matematikböckerna har en central roll i matematikundervisningen och eleverna har svårigheter att relatera matematiken till deras vardag. Det andra som framkommer är att guldmaterialet bidrar till att eleverna får en ökad abstraktionsförmåga.

AbstractThere is a lot of confusion when it comes to defining Special Education. An example of this appears here by a statement from Assarson (2007) "Special Education initiates a special pedagogy, but contains no innate sense of what is the special component in it" (p. 52, authors? translation). This study is an attempt to clarify the elements of the concept.

AbstractThere is a lot of confusion when it comes to defining Special Education. An example of this appears here by a statement from Assarson (2007) "Special Education initiates a special pedagogy, but contains no innate sense of what is the special component in it" (p. 52, authors? translation). This study is an attempt to clarify the elements of the concept.

The topic of this essay is core value issues, how they are mediated in school and how they are practiced. I am investigating a problem concerning the existential worth of the core values-content for children, or in other words, the difficulty of reconciling the theory of the core values and their practice. This problem is portrayed by two stories. The aim of this work is to investigate how to combine the core values theory with its practice, in other words, make it meaningful. In my essay, I turn to recent research in the field to provide a background to my issue, and hereby further point to my problem.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikämnet presenteras på en traditionell skola och på en Montessoriskola och hur väl de förhåller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lära. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat på båda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lärande i skolan och i ämnet matematik, Skolverkets syn på lärande och vilka teorier som Lpo94 baseras på. Eftersom jag även har observerat på en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig på metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlärning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en färdig produkt som endast förs över till eleven.

Today there is a large consensus about the importance of Swedish schools providingconditions enabling students to develop the ability to manage and learn through information technologies (IT). The goal of this study was to describe and examine how national education goals for the use of IT transformed into municipal IT-strategies for the school. A content analysis was conducted of thirty-eight municipal IT-strategies collected from Swedish municipal websites on the Internet. The content in the municipal IT-strategies was compared with the content in both the Swedish education act and the national curriculum. The results showed that the content in the Swedish education act and the national curriculum in fact was translated into municipal IT strategies, but that the range of strategies concerning technology, pedagogy and content in relation to IT was broad.

The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools.The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn?t.The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special PedagogyMy results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children.

This essay is a study about the school introduction of immigrant pupils in the Swedish compulsory school. The purpose if this study is to examine the organisation municipal school introduction for immigrant pupils in the compulsory school in Södertälje. The method I have used is qualitative research method which depends on interviews and analysis of documents.The result shows that the municipal is without a plan for the school introduction of the immigrant pupils and that the individual compulsory school has the main responsibility for the school introduction of the immigrant pupils. The result also shows that there is a need of increased teaching of mother tongue. There is also a need of competence development within intercultural pedagogy.My conclusions are that a municipal plan for the school introduction of immigrant pupils should increase the immigrant pupils? possibility to a shorter time of introduction to the compulsory school..

The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village.Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study.For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it?s there the knowledge is created in relation to the experience.Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..