Studiens syfte är att undersöka meningsskapande som ett socialpsykologiskt fenomen. Mer specifiktförsöker studien förstå vad som motiverar kundtjänstarbetarna på ett callcenter i västsverige, till attfortsätta arbeta med ett arbete som är lågavlönat, hårt reglerat och Monotont.I studien kommer läsaren att få ta del av empiri baserad på tio livsvärldsintervjuer, därkundtjänstarbetare berättar om sina upplevelser av att arbeta i ett callcenter. Empirin visar attmajoriteten av kundtjänstarbetarna upplever sitt arbete ogynnsamt, då kundtjänstarbetarna sällan fårutvecklas eller självförverkligas inom arbetet. Flera kundtjänstarbetare finner heller inget tydligtsyfte med att göra sina arbetsuppgifter. Istället arbetar flera kundtjänstarbetarna för att få enekonomisk tillgång.

Den här uppsatsen handlar om motivation i monotona arbeten. Vi har även undersökt lönens betydelse i monotona arbeten. Det vill säga arbetar man endast för lönens skull eller finns det andra faktorer som spelar in?Undersökningen är av en kvantitativ form och är gjord på Posten logistik och på ett brevbärarkontor i Karlstad. Först utgick vi från Maslow, Herzberg samt Hackman & Oldham för att koppla samman Monotont arbete och motivation.

Motivation, in an organizational context, is about whether the employees feel that their work is worthwhile, satisfactory and that there are opportunities for further development within the organization. However, motivation can be affected by a number of factors that originate from the employees? characteristics, the characteristics of the situation and the individuals perception of that situation. A factor that could lead to a low level of motivation is if the employee feels that his work is monotonous.Thus the purpose was to study the factors that lead to motivation and job satisfaction in a working environment that generally is considered monotonous and dull by investigating the target group cashiers at two Swedish grocery stores called Ica Kvantum and Coop Forum.In this study a quantitative method was used by the design of a questionnaire. The questionnaire was used to get a general idea of the factors that the respondents consider motivating in their work.The results and the analysis of the questionnaire show that you really cannot make any general conclusions since there are many different factors that lead to motivation depending on who you are as an individual and in what phase of life one finds oneself.

Fo?r att kunna bedriva forskning i det nybyggda rummet pa? Karolinska Universitetssjukhuset vid Rosenlunds Sjukhus kra?vs det att magnetfa?l- tet valideras. Detta a?r av vikt att underso?ka fo?r att kontrollera om det finns mo?jlighet att installera en teleslinga, samt sa?kersta?lla att mag- netfa?ltet som genereras fra?n ho?gtalarna inte blir fo?r stort fo?r framtida forskning pa? bland annat ho?rapparater med telespole.Magnetfa?ltsniva?n ma?ttes i tomt rum och med inkopplade ho?gtalare som genererade ett Monotont ljud motsvarande talstyrkan hos en vux- en man.Bakgrundsmagnetfa?ltet var i det stora hela inom gra?nsva?rdena givna av IEC 60118-4 bortsett fra?n ett fa?tal ma?tpunkter. Vid ho?gtalarma?t- ningarna visade det sig da?remot att flertalet ma?tpunkter intill ho?gta- larna inte ho?ll sig inom gra?nsva?rdena.

Fo?r att kunna bedriva forskning i det nybyggda rummet pa? Karolinska Universitetssjukhuset vid Rosenlunds Sjukhus kra?vs det att magnetfa?l- tet valideras. Detta a?r av vikt att underso?ka fo?r att kontrollera om det finns mo?jlighet att installera en teleslinga, samt sa?kersta?lla att mag- netfa?ltet som genereras fra?n ho?gtalarna inte blir fo?r stort fo?r framtida forskning pa? bland annat ho?rapparater med telespole.Magnetfa?ltsniva?n ma?ttes i tomt rum och med inkopplade ho?gtalare som genererade ett Monotont ljud motsvarande talstyrkan hos en vux- en man.Bakgrundsmagnetfa?ltet var i det stora hela inom gra?nsva?rdena givna av IEC 60118-4 bortsett fra?n ett fa?tal ma?tpunkter. Vid ho?gtalarma?t- ningarna visade det sig da?remot att flertalet ma?tpunkter intill ho?gta- larna inte ho?ll sig inom gra?nsva?rdena.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna.Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt Monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet.Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt..

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett Monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, Monotont växande samband.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett Monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett Monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, Monotont växande samband.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett Monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett Monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Syftet med detta examensarbete är att visa på hur Totebo AB kan effektivisera material-hanteringen runt en UV-lackeringslina genom att införa en automatisk lösning. En automatisk lösning skulle också minska det monotona arbete som dagens lösning kräver. Totebo AB agerar som underleverantör inom planmöbelindustrin i Sverige och har en väldigt stor produktmix. Planmöbler är uppbyggda av platta träfiberskivor som monteras ihop till kompletta möbler.Ett förslag på lackeringslinans layout har tagits fram där den stora utmaningen har varit att anpassa den automatiska utrustningen till att klara alla 9000 produktvarianter samtidigt som lösningen måste vara driftsäker och ekonomiskt försvarbar.Arbetet har även utmynnat i dessa slutsatser:? Den största produktionsökningen fås genom att maximera utnyttjandet av lackeringslinans bredd vilket inte kan göras i dagsläget? Automatisk in- och utmatning för lackeringslinan ger följande fördelar:o Stor procentuell ökning av produktioneno Möjlighet till att kunna köra linan snabbare i framtideno Inget Monotont arbete för operatörernao Driften av lackeringslinan blir mindre operatörsintensiv? Utveckling av en metod samt utveckling av en maskin för att kunna separera på träfiberskivor som ?limmats? fast i varandra efter kantlackering.

Examensarbetet har utförts på Metso Refiner Segments AB i Hagfors, Värmland. Gjuteriet arbetar mot pappersindustrin och produkten de tillverkar kallas för malsegment. Malsegmenten sitter monterad på två stora skivor i en raffinör, vilket används för att framställa mekanisk pappersmassa. För att minska personalkostnaderna och för att få bort ett Monotont moment för operatörerna vill Metso automatisera den station där malsegmenten härdas. Värmebehandlingen sköts idag av två operatörer och är tänkt att efter en automatisering kunna skötas av en operatör.